Arbetsmiljöverket (2013) påpekar att det finns en arbetsmiljöproblematik inom hotell och- restaurangbranschen som stressig arbetsmiljöer med hög arbetsbelastning. Informanterna i denna studie upplever att de arbetar i en stressig arbetsmiljö och vissa informanterna har lärt sig att hantera stressen medan några av informanterna fortfarande arbetar med att kunna bli bättra på att hantera stressiga situationer. Arbetsmiljöverket (2013) hävdar också att arbetsmiljöproblematiken inom hotell och – restaurangbranschen handlar att om att arbetstagare jobbar i en arbetsmiljö med höga ljudvolymer som kan påverka arbetstagaren negativt. Winroth (2018) menar att på en hälsosam arbetsplats ska inte arbetsmiljön påverka arbetstagaren negativt varken fysiskt eller mentalt. Vidare anser Kira m.fl. (2009) att socialt hållbara arbetsplatser ska arbetstagaren kunna påverka sin arbetssituation. Informanterna i denna studie anser att de till viss del kan vara med och påverka sin arbetsmiljö genom att lära sig att hantera stress. Det som informanterna upplever att de inte kan påverka är den höga ljudnivå som förekommer på vissa arbetspass. Hos vissa informanter påverkar ljudnivån den fysiska hälsan negativt i form av huvudvärk och migrän. Somliga av informanterna upplever att deras mentala hälsa blir negativt påverkad av att arbetsmiljön är stressig. Livskvaliteten i arbetslivet handlar enligt Walton (1973) om att arbetstagaren arbetar under hälsosamma arbetsförhållanden. Arbetsmiljön för informanterna upplevs inte som en del av livskvalitet i arbetslivet i och med att de upplever att arbetar i en arbetsmiljö som påverkar deras hälsa negativt. I och med att informanterna inte kan påverka hotellreceptionens arbetsmiljö brister informanternas arbetsplats gällande en bra arbetsmiljö där arbetstagaren kan vara med och påverka sin arbetssituation. Vidare menar Boreham m.fl. (2016) att välbefinnandet och livskvaliteten blir negativ påverkad om arbetstagaren upplever stress på arbetsplatsen, stress gör att den mentala hälsan försämras. Mcdaid (2005) anser om arbetsuppgifterna upplevs som stressiga finns det möjlighet att arbetstagarens välbefinnande blir negativt påverkad. Coats (2007) studie pekar på att ett värdigt arbetsliv skapas genom att arbetstagaren bland annat kan vara med och påverka sin arbetsmiljö. Informanternas arbetsmiljö upplevs som stressig, där vissa har lärt sig att hantera stressen medan andra fortfarande arbetar med att hantera den stressiga arbetsmiljön. Några av informanterna upplever att de blir negativt påverkad av den stressiga arbetsmiljön i form av mental trötthet. Arbetsmiljön är en faktor som gör att informanternas arbetsliv inte upplevs med livskvalitet eller välbefinnande. Gällande återhämtning under arbetsdagen upplever informanterna att det vissa dagar är svårt att få till pauser för återhämtning i och med att arbetsbelastningen är hög.
31
6.2.1 Frihet eller inte frihet
Strukturella arbetsvillkor gällande arbetstider kan ses som problematisk för en arbetstagare återhämtning och frihetskänsla. Både arbetsmiljöverket (2018) och Stressforskningsinstitutet (u.å.) menar att arbetstider och tid för återhämtning påverkar hur en arbetstagare upplever sitt välbefinnande. Där Stressforskningsinstitutet (u.å.) menar att skiftarbete har en negativ påverkan på sömnen, sömnbrist är ett vanligt fenomen hos arbetstagare som arbetar skift. Enligt Winroth (2018) präglas ett socialt hållbart arbetsliv av meningsfullhet och återhämtning. Informanterna har vändpass som gör att deras återhämtningsförmåga blir försämrad i och med de inte får tillräckligt med sömn mellan arbetspassen. Från den aspekten är inte informanternas arbetsliv socialt hållbart. Arbetsgivare bör enligt Stressforskningsinstitutet (u.å.) ha arbetstider som följer arbetstidslagen med 11 timmars ledighet mellan arbetspassen. Detta på grund av att arbetstagaren ska få tillräckligt med återhämtning. Informanterna har när de arbetar så kallade vändpassen endast 8 timmars återhämtning mellan passen. Några av informanterna menar att vändpass påverkar deras förmåga att genomföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Somliga av informanterna tycker det är svårt att vara med och påverka hur deras arbetstider och de tycker att vändpass ska vara något som är självvalt. Stressforskningsinstitutet (u.å.) anser att om arbetstagare får vara med och påverka sina arbetstider främjar det välbefinnandet hos arbetstagaren. Mcdaid (2005) anser att en arbetstagarens välbefinnande handlar om arbetstider och beslutstagande. Välbefinnandet hos informanterna skulle öka om de hade mer inflytande gällande vändpass och övriga arbetstider. Enligt Bolton (2007) skapas värdighet i arbetslivet om arbetstagaren upplever en självständighet. Coats (2007) menar att arbetsplatser som är en del av det värdiga arbetslivet ska arbetstagaren kunna påverka sina arbetstider, arbeta självständigt och vara delaktig. Informanterna upplever värdighet i arbetsliv gällande hur de utför sina arbetsuppgifter, men värdigheten i arbetslivet blir hämmad av bristande inflytande i hur deras arbetstider planeras.
Vidare definierar Boreham m.fl. (2016) livskvalitet i arbetslivet som att det ska finnas utrymme för personlig utveckling, främja individens välbefinnande genom att det finns flexibilitet gällande hur arbetstagaren ska utföra sina arbetsuppgifter. På liknande sätt definierar Walton (1973) livskvalitet i arbetslivet att arbetstagaren ska utveckla kunskaper så att denna blir självständig. Arbetsuppgifterna ska vara stimulerande och varierande. Informanterna upplever att de har en frihetskänsla och själv kan styra över hur de utför sina arbetsuppgifter samtidigt som majoriteten av informanterna upplever att deras arbetsuppgifter är stimulerade och varierade, men att de ibland att det är samma typ av problem som uppstår som de måste lösa.
6.2.2 Balans arbetsliv och privatliv
Det är viktigt för arbetstagare att de känner en ekonomisk trygghet genom säkra anställningsavtal som kan bidra till ett ökat välbefinnande för arbetstagaren. Det är även betydelsefullt för en arbetstagare att kunna ha ett privatliv som skapar mening i livet. Pocock (2005) menar att livskvalitet och välbefinnande ökar hos en arbetstagare om de har en kontroll över hur de balanserar arbetsliv med ett meningsfullt privatliv. Vissa av informanterna upplever att de inte har en bra balans mellan arbetsliv och privatliv, där arbetstiderna upplevs som en av faktorerna. Stressforskningsinstitutet (u.å.) hävdar att skiftarbetare kan bli socialt isolerade i och med att de inte kan delta på meningsfulla fritidsaktiviteter eller familjeaktiviteter.
32
Informanterna upplever att privatlivet blir negativt påverkat av deras arbete. De upplever en trötthet på grund av den mentala stressen och det påverkar om de orkar delta på aktiviteter utanför arbetet eller inte. Vissa informanter menar att de har svårt att släppa arbetet när de är hemma och tar till alkohol som avslappningsmedel. Några av informanterna menar att arbetstiderna påverkar deras privata relationer. Detta på grund av att de känner att de aldrig är lediga och bara umgås med sina arbetskollegor. Majoriteten av informanterna skulle inte vilja ha barn i den arbetssituation som de är i idag. Då de anser att arbetstiderna och tröttheten som de upplever gör att de inte har tillräckligt med energi för ett fungerade familjeliv.
Walton (1973) påpekar att lönen är en del av att alstra ett liv med livskvaliteten. Walton (1973) menar att lönen ska spegla arbetstagarens utbildningsnivå och kunskapsnivå. Majoriteten av informanterna upplever att de ha en rättvis lön gentemot den utbildningsnivå de har, att de har en gymnasieutbildning. Dock brister lönen i hur kontaktbara vissa av informanterna är och att de har svårt släppa jobbet på sin lediga tid. Livskvalitet i arbetslivet handlar inte bara om lön och arbetstider enligt Drobnič m.fl. (2010) utan det handlar lika mycket om att det finns en balans mellan privatliv och arbetsliv. Dock poängterar författarna att en ekonomisk otrygghet bidrar till en försämrad livskvalitet. Walton (1973) däremot menar att anställningssäkerhet eller inkomstsäkerhet genererar till en ökad livskvalitet och att arbetstagaren ska få en rättvis lön för sina arbetsuppgifter. Liksom Walton (1973) anser Boreham m.fl (2016) att livskvalitet i arbetslivet skapas genom en ekonomisk trygghet, har arbetstagaren en anställningsosäkerhet bidrar till en försämrad livskvalitet. Mcdaid (2005) menar att anställningstrygghet är med och skapar ett välbefinnande hos arbetstagaren. Somliga av informanterna upplever att deras anställningskontrakt påverkar deras arbetsliv och privatliv positivt i och med att de känner en ekonomisk trygghet. Detta på grund av att de har anställningskontrakt som genererar till en ekonomisk trygghet. Medan två av informanterna anser deras ekonomiska trygghet borde förbättras. En av dem saknar ett korrekt anställningskontrakt