Metoddiskussion

Det året som studien var gjord, 2015, var ett år med stora utmaningar för många kommuner och skolor i Sverige då det kom väldigt många asylsökande barn. Situationer som uppstod i skolor var helt nya för de som arbetade där. De olika professionerna med erfarenhet av att arbeta med nyanlända barn blev en tillgång i skolan. Skolsjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta med nyanlända barn blev en viktig samarbetspartner. Det behövs mera kunskap om vad som främjar hälsa och integration för nyanlända barn i skolan. De hälsofrämjande faktorerna i skolan är ofta lika för alla skolbarn, men det som skiljer för nyanlända barn är möjligheten att bli integrerade i skolans sociala miljö. Studien består därför av två områden: hälsa och

integration. Skolsjuksköterskeperspektivet är bristfälligt i skolforskning, vilket är allvarligt med tanke på att skolsjuksköterskor har stor kunskap om skolbarns hälsa. Därför valdes det perspektivet.

Då det fanns lite forskning i ämnet var det naturligt att göra en kvalitativ undersökning för att ta reda på vilka fenomen som representerar ämnet. Fördelen med forskningsintervju är att

50 man försöker att förstå ämnen från den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget

perspektiv. Detta kan öppna för kvalitativa beskrivningar av nya fenomen och därmed produktion av ny kunskap. Nackdelen kan vara att meningen i ursprungliga data försvinner vid överföringen av kvalitativa intervjuer till text. Analysen är också tidkrävande och omständlig. När det skall bedrivas forskning är det viktigt att fundera på den risk som

försökspersonerna utsätter sig för och den vinst som kan uppnås med forskningen (Kvale och Brinkman, 2010). Kan undersökningen bidra till att förbättra situationen för den grupp som intervjupersonerna representerar? Då det inte finns forskning i ämnet, fanns en förhoppning att kunna belysa arbetssituationen för skolsjuksköterskor och den helhetssyn på barns hälsa som de representerar.

Forskningsresultat bör vara så trovärdiga som möjligt och alla forskningsstudier måste utvärderas i förhållande till de metoder som används för att generera resultaten. Begreppet trovärdighet syftar på om resultatet är giltigt, tillförlitligt och överförbart (Graneheim och Lundman, 2004).

Giltighet inom kvalitativ forskning frågar om vald metod undersöker det den var menat att undersöka. Det är beroende av den hantverksskicklighet som forskaren visar upp i att ständigt kontrollera, ifrågasätta och teoretisk tolka sina resultat (Kvale och Brinkman, 2010). I studien blev skolsjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta med nyanlända barn intervjuade i olika kommuner i länet. De blev strategiskt utvalda för att få en bredd. En begränsning i studien var att det bara var sju skolsjuksköterskor som intervjuades i fem olika kommuner. Det fanns ingen variation i kön. Resultatet kan ha blivit annorlunda om fler skolsjuksköterskor och från andra län i Sverige hade blivit intervjuade,

Intervjuerna blev utförda under fyra månader när det kom många nyanlända barn som började i skolan till länet. Det kan ha påverkat resultatet då flera skolsjuksköterskor var frustrerade över arbetsbelastningen och att rutinerna för mottagandet hade brister. Framförallt rutiner kring vaccinationer. Transkriberingen av intervjuerna gjordes efter varje intervju och erfarenheterna från varje intervju togs vidare till nästa intervju utan att ändra frågorna. En fråga som var svår att besvara var vilka erfarenheter skolsjuksköterskan hade av att arbeta med nyanlända barn, vilket avhjälptes när frågan delades upp i mindre delar. Om frågan hade kommit senare i intervjuguiden kan svaret ha blivit annorlunda. En annan fråga som var känslig var frågan om integration. Den var känslig för att under tiden för intervjuerna

fungerade integration i kommunerna dåligt, det kom för många barn på en gång och de flesta kommuner frågade inte efter skolsjuksköterskornas kompetens. Fem intervjuer blev

51 genomförda enskilt medan två valde att intervjuas tillsammans. Upplevelsen var att

respondenten pratade mera öppet när den blev intervjuad enskilt. Respondenten kunde ge en fördjupad berättelse om de ämnen som gav upphov till glädje och frustration i arbetet.

Intervjun som genomfördes på kortast tid var intervjun med två respondenter. Det blev mindre reflektioner när två intervjuades tillsammans. En intervjuguide med känsliga frågor är svårare att besvara tillsammans. Analysen beskrivs steg för steg i metoddelen som gör att läsaren kan följa processen från datainsamling till resultat. Det använts citat som stöder resultaten och bidrar till giltigheten (Graneheim och Lundman, 2004).

Bakgrunden som skolsjuksköterska kan vara både nackdel och fördel för resultatet (Kvale och Brinkman, 2010). Under forskningsprocessen fanns en medvetenhet om min egen

förförståelse, min kompetens och mina personliga perspektiv. När studien gjordes fanns en liten erfarenhet av att arbeta med nyanlända barn som skolsjuksköterska. Men hade arbetat tillräckligt länge för att förstå vilka utmaningar som skolan stod inför när det gällde de

asylsökande barnen och deras hälsa. Mina erfarenheter från början av datainsamlingen kan ha påverkat resten av datainsamlingen. För att öka tillförlitligheten var författaren till denna uppsats inte känd hos respondenterna och respondenterna blev strategiskt utvalda i länet. Enligt Kvale och Brinkman (2010) bör intervjuaren ha kunskap om intervjuområdet då en kvalitativ forskningsintervju försöker att täcka både faktaplanet och meningsplanet.

Kvalitativ innehållsanalys blev valt som metod för att om möjligt få fram likheter och skillnader i detta fenomen. Intervjuerna var semistrukturerade och började med en öppen fråga. Intervjuguiden var strukturerad till viss grad för att ha likartade frågor till alla respondenter. På grund av brist på erfarenhet av kvalitativa intervjuer upplevdes resultatet mera tillförlitligt om intervjun hade likartade frågor och spelades in på samma sätt.

Möjligheten fanns i intervjun att fokusera på den fråga som respondenten tyckte var viktig. Det som visade sig i analysen var att skolsjuksköterskorna hade mera likheter än skillnader i sitt sätt att se på hälsofrämjande åtgärder, det var strukturen för åtgärderna i kommunen som såg olika ut.

Tillförlitlighet i analysprocessen (Graneheim och Lundman, 2004) eftersträvades med att ta ut passande meningsbärande enheter från texterna. På de tre första intervjuerna kondenserades meningsenheterna, men upplevelsen var att respondentens röst försvann och därför togs den kondenserande meningsenheten på de tre sista intervjuerna bort. Risken i detta var att de

52 meningsbärande enheterna blev för breda och fick flera meningar. Då det var av stor vikt att kategorierna täckte datamaterialet har handledare granskat två analyser för att öka

tillförlitligheten. För att stärka analysen har författaren vid flera tillfällen återgått till originaltexten. Studien hade relativt få deltagare och resultatet må därför tolkas med

försiktighet då de utrycker erfarenheter från ett litet antal informanter. Det som kan sägas om studien är att den med en viss grad av säkerhet representerar erfarenheten hos de

skolsjuksköterskor som deltog. Det året som studien är gjord, 2015, var speciellt med många nyanlända barn i skolan. Resultatet påverkades av att flera skolor var överbelastade av stor tillströmningen av nyanlända barn vid datainsamlingstillfället.

En definition av vetenskap är systematisk produktion av ny kunskap (Kvale och Brinkman, 2010). Men då det inte finns tidigare forskning i ämnet, blir det svårt att säga vilket

vetenskapligt bidrag som studien ger. Den kunskap som kom fram genom intervjuerna kan sägas vara ny och bygger på vad som främjar hälsa och integration utifrån skolsjuksköterskors perspektiv. Studien tillför därför ny kunskap inom hälsofrämjande arbete för nyanlända barn i skolan. Det är möjligt att resultatet kan överföras till andra skolsjuksköterskor i andra län i Sverige under samma tidsperiod, då skolsjuksköterskorna i min studie hade likartad syn på främjande faktorer för nyanlända barn i skolan.