Miljöer som främjar hälsa för nyanlända barn i skolan

Skolsjuksköterskorna tyckte att det var svårt att endast fokusera på hälsa i skolans miljö, då hälsobegreppet var stort, och för de nyanlända barnen var det även globala faktorer som påverkade hälsan. Hälsa och lärande har ett samband och för att främja en hälsosam miljö i skolan behövs det kunskap om faktorer som påverkar hälsan för nyanlända barn. Beslut som ligger utanför skolans område får betydelse för hur den hälsofrämjande miljön i skolan blir.

Hälsa påverkas av socioekonomiska omständigheter, fysiska och psykiska förhållande, arbetsvillkor och påverkan från grupp och samhälle (Naidoo och Wills, 2010). Sverige och kommuners satsning på bostäder, arbete, utbildning och integration har betydelse för hur det nyanlända barnet i skolan mår. Skolsjuksköterskornas helhetssyn på barnets hälsa kan

adopteras in i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som förklarar hur barnets miljö påverkar hur barnet utvecklas (Bö, 2012; Tudge m.fl.,2009):

På makronivå finns den värdegrund, tradition och kultur som Sverige är förankrat i. Ett demokratiskt, humanistisk och kristet Sverige genomsyrar de lagar som är för skolan och hälso- och sjukvården. Internationella konventioner och EUs politik om migration får också betydelse för svenska lagar. Värdegrunden från makrosystemet påverkar de andra systemen i modellen. Det som är den stora utmaningen med att arbeta hälsofrämjande för nyanlända i skolan är de lagar och politiska dokument som reglerar asylpolitiken. En hårdare

43 stämmer överens med de grundläggande värderingar som finns i Sverige? (Eastmond, 2011; Lundberg, 2011). Hälsa skall enligt Ottawa Charter (WHO, 2009) främjas i en befolkning genom ett tvärsektoriellt samarbete mellan relevanta organisationer och myndigheter i samhället. För detta krävs gemensam lagstiftning och policyutveckling. I enlighet med de värderingar som Svenska samhället vilar på står det i skollagen (2010:800) att alla barn ska ha tillgång till likvärdig utbildning och att skolan skall förankra respekt för de mänskliga

rättigheter och de grundläggande värderingarna. Skolsjuksköterskornas arbete var förankrat i de grundläggande värderingar och de demokratiska principerna i Sverige. Flera såg det som sin uppgift att förmedla värderingar till de nyanlända barnen. Ofta hade inte det nyanlända barnet kunskap om de normer och värderingar som finns i Sverige. Den syn på hälsa som finns i Sverige och hur man väljer att arbeta hälsofrämjande för nyanlända barn får betydelse. Skolsjuksköterskorna upplevde att det var faktorer i samhället som påverkade de nyanlända barnens hälsa negativt, faktorer som kunde åtgärdas men att skolsjuksköterskorna inte hade påverkan eller att besluten låg långt bort.

I exosystemet har lång väntetid på att få börja i skolan eller segregerade skolor negativ påverkan på de nyanlända barnens hälsa. De nyanlända barnen kan bli segregerade på en mottagningsenhet, eller komma till skolor där det endast finns elever med utländsk bakgrund. Det bästa för hälsan är skolor med nyanlända och svenska elever och kommuner som följer Skolverkets rekommendationer. Skolverket (2016c) säger att asylsökande barn ska så snart det är lämpligt tas emot i skolan och det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Politiska beslut som gör att det blir svårt att få bostad, med följden att det blir segregerade bostadsområden gör att barnet får sämre förutsättningar att lära sig svenska språket eller att få svenska vänner. Nyanlända barn är extra sårbara då de kommer senare in i skolsystemet och har färre år på sig att lära sig svenska språket. Barnets livsplaner hindras av strukturella stigmatiseringar som bostadsområden och kulturkrockar. Möjlighet att lyckas i det nya landet och framtidstro är viktiga faktorer för en bra hälsa (Johansson och Olofsson, 2011).

I exosystemet ingår hälso- och sjukvården och de beslut som påverkar tillgängligheten. En hälso- och sjukvård som är underdimensionerad för att behandla psykisk ohälsa påverkar skolsjuksköterskan och elevhälsans arbete. Detta påverkar sedan de nyanlända barnen som mår psykisk dåligt och inte får den behandling som de har rätt till. Skolsjuksköterskorna kände att de fick begränsa sig för att tiden inte räckte till och kunskapen om människors utsatthet på flykt var tung att bära. Lite resurser hos landstingens vårdcentraler, barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar och skolsjuksköterskor fick konsekvenser för de

44 nyanlända barnens hälsa i skolan. Sjukdomspanoramat hos asylsökande visar att hälsosektorn måste ha beredskap för att möta psykisk ohälsa (Bischoff m.fl., 2009). Den psykiska ohälsan är större hos nyanlända flyktingar än hos andra grupper migranter där de ensamkommande mår sämst. Andra som i studier har psykisk ohälsa är barn som utsatts för våld, äldre barn och flickor (Crowley, 2009; Fazel m.fl., 2012; Huemer m.fl., 2009). En dålig struktur kring vaccineringar av nyanlända barn gjorde att skolsjuksköterskornas arbetsbelastning och de medicinska riskerna för barnet ökade. Den tid som skolsjuksköterskorna fick lägga på administration kring vaccinering hade behövs till flera möten med barnen. Samtal med de nyanlända barnen med psykisk ohälsa kunde inte prioriteras. En av grundprinciperna i hälsofrämjande arbete är jämlikhet i hälsa, vilket diskrimineras när nyanlända barn inte får tillgång till den hälso- och sjukvård som de har rätt till. Barn är extra sårbara för

hälsorelaterade orättvisor i barndomen då det lägger grund för ohälsa senare i livet (Naidoo och Wills, 2010).

I framtiden det som kan komma behövas för att främja psykisk hälsa hos nyanlända barn är en ökad kompetens och mera resurser i elevhälsan. En elevhälsa som har kompetens att arbeta hälsofrämjande med nyanlända barn samt skolsjuksköterskor och kuratorer som kan möta och behandla den psykiska ohälsan. Barnet behöver hjälp när det drabbas av psykisk ohälsa annars kommer det att få konsekvenser för barnets hälsa och studieresultat. Flera skolsjuksköterskor såg också faran i att den psykiska ohälsan hos de nyanlända barnen på sikt kommer att bli ett samhällsproblem. När behandlingen av psykisk ohälsa inte fungerar blir tillfrisknade sämre (Sandhu m.fl., 2011).

Mesosystemet är relationer mellan mikrosystem som barnet ingår i. Stora språk- och

kulturkoder mellan mikromiljöer kan ge barnet olika förväntningar på sig. Föräldrarnas stöd till anpassning i det nya landet har betydelse för barnets hälsa. Stora kulturella skillnader kan ge negativ effekt på hälsan. Det nyanlända barnet kan möta andra värderingar i samhället än hemma och ha föräldrar som har en annan syn på uppfostran. Barnet kan få en roll i skolan och en roll hemma och får leva mellan två kulturer (Beiser m.fl., 2015). Flera studier visar att de barn som kommer från länder som skiljer sig mycket från svenska värderingar mår sämre, och har svårare att komma in i samhället (Darvishpour, 2002; Fazel m.fl., 2012; Beiser m.fl.,2015). Utrikesfödda elever från utomeuropeiska länder har lägre meritvärde i sina betyg i grundskolan (Skolverket, 2016a). Arbetslösheten är också större hos de grupper immigranter som kommer från länder där kulturen skiljer sig mest från det nya landets kultur vilket får

45 betydelse för barnets socioekonomiska status. (Beiser m.fl.2005; Ottersen m.fl., 2014).

Fattigdom och utanförskap kan sedan göra att barnet får begränsningar med att röra sig mellan mikrosystemen.

Mikrosystemet är den innersta cirkeln och består av alla miljöer där barnet är närvarande. Microsystemet har stor betydelse för barnets utveckling. Familjen är viktigast. De barn som är flyktingar med sina föräldrar mår bättre än ensamkommande barn. Barnet påverkas av hur föräldrarna mår, och psykisk ohälsa hos föräldern har negativ effekt på barnets hälsa (Fazel m.fl., 2012; Lauritzen och Sivertsen, 2012). Skolan har stor betydelse i mikrosystemet. Skolsjuksköterskan och pedagoger kan göra skillnad för det nyanlända barnet.

Skolsjuksköterskan, som en del av skolans system och hälso- och sjukvården ser hela barnet och kan bidra till att barnet lyckas i skolan. Att barnet blir bekräftat främjar hälsan. En skola för alla kräver resurser, om barnet skall ha en chans att hamna på rätt nivå i skolan, och få det stöd som det enligt skollagen har rätt till.

Utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkommer det att de nyanlända barnens hälsa kan främjas i alla system. De grundläggande värderingarna om allas lika värde kan genomsyra alla nivåer och gälla alla barn som bor i Sverige. Lagar och policy kan följas av skolan och hälso- och sjukvården för att det finns resurser. De nyanlända barnen får stöd i att komma in i svenska samhället genom politiska beslut om bostäder, utbildning, arbete och fritidsaktiviteter. I skolan blir barnet bekräftat och har miljöer som främjar hälsan.

Ensamkommande barn har möjlighet till familjeåterförening.