Metoddiskussion

Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap om specialpedagogers och rektorers uppfattningar om skolutveckling på organisationsnivå och specialpedagogens arbete med detta. För att kunna bidra med det ställdes två forskningsfrågor. Den första frågan handlar om vilka uppfattningar rektorer och specialpedagoger har om vad skolutveckling på

organisationsnivå är och hur man arbetar med denna på sin egen skola. Denna fråga bildar en grund till den andra frågeställningen som rör rektorers och specialpedagogers uppfattningar om specialpedagogens roll i arbete med skolutveckling på organisationsnivå. Att ha båda dessa frågeställningar har varit en god grund för att få en djupare förståelse för vad

informanterna menar när de talar om specialpedagogens roll i arbete med skolutveckling på organisationsnivå.

40

Att välja kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod har varit fruktbart. Möjligheten att anpassa intervjuerna efter informanternas svar har bidragit till att

informanterna har varit friare i sina sätt att berätta om sina uppfattningar. Genom möjligheten att ställa följdfrågor och frågor gavs informanterna möjlighet att förtydliga sina svar och då skapades möjlighet för informanterna att utveckla sina resonemang. Som intervjuare gav det mig större möjlighet att vara säker på vad informanterna menade vilket var av stor vikt i denna studie. En nackdel med intervjuer är att de är tidskrävande både att genomföra och transkribera. Andra metoder som enkäter hade möjliggjort svar från fler informanter. Enkäter som insamlingsmetod hade dock inte gett samma möjligheter till att ställa följdfrågor för att säkerställa att jag som intervjuare uppfattat informanten rätt.

Att välja att intervjua både specialpedagoger och rektorer har i denna studie varit en styrka då de utifrån sina olika roller bidrar med olika uppfattningar kring specialpedagogens roll i arbete med skolutveckling på organisationsnivå. Därmed gavs också möjlighet till en bredare variation i resultatet. Ett större antal informanter hade också kunnat bidra till ett bredare utfallsrum men med tanke på studiens omfattning var det inte möjligt att utöka antalet informanter. I urvalet av informanter kan det ses som en nackdel att två av de intervjuade rektorerna inte hade specialpedagoger anställda. Det kan naturligtvis ha påverkat deras svar men de bidrar ändå med sina uppfattningar av specialpedagogens roll i arbete med

skolutveckling på organisationsnivå. Dessa uppfattningar finns ute i verksamheterna och som specialpedagoger kan möta och därför är det av vikt att de också är representerade.

Valet av fenomenografi som grund för analysen av materialet har gett viktiga verktyg genom såväl begreppen uppfattningar, utfallsrum, variation, förståelse av andra ordningen,

unfreezing, men också genom en analysmodell. Den fenomenografiska analysmodell

(Dahlgren & Johansson, 2019) som legat till grund för analysarbetet i denna studie har bidragit med en struktur i analysarbetet som har fungerat väl med studiens syfte och

frågeställningar. I analysarbetet har informanternas uttalande sorterats och sorterats om för att uppnå så uttömmande kategorier som möjligt. Att följa denna analysmodell bidrar till att stärka studiens trovärdighet då analysmodellen medför att datan sorteras och omsorteras flertalet gånger för att säkerställa att kategoriseringen inte är godtycklig. Analysmodellen bidrar också till studiens transparens då den kan användas av andra för att göra om studien. En styrka i studien är att fenomenografin bidragit med förståelse av andra ordningens perspektiv. Resultatet i studien är alltså inte ett försök att redogöra för en objektiv sanning av

41

specialpedagogens roll i arbete med skolutveckling på organisationsnivå utan ett sätt att bidra till att öka kunskapen om vilka uppfattningar som finns kring detta. En hög transparens kring hur studien har genomförts, vilka val som gjorts och på vilka grunder bidrar även till studiens generaliserbarhet genom att läsaren har möjlighet att bättre förstå studien. När det gäller situerad generalisering, vilken är den typ av generalisering som avses i denna studie, är läsaren en viktig länk mellan studiens resultat och generaliseringen till en annan situation. Därför kan transparensens sägas vara extra viktig för att läsaren ska kunna göra dessa

generaliseringar på ett sätt som överensstämmer med de intentioner och resultat som återfinns i studien. När det gäller I denna studie eftersträvas en så hög transparens som möjligt genom att redogöra för de val som gjorts och hur studien har genomförts.

En styrka i studien är kombinationen av fenomenografi som metodansats och systemteori som teoretisk utgångspunkt. Det kan tyckas spretigt att förhålla sig till båda dessa. I denna studie kompletterar de dock varandra. Fenomenografin som metodansats bidrar genom

datainsamlingen med en variation av uppfattningar om skolutveckling på organisationsnivå medan systemteorin bidrar med ett sätt att sätta dessa uppfattningar i relation till varandra. Systemteorin bidrar också med ett sätt att beskriva hur skolan fungerar som ett system indelat i olika logiska nivåer.

En svaghet i studien är att specialpedagogens placering, roll i organisationen inte

framkommer. Detta hade kunnat åtgärdas med tydligare frågor under intervjuerna kring detta. Med information om specialpedagogens plats i organisationen hade tydligare jämförelser med tidigare forskning kunnat gjorts och i studien hade slutsatser kring hur/om specialpedagogens roll i organisationen påverkar specialpedagogens roll i arbete med skolutveckling på

organisationsnivå. Ytterligare en svaghet i studien är att den endast berör specialpedagogens roll i arbete med skolutveckling på organisationsnivå. Denna avgränsning var nödvändig med tanke på studiens omfattning. Om möjlighet funnits till att även undersöka uppfattningar om specialpedagogens roll i arbetet med skolutveckling på individ- och gruppnivå i relation till organisationsnivån hade gett en mer fullständig bild av vilka uppfattningar som finns rörande specialpedagogens roll i arbete med skolutveckling på alla nivåer i skolan utifrån ett

42