Specialpedagogers och rektorers uppfattningar om vad skolutveckling på

6.1.1. Begreppet skolutveckling på organisationsnivå

I sina beskrivningar av vad rektorer och specialpedagoger uppfattar att skolutveckling på organisationsnivå är ger informanternas svar ett utfallsrum som kan delas in i fem kategorier:

• att säkerställa tillgänglig utbildning för alla elever • att utveckla goda relationer inom personalgruppen

• något som sker ur ett helhetsperspektiv (ej enskilda ärenden) • allt man gör i skolans vardag

• långsiktig process.

Informanter har i flera fall uppgett flera olika aspekter av vad skolutveckling på

organisationsnivå kan vara och som då platsar i olika kategorier. Det kan beskrivas som att dessa olika kategorier beskriver olika aspekter hur informanterna uppfattar skolutveckling på organisationsnivå. Nedan presenteras dessa kategorier mer ingående.

Några menar att skolutveckling på organisationsnivå handlar om att säkerställa en tillgänglig

utbildning för alla elever (rektor C, rektor D och specialpedagog D).

Jag tänker att vi jobbar både visionärt, om man ska säga så. Att vi siktar mot toppen, vad är det vi ska göra då för att haka på nya rön eller så medan vi också jobbar extremt lågt. Bara att se till att all personal har basfärdigheterna för att kunna göra sitt jobb. Så att för mig är skolutveckling väldigt brett utifrån vart medarbetarna befinner sig men det är klart att jag önskar att vi bara jobbade på det här som har att som, eh att skruva i det här extra, att ta nästa steg utifrån a nått nytt spännande hela tiden men tyvärr är inte utveckling bara det idag. (Rektor C)

De båda rektorerna poängterar att beroende på hur det ser ut på den aktuella skolan så kan skolutveckling handla om att uppfylla det som skollagen säger att eleverna i grunden har rätt till, en lärmiljö där de utvecklas utifrån sig egen förmåga. De lyfter också att det handlar om att arbeta mot de mål för ökad måluppfyllelse som finns.

31

En ytterligare uppfattning som framkom från rektorerna var att skolutveckling på

organisationsnivå handlar om att utveckla goda relationer inom personalgruppen som leder till att man pratar pedagogik (rektor A, B och D). I denna kategori handlar skolutveckling på organisationsnivå om att arbeta för att skapa goda relationer inom personalgruppen så att det leder till ett tätare samarbete där personalen tillsammans utvecklar sitt sätt att arbeta, en slags ”vi-anda” där det är tillåtet att prova nya saker. En rektor uttrycker det såhär:

Skolutveckling för mig på organisationsnivå har mycket att göra med det jag nämnde tidigare om relationerna att göra. Det vill säga om jag säger såhär att vi ska jobba med eller för

skolutveckling på organisationsnivån då brukar jag säga att, man måste nästan tänka…det måste handla om väldigt mycket om förtroendefulla relationer, mycket prestigelösa. Jag brukar säga att man ska tänka att ”Jag är glad när det går bra för dig” och det är då först som vi kan skapa en utveckling på organisatorisk nivå. (Rektor A)

Synen på skolutveckling på organisationsnivå skiljer sig åt även bland specialpedagogerna. En specialpedagog menar att skolutveckling måste ske ur ett helhetsperspektiv och att det inte är enstaka ärenden (specialpedagog A). Däremot hänger skolutvecklingen på

organisationsnivå ihop med det arbete som man gör på grupp och individnivå enligt

specialpedagog A. Två andra specialpedagoger (B och D) menar att det är allt som man gör i

skolan i vardagen och inte bara det som görs på kompetensutvecklingsdagar (här inkluderar

de även utvärdering av sitt eget arbete med elever på individnivå). Till detta kan läggas att skolutveckling på organisationsnivå även uppfattas vara en långsiktig process där det är viktigt att låta utvecklingen ta den tid den tar och hålla i de utvecklingsområden som man påbörjat och inte att skapa nya projekt (rektor A, C samt specialpedagog C).

Man måste tänka långsiktigt, långsam utveckling. För även om man själv då driver på och vill och läser saker och tänker tankar så vill man ha med sig ett helt kollegium så tar det ganska lång tid innan det droppar ner hela vägen. Så man får inte ha för bråttom utan man får invänta. Låta det vara en process. (Specialpedagog C)

6.1.2. Hur man arbetar med skolutveckling på organisationsnivå

Informanternas uppfattningar om hur de på skolan arbetar med skolutveckling på organisationsnivå utmynnade i sex kategorier som fick benämningarna: ledarskap, systematiskt kvalitetsarbete, skapa organisatoriska förutsättningar, förankra idéer, höja personalens kompetens och samarbete i personalgruppen.

32

Samtliga specialpedagoger och två rektorer (B och D) uttrycker att ledarskapet är en viktig del i hur man arbetar med skolutveckling. Det finns upplevelser av att när rektor inte driver skolutvecklingsarbetet så stagnerar utvecklingen eller går tillbaka (specialpedagog B och D). Specialpedagog D upplever inte att rektor på skolan hen arbetar på vare sig driver eller prioriterar skolutveckling och inte heller är tydlig med vad hen vill med skolan och uttrycker det bland annat genom följande:

Det är så otroligt viktigt med rektors ledarskap och rektors inställning till elevhälsoteam i skolutveckling och när det inte funkar då, då faller det som ett korthus. (Specialpedagog D)

En rektor verkar ha delegerat skolutvecklingsarbetet till sina förstelärare men är ändå stöttande och ser till så att skolutvecklingsarbetet stämmer överens med de övergripande målen som för tillfället finns i kommunen (specialpedagog C). En annan rektor (B) beskriver att hen är mycket tydlig med att vissa saker inte är förhandlingsbara medan hen samtidigt försöker vara inlyssnande när det gäller hur man ska göra för att uppnå mål.

Det är kanske det starkaste här att jag accepterar inte konferenser eller samtal om elevers tillkortakommanden utan alltid hur kan vi hitta andra undervisningsformer? (Rektor B)

Detta bekräftas av specialpedagog A som arbetar på samma skola och som uttrycker att det finns vissa fasta, tydliga ramar men att det inom ramarna råder frihet. Tydlighet i ledarskapet är något som även rektor D framhåller som viktigt när man arbetar med skolutveckling då det vid otydlighet uppstår frustration och frågetecken hos personalen.

Några lyfte att det är genom det systematiska kvalitetsarbetet som riktningen för

skolutveckling på organisationsnivå sätts (rektor B och C samt specialpedagog A) men att det också genom att genomföra det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med rektor och personalgrupp blir det ett bra sätt att både förankra idéer till skolutveckling i personalgruppen men även ett sätt att knyta an skolutvecklingen till det vardagliga arbetet inne i klassrummen (specialpedagog A).

De flesta (rektor A, B och D samt alla specialpedagoger) gav uttryck för att skolutveckling på organisationsnivå är kopplat till att se till att skapa organisatoriska förutsättningar för att få till arbete med skolutveckling som genomsyrar hela skolans arbete, att planera in tid till det från början. Specialpedagog A uttrycker sig såhär:

33

Vi har ju varannan fredagmorgon så har vi en reflektionstimme. Nej, en halvtimme är det! Men en reflektionsstund har vi./…/ För det är såna saker som behöver ges möjlighet till. För det är sånt som inte hinns med i vardagen sen. (Specialpedagog A)

På en skola finns ett lokalt avtal som säger att pedagogerna jobbar 40 timmar i veckan på arbetsplatsen + 5 timmars förtroendetid (rektor B och specialpedagog A) för att underlätta för samarbete mellan pedagogerna. Flera uppger att just organisering för att möjliggöra samarbete och dialog mellan pedagoger och inom arbetslag är nödvändigt när man arbetar med

skolutveckling på organisationsnivå (rektor A, B, D samt specialpedagog A och D). Att skapa rutiner och scheman som i praktiken fungerar lyfts också som grund för att få till en

utvecklings på hela skolan men också att man i det arbetet bygger hållbara processer som inte är kopplade till en specifik person eftersom det då riskerar att fallera om den personen byter jobb (rektor D).

Dialog för att fånga upp och förankra idéer kopplade till skolutveckling på organisationsnivå sågs som grundläggande för arbete med skolutveckling på organisationsnivå (alla rektorer samt specialpedagog A, B och D). När organisationen växer från en liten till en betydligt större försvinner den dagliga kontakten med all personal och då krävs det att man organiserar på ett annat sätt än i en liten organisation för att tankar och idéer som spontant kommer upp ska nå ut till hela personalgruppen (specialpedagog A). En rektor beskriver hur hen arbetar med en sak korta pass under flera APT för att förankra saker i personalgruppen.

Jag gör gärna en bas och sen tyck till, jobba med det här. /…/ sen så jobbar vi på några APTn /…/ och så får jag in ett underlag. Nästa APT jobbar vi vidare med det. För även om du inte kan läsa, inte bryr dig, så har du på tre APT då har du troligtvis inte varit borta på 3 APT om du var borta ett så kan det inte ha undgått dig att vi har pratat planer mot diskriminering, det kan inte ha undgått dig att vi pratat t.ex. pedagogiska måltider, det kan inte...Det är ett sätt. (Rektor D)

Specialpedagog C tryckte mer på att det är viktigt att låta skolutvecklingsprocesser få ta tid för att de ska bli förankrade än på att just dialogen var kärnan.

Olika sätt att höja personalens kompetens var ytterligare ett sätt att arbeta med skolutveckling på organisationsnivå som de flesta lyfte fram på olika sätt (rektor A, B, C samt

specialpedagog A, B, C). Arbetet med att höja personalens kompetens kunde ske på olika sätt. På vissa skolor var viss personal ansvarig för att driva pedagogiska diskussioner utifrån identifierade utvecklingsområden genom det systematiska kvalitetsarbetet så som ledarskap och differentierad undervisning (rektor A, B, specialpedagog A och C) men också att leda

34

samtal utifrån aktionsforskning (rektor B samt specialpedagog A). Ett annat sätt att höja kompetensen hos pedagogerna var att de fick under ca 10 min delge sina kollegor om något som de tycker fungerar bra i undervisningen för att på så sätt inspirera kollegorna att prova något nytt. Kompetensutvecklingen kunde också ske genom färdiga program från SPSM eller Skolverket där personalen tillsammans fick fördjupa sig inom något område (Rektor A, C).

Att arbeta för bättre samarbete inom personalgruppen så att prata pedagogik och

skolutvecklingsfrågor blir en naturlig del av vardagen där pedagogerna tar stöd av varandra sågs också som ett sätt att arbeta med skolutveckling på organisationsnivå (rektor D samt specialpedagog A och D.) Att organisera för samarbete genom att aktivt arbeta för att få till fungerande arbetslag på hela skolan var en annan uppfattning om hur gott samarbete inom personalgruppen kan bidra till skolutveckling för hela organisationen.

6.2. Specialpedagogers och rektorers uppfattningar om specialpedagogens roll i arbete