7. Diskussion
7.2. Resultatdiskussion
7.2.6. Slutdiskussion
Skolinspektionen (2012) ger, som tidigare påvistats, uttryck för att den specialpedagogiska kompetensen inte tas tillvara i tillräckligt stor utsträckning när det gäller skolutveckling. Som tidigare också påtalats i denna studie visar även tidigare forskning (Göransson m.fl., 2015) på att specialpedagoger inte lyckats att göra anspråk på detta område som något som
specialpedagoger ska arbeta med. Ambitionen med denna studie har därför varit att bidra med kunskap kring specialpedagogens roll och uppdrag kopplat till skolutveckling på
organisationsnivå så att specialpedagoger kan hitta ingångar till att arbeta med skolutveckling på organisationsnivå.
Resultatet i denna studie bidrar med bekräftelse av att det råder olika förväntningar på specialpedagogen rörande arbete med skolutveckling på organisationsnivå trots att det gått snart 10 år sedan skolinspektionen (2012) kommit fram till att den specialpedagogiska
kompetensen inte togs tillvara i arbete med skolutveckling. Även om den aktuella studien inte bidrar med ny kunskap på denna punkt utan snarare bekräftar tidigare studier bidrar den ändå med att väcka frågor om varför det inte hänt mer efter så lång tid? Vad kan göras för att påskynda utvecklingen mot att specialpedagogens kompetens tas tillvara i
skolutvecklingsarbete på organisationsnivå? De här frågorna skulle kunna undersökas vidare i framtida studier för att i framtiden kunna använda resultaten till att snabbare få till
förändringar.
Utöver att bidra med bekräftelse av tidigare forskning bidrar denna studie också med insikt om vilken variation på uppfattningar som specialpedagoger och rektorer har rörande
50
skolutveckling på organisationsnivå, hur man arbetar med det och specialpedagogens roll i det arbetet. Denna kunskap är värdefull både för rektorer och specialpedagoger när de ska arbeta tillsammans i verksamheten då den breddar förståelsen för hur den andre kan tänka.
Uppfattningarna om vad skolutveckling på organisationsnivå är, hur man i praktiken arbetar med det och specialpedagogens roll i det arbetet, har inte framkommit i den tidigare forskning som redogjorts för i denna studie. Resultatet om vilka uppfattningar om vad skolutveckling på organisationsnivå är och hur man arbetar med det, kan då ses som ett nytillskott av kunskap kopplat till specialpedagogens arbete med skolutveckling på organisationsnivå. Den nya kunskapen kan bidra till ökade möjligheter för specialpedagoger att arbeta med skolutveckling på organisationsnivå genom att specialpedagoger får argument och idéer till hur deras
kompetens kan användas kopplat till skolutveckling på organisationsnivå. Det ska tilläggas att studier på området uppfattningar om skolutveckling på organisationsnivå och
specialpedagogens roll i det arbetet kan ha forskats på tidigare men att jag i min sökning av
tidigare forskning inte har hittat det.
Denna studie bidrar också med insikten om att specialpedagogen som nära samarbetspartner
till rektor och specialpedagogen som ifrågasättare är roller som framför allt
specialpedagogerna lyfter fram. Specialpedagoger, till skillnad från rektorer, anser att specialpedagogen har en roll som ifrågasättare när det gäller arbete med skolutveckling på organisationsnivå. Det resultatet i studien är ett viktigt bidrag till specialpedagogens förståelse för att rektorer kanske inte är av samma uppfattning som specialpedagogerna själva och att det i och med det riskerar att uppstå svårigheter i relationen mellan specialpedagog och rektor om de har olika syn på specialpedagogens roll som ifrågasättare. Att ifrågasätta både personal och ledning skulle kunna vara ett känsligt område, särskilt om de som ifrågasätts inte anser att det är specialpedagogens roll att ifrågasätta. Resultatet är också viktigt för att det kan hjälpa rektorer att få större insikt i hur specialpedagoger tänker kring sin roll i arbete med
skolutveckling på organisationsnivå. Även om denna studie är relativt liten är resultatet om specialpedagogens roll som ifrågasättare kopplat till skolutveckling på organisationsnivå, något som bör undersökas vidare för att nå en djupare förståelse för rektorers och övrig personals uppfattningar om specialpedagogens roll som ifrågasättare. Det skulle kunna vara ett led i att tydliggöra specialpedagogens roll i arbete med skolutveckling på
51
I den tidigare forskningen framkommer det att Att det nästan uteslutande är
specialpedagogerna i studien som ger uttryck för att roller som nära samarbetspartner till
rektor är viktig men att merparten av rektorerna inte uttrycker det är också något som kan
undersökas vidare.
Studien visar också på att även specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet på organisationsnivå är ett område där specialpedagogens kompetens inte självklart tas tillvara. Hur specialpedagogens kompetens idag tas tillvar och eventuellt skulle kunna tas tillvara mer i det systematiska kvalitetsarbetet på organisationsnivå är därför också ett område som skulle kunna undersökas vidare.
52
Referenslista
Ahlberg, Ann. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: Att bygga broar. Liber.
Ahrne, Göran. & Eriksson-Zetterquist, Ulla. (2015). Intervjuer. I Göran Ahrne. & Peter
Svensson. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–54). Liber.
Ahrne, Göran., & Svensson, Peter. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Liber.
Aspling Davidsson, Annika., Bengtsson, Anna., Jonsson, Ulrika., Larsson, Malin, Lindqvist.,
Maja., & Wallberg, Helena. (2017, november 13). Specialpedagoger för
skolutveckling: Slöseri med specialpedagogiska resurser. Skola och Samhälle.
https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/specialpedagoger-for-
skolutveckling-sloseri-med-specialpedagogiska-resurser/
Berg, Gunnar. (2018). Skolledarskap och skolans frirum (2:1, Vol. 2018). Studentlitteratur.
Blossing, Ulf. (2013). Förändringsagenter för skolutveckling: Roller och
implementeringsprocess. Pedagogisk forskning i Sverige, 18(3–4), 153–174.
Dahlgren, Lars Owe., & Johansson, Kristina. (2019). Fenomenografi. I Andreas Fejes. &
Robert Thornberg. (Red.), Handbok i kvalitativ analys (3:e uppl., Vol. 2019). Liber.
Fejes, Andreas., & Thornberg, Robert. (2019). Handbok i kvalitativ analys.
Fitzgerald, Johanna., & Radford, Julie. (2017). The SENCO role in post-primary schools in
Ireland: Victims or agents of change? European Journal of Special Needs Education,
32(3), 452–466. https://doi.org/10.1080/08856257.2017.1295639
Granström, Kjell. (2006). Dynamik i arbetsgrupper om grupprocesser på arbetet.
Studentlitteratur.
Göransson, Kerstin., Lindqvist, Gunilla., Klang, Nina., Magnusson, Gunnlaugur., & Nilholm,
Claes. (2015). Speciella yrken?: Specialpedagogers och speciallärares arbete och
53
Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35060
Hirsh, Åsa, & Olin, Anette. (2021). Skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. I
Skolutveckling i teori och praktik (1:a uppl., Vol. 2021). Gleerups Utbildning AB.
Högskoleverket. (2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och
specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan (2012:11 R; s. 38).
Integritetsskyddsmyndigheten. (2018). GDPR. https://www.imy.se/verksamhet/dataskydd/det-
har-galler-enligt-gdpr/grundlaggande-principer/
Kvale, Steinar, & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Studentlitteratur.
Lansheim, Birgitta. (2010). Förståelser av uppdraget specialpedagog. Blivande och nyblivna
specialpedagogers yrkesberättelser. [Licentiatuppsats]. Malmö högskola.
Larsson, Staffan. (1986). Kvalitativ analys: Exemplet fenomenografi. Studentlitteratur.
Lindqvist, Gunilla., Nilholm, Claes., Almqvist, Lena., & Wetso, Gun‐Marie. (2011). Different agendas? The views of different occupational groups on special needs education.
European Journal of Special Needs Education, 26(2), 143–157.
https://doi.org/10.1080/08856257.2011.563604
Marton, Ference. (1981). Phenomenography-Describing Concepts of the World Around Us.
Instructionel Science, 1981(10), 177–200.
Marton, Ference., Dahlgren, Lars. Owe., Svensson, Lennart., & Säljö, Roger. (1999).
Inlärning och omvärldsuppfattning: En bok om den studerande människan. Prisma.
Nilholm, Claes. (2021). Skolans breda uppdrag. I Åsa. Hirsh & Anette. Olin (Red.),
Skolutveckling i teori och praktik (1:a uppl.). Gleerups Utbildning AB.
54
Ringdahl, Lotta. (2020). Elevhälsan bygger skolan från grunden. Läraren.
https://www.lararen.se/specialpedagogik/lektionstipset/elevhalsan-bygger-skolan-fran-
grunden
Scherp, Hans-Åke. (2013). Lärandebaserad skolutveckling. Del 1 Forskning [Youtubefilm].
https://www.youtube.com/watch?v=1CEb4RVK92s
Scherp, Hans-Åke., Scherp, Gun-Britt., Karlstads universitet, & Estetisk-filosofiska
fakulteten. (2007). Lärande och skolutveckling: Ledarskap för demokrati och
meningsskapande. Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Pedagogik.
SFS. (1993). Högskoleförordning. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-
100
SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen. (2012). Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten
(2012:1). Skolinspektionen.
Skolverket. (2015). Systematiskt kvalitetsarbete: För skolväsendet.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Smith, Mia. D., & Broomhead, Karen. E. (2019). Time, expertise and status: Barriers faced by
mainstream primary school SENCos in the pursuit of providing effective provision for
children with SEND. Support for Learning, 34(1), 54–70.
https://doi.org/10.1111/1467-9604.12237
Struyve, Charlotte., Hannes, Karin., Meredith, Chloé., Vandecandelaere, Machteld., Gielen,
Sara., & De Fraine, Bieke. (2018). Teacher Leadership in Practice: Mapping the
55
Scandinavian Journal of Educational Research, 62(5), 701–718.
https://doi.org/10.1080/00313831.2017.1306798
Tissot, Catherine. (2013). The role of SENCos as leaders. British Journal of Special
Education, 40(1), 33–40. https://doi.org/10.1111/1467-8578.12014
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
von Ahlefeld Nisser, Désirée. (2013). Specialpedagogers och speciallärarares olika roller och
uppdrag. Skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies
in Education, 34, 246–264.
von Ahlefeld Nisser, Désirée. (2009). Vad kommunikation vill säga En iscensättande studie
om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Specialpedagogiska
institutionen, Stockholms universitet. http://du.diva-
portal.org/smash/get/diva2:523384/FULLTEXT01.pdf
56
Bilaga 1
Informationsbrev med förfrågan om medverkande i studie
Hej du som är rektor eller specialpedagog!
Dina kunskaper om hur du arbetar med skolutveckling är värdefulla. Genom att ställa upp på en intervju hjälper du till att skapa en djupare förståelse för hur arbete med skolutveckling kan fungera.
Jag heter Ellinor Ohliv och studerar sista terminen till specialpedagog på specialpedagogiskt program vid Örebro universitet. Jag gör nu mitt examensarbete på avancerad nivå och det handlar om specialpedagogens och rektorns roller i arbetet med skolutveckling. Därför önskar jag komma i kontakt med dig som är rektor eller specialpedagog för att genomföra intervjuer under vecka 8-10 2020.
Studiens syfte är att undersöka specialpedagogers och rektorers uppfattningar kring deras roller i arbetet med skolutveckling.
Att delta i studien innebär att intervjun kommer att spelas in för att sedan transkriberas. All information som kommer fram i samband med intervjun behandlas enligt GDPR, din identitet skyddas genom att intervjuerna avidentifieras och förvaras så att ingen obehörig har tillgång till dem. Efter godkänt examensarbete raderas inspelningarna och de utskrivna intervjuerna kommer också att förstöras. Examensarbetet kommer att finnas i en databas vid Örebro universitet. Du har möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av det om du önskar.
Det är frivilligt att medverka i studien och du har rätt att när som helst under studien avbryta din medverkan utan att ange orsak.
Med vänliga hälsningar Ellinor Ohliv
Privat mob: 073-6798122, arbetstelefon: 0157-430248 ellinor.ohliv@gmail.com
57
Bilaga 2
Intervjuguide rektor
Den intervjuades bakgrund
• Vad arbetar du som idag?
• Hur länge har du arbetat som rektor?
• Hur länge har du haft den här tjänsten?
• Vilken utbildning har du?
Definition av skolutveckling
• Vad innebär skolutveckling för dig?/Vad tänker du på när du hör ordet skolutveckling?
• Är det någon skillnad på skolutveckling och skolutveckling på organisationsnivå? Vilken i så fall?
• Kan du ge exempel på vad skolutveckling på organisationsnivå kan vara?
Olika roller i skolans skolutvecklingsarbete
• Vad är viktigt att tänka på i skolutvecklingsarbete på organisationsnivå?
• Vilken roll har du som rektor i arbetet med skolutveckling på organisationsnivå?
• Hur organiserar ni arbetet med skolutveckling på organisationsnivå?
• Hur kommer idéer rörande skolutveckling upp?
• Hur gör ni för att det ska gå från idé till handling?
• I vilka frågor arbetar ni med skolutveckling just nu?
• Vilket stöd i har du som rektor i arbetet med skolutveckling på organisationsnivå?
• I arbetet med skolutveckling på organisationsnivå är det något stöd som du som rektor skulle önska att du hade?
• Vilken kompetens har specialpedagoger genom sin utbildning att arbeta med skolutveckling på organisationsnivå?
• Har specialpedagoger kompetens att arbeta med skolutveckling även när det gäller områden som inte är direkt relaterade till specialpedagogik?
• Vilken roll anser du att specialpedagogen har i arbetet med skolutveckling på organisationsnivå?
• (Skulle du önska att specialpedagogen arbetade på något annat sätt med skolutveckling?)
58
Bilaga 3
Intervjuguide specialpedagog
Den intervjuades bakgrund
• Vad arbetar du som idag?
• Hur länge har du arbetat som specialpedagog?
• Hur länge har du haft den här tjänsten?
• Vilken utbildning har du?
Definition av skolutveckling
• Vad innebär skolutveckling för dig?/Vad tänker du på när du hör ordet skolutveckling?
• Är det någon skillnad på skolutveckling och skolutveckling på organisationsnivå? Vilken i så fall?
• Kan du ge exempel på vad skolutveckling på organisationsnivå kan vara?
Olika roller i skolans skolutvecklingsarbete
• Vad är viktigt att tänka på i skolutvecklingsarbete på organisationsnivå?
• Hur organiserar ni arbetet med skolutveckling på organisationsnivå?
• Hur kommer idéer rörande skolutveckling upp?
• Hur gör ni för att det ska gå från idé till handling?
• I vilka frågor arbetar ni med skolutveckling just nu?
• Vilken roll har du som specialpedagog i arbetet med skolutveckling på organisationsnivå?
• Vilken roll skulle du önska att du hade i arbetet med skolutveckling på organisationsnivå utifrån din kompetens?
• Vilken roll anser du att rektor har i arbetet med skolutveckling på organisationsnivå?
• Vilken roll anser du att rektor borde ha i arbetet med skolutveckling på organisationsnivå?
59
Bilaga 4
Skriftligt informerat samtycke till att delta i
intervjustudie om specialpedagogers och rektorers roller
i arbetet med skolutveckling.
Jag har informerats om studiens syfte, hur information jag ger kommer att hanteras samt att mitt deltagande i studien är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta min medverkar utan att ange orsak.
Jag samtycker till att medverka i intervjustudien om specialpedagogers och rektorers roller i arbetet med skolutveckling.
Underskrift Datum
Jag samtycker till att det jag sagt under intervjun får citeras i det slutliga arbetet under förutsättning att jag förblir anonym.
Ja Nej