I min studie har tre gymnasielärare i dans intervjuats, vilket kan anses vara ett litet antal. Kvale och Brinkmann (2014, s. 157) beskriver att det inom samhällsvetenskaplig forskning i vissa fall finns en misstänksamhet angående studier med få informanter. Däremot påpekar författarna att det finns fördelar med att ha ett mindre antal informanter. Ett fåtal intervjuer gör det möjligt för forskare att vara noggranna i analysarbetet. Vidare, menar Kvale och Brinkmann (2014, s. 157) att det är möjligt att synliggöra intressanta aspekter av ett fenomen även om det utgår från ett fåtal exempel. Detta då varje upplevelse av ett fenomen tydliggör att den upplevelsen är en del av den samling förståelser som finns kring fenomenet. I min studie är varje intervjuad lärares upplevelser en del av den samlade förståelse som
gymnasielärare i dans har kring motivation. På så sätt har min studie relevans för
danspedagogisk forskning gällande motivation samt väcker en diskussion kring hur danslärare kan främja elevers motivation. De tre lärare vilka intervjuades i min studie arbetar samtliga på gymnasieskolor i Stockholm. Det faktum att lärarna arbetar i samma stad minskar möjligheten för förståelsen av en mer generaliserbar upplevelse kring motivation i dansundervisning. Däremot relateras studiens resultat till tidigare forskning inom fältet, vilket ökar möjligheten för generaliserbarhet. Detta då tidigare forskning innefattar fler lärare i dans samt andra skolor både i Sverige och internationellt.
Då det under studiens genomförande pågick en global pandemi skedde intervjuerna digitalt över zoom. Trost (2010, s. 94) påpekar vikten av att intervjuaren ser
informanten i ögonen. Detta då utebliven ögonkontakt kan uppfattas som brist på intresse, vilket är ett intryck som intervjuaren aldrig ska ge. Jag ville visa för informanterna att jag var intresserad av deras svar och då intervjuerna skedde digitalt är ögonkontakt svårt att uppleva. När jag tittade på informanten synlig på min skärm tittade jag inte in i kameran, vilket kan uppfattas som att jag inte tittar på informanten utifrån dess perspektiv. Jag försökte därför titta in i kameran under intervjun, men valde även att visa mitt intresse genom att nicka och göra hummande ljud när läraren tystnade emellanåt.
Studiens analysmetod gav mig möjlighet att svara på studiens frågeställningar då analysen resulterade i kategorier vilka beskriver hur elevers motivation påverkas, utifrån lärares perspektiv, samt vilka strategier lärare kan använda sig för att främja elevers
motivation. Vidare, har analysmetoden bidragit med ett arbetssätt kring hur studiens teoretiska ramverk adderades i relation till studiens frågeställningar. Med hjälp av de tre tydliga stegen i analysmetoden har jag kunnat genomföra ett metodiskt analysarbete.
I min studie intervjuade jag delvis lärare om deras upplevelse av hur elevers motivation påverkas i dansundervisning. Deras svar blev en andrahandskälla då jag inte frågade elever vad de anser sig bli motiverade av. Däremot är min studies främsta fokus att undersöka vilka strategier lärare kan använda sig av för att främja elevers motivation och det var därför valet av att intervjua lärare togs. Detta fokus tydliggörs i analysens tredje steg då den största delen av analysen kretsar kring just lärares strategier för att främja elevers motivation. Vidare forskning, vilken skulle vara intressant att genomföra i relation till studiens resultat är att intervjua elever kring hur de blir motiverade i dans på gymnasiet. Elevernas svar skulle kunna diskuteras i relation till de strategier vilka min studie synliggör att lärare kan använda sig av för att främja elevers motivation. En ytterligare vidare forskning skulle kunna vara att genomföra en mer omfattande undersökning med fler lärare som
undervisar i olika städer i Sverige samt elever som går på gymnasieskolor runt om i landet. På så sätt skulle forskningen ha ett bredare urval. Ett ytterligare område vilket vore intressant att forska vidare kring är bedömning och motivation. Detta då min studie synliggjorde olika uppfattningar om hur bedömning påverkar elevers motivation. En vidare undersökning skulle därför kunna undersöka hur elever upplever att bedömning påverkar deras motivation, samt att prata med lärare kring hur de förbereder elever inför bedömning och hur de arbetar för att minska elevers möjliga stress.
5 Käll- och litteraturlista
Covington, M. V. (2000). Intrinsic Versus Extrinsic Motivation in Schools: A Reconciliation.
Current Directions in Psychological Science, 9(1), ss. 22-25.
Hein, H. H. (2012). Motivation: motivationsteorier & praktisk tillämpning. Stockholm: Liber.
Imsen, G. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 4., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Jang, H., Deci, E. & Reeve, J. (2010). Engaging Students in Learning Activities: It Is Not Autonomy Support or Structure but Autonomy Support and Structure. Journal of Educational
Psychology, 102(3), ss. 588-600.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Kroksmark, T. (2011a). Lev S. Vygotskij. I Kroksmark, T. (red.) Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 445-456.
Kroksmark, T. (2011b). Roger Säljö. I Kroksmark, T. (red.) Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 627-654.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. 3., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2013. Göteborg.
Lpgy (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan [2021-04-02]
Nordin-Bates, S. M. (2012). The intricate dance between motivation, goals and success in the performing arts: A guide for teachers. Foundations for Excellence. Promoting health and
wellbeing in young dancers and musicians. Infosheet 5. Trinity Laban Conservatoire of Music
and Dance. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2465</div [2021-03-31]
Nordin-Bates, S. M., Hill, A., Cumming, J., Aujla, I., Redding, E. (2014). A longitudinal examination of the relationship between perfectionism and motivational climate in dance.
Journal of Sport & Exercise Psychology, 36(4), ss. 382-391.
Quested, E. & Duda, J. (2009). Perceptions of the motivational climate, need satisfaction, and indices of well- and ill-being among hip hop dancers. Journal of dance medicine & science, 13(1), ss. 10-19.
Quested, E. & Duda, J. (2011). Perceived autonomy support, motivation regulations and the self-evaluative tendencies of student dancers. Journal of Dance Medicine and Science, 15(1), ss. 3-14.
Reeve, J. & Jang, H. (2006). What teachers say and do to support students’ autonomy during a learning activity. Journal of Educational Psychology, 98, 209–218.
Ryan, R. M. & Deci, E. L. (2000). Self-determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social Development, and Well-Being. American Psychologist, 55(1), ss. 68-78.
Sanderoth, I. (2002). Om lust att lära i skolan: en analys av dokument och klass 8y. Diss. Göteborg: Universitet.
Selander, S. (2017). Didaktiken efter Vygotskij: design för lärande. Första upplagan Stockholm: Liber.
Skolverket (2011). Kursplan för Dansgestaltning 2
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DDAN%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3
Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på̊ lärande.
Utbildning & Demokrati.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vallerand, R. J. (2012). From motivation to passion: In search of the motivational processes involved in a meaningful life. Canadian Pshycology, 53(1), ss. 42-52.
Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning, ss. 1-17. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society. Uddevalla: Daidalos.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. 2., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bilagor
Bilaga 1Samtyckesblankett
Uppsatsarbetets/studiens benämning:
Motivation och lärande i dans.Beskrivning av hanteringen, syfte och mål:
Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av elevers
motivation till lärande i dans på gymnasiet. Ytterligare syftar studien till att öka förståelsen kring hur lärare kan främja elevers motivation till lärande i dans.
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Stockholms konstnärliga högskola behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
☐
Underskrift
...
Namnförtydligande Ort och datum
...
Återtagande av samtycke (datum och namnunderskrift)____________________________
Namn, titel (för handledaren): Katarina Lion, Lektor i dansteori
Studentens namn: Elin Bergström
Bilaga 2
Intervjuguide Start av intervju
- Hur har du det på skolan i nuläget? Distans eller inte?
- Berätta hur jag tänker kring intervjuns upplägg – jag kommer att ställa frågor, men mest lyssna.
- Har du läst samtyckesblanketten? Samtycker du till att vara med i intervjun? - Informera om att inspelningen kommer att göras via zoom och då sparas både en
ljudbild och en film från intervjun. Är det okej för dig att jag använder antingen film eller ljud som material? Materialet kommer att sparas under pågående studie, men sedan raderas.
- Har du några frågor innan vi börjar?
Bakgrund – Information om lärarna
- Hur länge har du arbetat på gymnasiet? - Vilken skola arbetar du på?
- Vilka kurser undervisar du i? (Dans eller teori) - Vilka genrer undervisar du i?
- Vilka årskurser undervisar du?
- Hur många elever finns det i varje klass?
Introducera ämnet:
- Hur skulle du beskriva motivation?
ELEVERS MOTIVATION - LÄRARES UPPLEVELSER
Hur upplever lärare att elevers motivation påverkas i dansundervisning? (studiens frågeställning)
- På vilket sätt upplever du att dina elever är motiverade/engagerade under lektioner? - Vad skulle du säga motiverar dina elever till att lära sig mer?
- Finns det något som du ser/upplever vilket påverkar elevers motivation? Kan du ge exempel.
- Finns det några specifika situationer då elever är extra-motiverade till att dansa?
LÄRARES ARBETE/STRATEGIER FÖR ATT FRÄMJA MOTIVATION
Vilka strategier upplever lärare att de kan använda sig av för att främja elevers motivation till lärande i dans?
(studiens frågeställning)
- Brukar du prata med dina elever om motivation? På vilket sätt? I vilket syfte?
-
Hur planerar du undervisning eller uppgifter så att eleverna ska känna sigmotiverade/engagerade?
- Kan du beskriva något exempel på en uppgift eller ett lektionsupplägg där eleverna var motiverade?
- Kan du beskriva något exempel på en uppgift eller ett lektionsupplägg där elever inte kände sig motiverade? Vad gjorde du då? Varför tror du att eleverna inte var
motiverade?
Avslutande fråga
- Om du har en kollega som upplever att hens elever inte är motiverade under danslektioner, vad skulle du ge för tips till läraren?
Är det något du vill tillägga?
Fråga respondenterna om jag får återkoppla om frågor i efterhand via mejl.