Metodkritik

”annat”, sammanställdes genom funktionen på EasyQuest utan några ändringar eller tillägg. Vid sammanställningen av frågorna med femgradig Likertskala där 1=inte alls motiverade och 5=väldigt motiverade, omvandlades skalan till poäng vilka sedan summerades för att kunna se hur motiverande påståendesatserna var.

3.6.1.1 Sambandsanalys

För att få en djupare förståelse för den insamlade empiri från studiens kvantitativa undersökning, gjordes en sambandsanalys där syftet var att undersöka eventuella samband mellan de undersökta variablerna. Utifrån att ha granskat studiens befintliga diagram och tabeller, samt granskat och kartlagt respondenternas enskilda svar har samband kunnat hittats mellan ett antal olika variabler. I studiens analyskapitel beskrivs variablernas samband, där det även diskuteras vad de kan betyda, samt vad det kan bero på.

3.6.2 Kvalitativ undersökning

Eftersom studiens intervjuer var inspelade genomfördes transkriberingar på samtliga fyra inspelningar. Transkriberingarna delades in i olika delar för att sedan sorteras och sammanställas utifrån de fem teman som använts; information om respondenten, motivation, belöningssystem, arbetsplatsen och att behålla Generation Z. Det här för att få en tydligare och samlad bild om referensgruppens tankar, åsikter och värderingar kring frågorna. Utifrån sammanställningarna togs citat ut som antingen var representativa för hela referensgruppen, som gav välutvecklade svar, som bekräftade eller som bestred empirin från enkäterna.

3.7 Metodkritik

3.7.1 Kvantitativ undersökning

En faktor att ta i beaktning är klustret vid urvalet, då samtliga respondenter i enkätundersökningen var studenter vid Högskolan i Skövde. Även om alla respondenter inte var från Skövde, skulle studiens resultat kunnat se annorlunda ut om klustret utgjordes av en annan högskola eller universitet.

Att fokusera på individer som studerar eller har studerat på eftergymnasial nivå och inte gymnasie- samt grundskoleelever var ett medvetet val. Att inte inkludera gymnasiestudenter, även fast de i dagsläget tillhör mittpunkten av Generation Z och grundskoleelever som tillhör generationens början, kan ses som en begränsning eftersom Bryman och Bell (2017) menar att ju större stickprovet är, desto större är sannolikheten att urvalet är representativt.

34 Enligt Bryman (2018) finns problematiken med enkätundersökningar att inte helt säkert veta vem som faktiskt svarar, oärliga eller ofullständiga svar. För att undvika oärliga svar genomfördes enkäterna anonymt vilket även framgick till respondenterna innan de svarade på enkäten. Bryman och Bell (2017) menar även att vid enkätundersökningar finns alltid en större risk att en person svarar flera gånger jämfört med intervjuer, och eftersom enkäten besvarades anonymt är det svårare att upptäcka till skillnad från om enkäterna inte skulle varit anonyma.

3.7.2 Bortfallsanalys

En av de viktigaste begränsningarna att ta hänsyn till när det kommer till enkätundersökningar är att det vanligtvis innebär ett ganska stort bortfall (Bryman, 2018; Denscombe, 2014). Bortfall innebär att individer i urvalet inte vill samarbeta eller vill delge information som eftersöks (Bryman, 2018; Bryman & Bell, 2017), vilket ökar risken för skevheter i resultatet (Bryman, 2018; Denscombe, 2014). Enligt Bryman (2018) finns det saker som kan göras för att motverka bortfallet. Genom att utforma en introduktionstext som förklarar syftet med undersökningen, hur studiens urval gått till, varför studien är viktig och hur den kan komma att påverka respondenternas framtida arbetsliv, kan respondenternas vilja att delta i studien öka (Bryman, 2018).

Antalet respondenter som deltog i enkätundersökningen uppgick till 65 varav 61 tillhörde Generation Z. Urvalet bestod av 170 studenter vilket innebär att de 61 svar gav en svarsfrekvens på 36 procent. Enligt Bryman (2018) anses en svarsfrekvens på 75 procent som bra, medan en under 50 procent anses som oacceptabel. På grund av den låga svarsfrekvensen genomfördes istället en extra intervju, då grundtanken var att endast ha tre intervjuer, men som istället utökades till fyra.

Det totala bortfallet uppgick därmed till 109 respondenter, vilket gjorde ett procentuellt bortfall om 64 procent för studiens kvantitativa undersökning. En anledning till det låga deltagandet kan bero på enkättrötthet som är vanligt förekommande, samt att studenterna i klassgrupperna har ett passivt deltagande. Det passiva deltagandet i klassgrupperna hade kunnat bemötas genom att erbjuda en utlottning för alla de deltagande respondenterna, vilket hade kunnat ökat motivationen hos respondenterna och gett en högre svarsfrekvens. Ytterligare en anledning till eventuellt bortfall är att individer inom urvalet inte använder sig av Facebook, eller aktivt valt att inte vara medlem i sin klassgrupp och på grund av det inte haft möjlighet att ta del av enkäten.

35 Vid normala omständigheter hade klassinspring till samtliga klasser kunnat genomföras för att skapa en personlig kontakt och ytterligare påminnelse till studenterna. Klassinspring skulle därmed ha kunnat öka svarsfrekvensen, men på grund av Covid-19 var det inte möjligt att genomföra.

3.7.3 Kvalitativ undersökning

Bryman och Bell (2017) samt Saunders et al. (2016) nämner fyra delkriterier inom kvalitativ forskning som beskriver studiens trovärdighet vilka är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Efter att varje intervju hade genomförts och transkriberats delades det empiriska materialet ut till respondenten. Det här för att säkerställa att materialet överensstämmer med respondenternas verklighetsuppfattning, vilket är i enlighet med tillförlitlighetskriteriet (Bryman & Bell, 2017; Saunders et al., 2016). Överförbarhetskriteriet handlar om huruvida resultaten är applicerbara i någon annan eller liknande situation, men vid annan tidpunkt (Bryman & Bell, 2017; Saunders et al., 2016). Att endast fyra intervjurespondenter agerade referensgrupp kan ses som en begränsning i antal, dock arbetade de på olika banker vilket ökar representativiteten. Utifrån en noga redogörelse för studiens tillvägagångssätt, är förhoppningen att andra forskare själva kan bedöma hur pass överförbara studiens resultat är i en annan kontext. Delkriteriet pålitlighet, behandlades genom att båda uppsatsförfattare var delaktiga i samtliga intervjuer, lyssnade på inspelningarna, transkriberade och pratade med respondenterna för att minska risken för missförstånd och feltolkningar (Bryman & Bell, 2017; Saunders et al., 2016). Genomgående i studien har det strävats efter fullständig objektivitet och att inte låta personliga åsikter och värderingar styra eller påverka intervjuerna eller de resultat som erhållits. Det sista delkriteriet konfirmering, tas på det sättet i beaktning (Bryman & Bell, 2017; Saunders et al., 2016).

Vid semistrukturerade intervjuer kan respondenternas svar skilja sig. Även om samtliga intervjuer utgår från samma intervjuguide kan det bli olika följdfrågor och svar. En del frågor kan eventuellt besvaras mer djupgående jämfört med andra, beroende på respondenten. Om strukturerade intervjuer väljs och respondenterna skulle få identiska frågor, skulle resultatet eventuellt kunnat se annorlunda ut. Dock föredras semistrukturerade intervjuer eftersom de tillåter intervjuerna att bli mer öppna, skapa mer förståelse och dimension för studien (Bryman & Bell, 2017).