4.4.1 Risker med tematisk analys
Braun och Clarke (2006, 25) menar att det finns vissa risker med tematisk analys som författaren bör känna till och försöka undvika. Den första risken är att för lite analys följer efter presentation av tema.
Detta hänger ihop med en andra risk de beskriver som handlar om att teman underbyggs för klent av små mängder data. Med hänsyn till detta ämnar analysen i föreliggande uppsats således presentera rika mängder data under samtliga teman samt ambitiöst analysera det empiriska materialet. Samtidigt kommer författaren ägna mer utrymme åt analys då det är analysen som söker förklara fenomenet i fråga med hjälp av empirin. Empirin är inte förklarande i sig men analysen ska alltid kunna bekräftas av empiri.
En tredje risk som Braun och Clarke (ibid.) beskriver är att analysens teman saknar koherens och stabilitet. De menar att teman kan tappa sin koppling till undersökningens centrala idé ganska enkelt.
Detta kan förebyggas genom att spendera gedigen tid på fas 4 och 5, samt återkomma till den fasen under procedurens gång.
En fjärde risk Braun och Clarke (ibid.) beskriver handlar om analysens fokus och slutsatser. De menar att analysen sannolikt saknar kvalité om materialet framstår som entydig och utan motsättningar.
Analysen måste representera materialet på ett rättvist sätt och så även dess slutsatser.
Författaren sökte nyansera analysen genom att lyfta upp olika åsikter som kunde identifieras i materialet. På så sätt har uppsatsen försökt undvika homogenisering av urvalets individer och åsikter.
Författarens ambition har varit att beskriva teman och dess innehåll i termer av återkommande eller dominerande trender, mönster eller mening. Samtidigt har analysens fokus som tidigare nämnt riktats mot vad som uppfattas bidra till att förklara underliggande mening av fenomenet i fråga och inte total reflektion av materialet.
En femte risk som Braun och Clarke poängterar handlar om att författaren misslyckas med att vara konsekvent i hur materialet analyseras utifrån undersökningens teoretiska ramverk. De betonar vikten av att författaren redogör för sina teoretiska utgångspunkter, antaganden, tillvägagångsätt och dess respektive syfte.
4.4.2 Trovärdighet
För att undersökningen ska erhålla någon form av vetenskaplig status behöver ytterligare aspekter som berör legitimitet adresseras. Nedan följer redogörelser för trovärdighet i kvalitativ forskning.
Bryman (2012, 390) beskriver ett perspektiv på trovärdighet i kvalitativ forskning vilket utgörs av fyra kriterier, nämligen kredibilitet, överförbarhet, pålitlighet och neutralitet. Kredibilitet hänvisar till hur trovärdiga resultaten är och huruvida väl de beskriver materialets budskap. Betydelsen av tolkning betonas i denna instans där författarens tolkningar måste respektera avsändarens intentioner och inbegripa de mångfacetterade sociala verkligheterna som existerar i olika individuella perspektiv.
För att undersökningen ska leva upp till en godtagbar nivå av kredibilitet behöver således undersökningen utföras på ett sätt koherent med uppsatsens redogjorda utgångspunkter och åtaganden samt representera den sociala undersökta världen på ett öppet och inkännande sätt. I föreliggande undersökning innebär detta att det faktiska tillvägagångsättet måste överensstämma med det beskrivna tillvägagångsättet, att detta kan styrkas i resultat och analysen samt att uppsatsens gör sitt bästa för att representera materialet på ett sanningsenligt och förstående sätt. Författaren kan öka undersökningens kredibilitet genom att representera och tolka rivaliserande teman på ett systematiskt sätt som konsekvent förankrar till teori.
Samtidigt är uppsatsen kritisk och undviker godtrogna tolkningar av individuella utsagor. Analysen behöver däremot inte påstå att individer menar något annat än vad de ger uttryck för, utan snarare att ett visst uttryck kan tolkas på ett visst sätt. Det viktiga här är att författaren kan visa att den gör sociologiska tolkningar, förankrade i uppsatsens teori, av materialet. Huruvida väl en tolkning speglar en individs påstådda avsikt är inte det huvudsakliga målet i den här uppsatsen. Det betyder också att uppsatsens slutsatser måste vara proportionerliga i förhållande till tolkning.
Överförbarhet refererar till huruvida undersökningens resultat kan överföras till andra sammanhang (Bryman 2012, 392). Detta kan vara utmanande för kvalitativa undersökningar då fokus ofta ligger på djup snarare än bredd. Bryman beskriver att via rika och detaljerade beskrivningar av materialet i analysen kan författaren öka överförbarheten då slutsatser kan härledas från, och stöttas av, materialet på ett tydligt sätt. Utomstående kan således även göra självständiga bedömningar beträffande undersökningens överförbarhet.
Pålitlighet hänvisar till hur pålitliga resultaten är och om andra forskare skulle uppnå samma resultat vid liknande undersökning (Bryman 2012, 392). Detta innebär en tillgänglighet och detaljerad redovisning av uppsatsens samtliga delar så att replikering blir möjligt. Betoning ligger i denna instans på transparens i tillvägagångsätt, ställningstaganden och resultat.
Slutligen refererar neutralitet till undersökningens nivå av objektivitet (Bryman 2012, 392–393). Här
totalt subjektiv, utan författaren kan agera i god tro och därmed undvika att låta personliga intressen och värderingar styra undersökningen. Uppsatsen undviker således att tolka objektivitet i absoluta och dikotoma termer. Objektivitet förstås snarare som ett spektrum, i vilket uppsatsen strävar efter en mindre partisk riktning genom att anamma och förhålla sig till systematiska principer.
Sammanfattningsvis kan sägas att det tydligt bör framgå att uppsatsens syfte och frågeställningar vägleder undersökningen, att uppsatsen påvisar transparens angående tillvägagångsätt, val och ställningstaganden, att resultatet ger en relevant men samtidigt rättvis beskrivning av det empiriska materialet, att analysen tolkar på ett systematiskt sätt i förhållande till teori och att slutsatser vilar på stark empirisk grund.
4.4.3 Etik
För att uppsatsen ska leva upp till en nivå av godtagbar forskning måste vissa etiska aspekter redogöras för. Etik bör i detta sammanhang inte tolkas som korrekt eller inkorrekt, bra eller dåligt, utan snarare som en argumentation gällande vilken nivå av hänsyn som undersökningen uppvisar inför de involverande människorna. En etisk aspekt som undersökningen behöver ta hänsyn till är tillfogad skada på undersökningens deltagare (Bryman 2012, 135). Skada avser i detta fall både fysisk och psykisk skada, exempelvis stress, sänkt självförtroende eller någon form av hindrad utveckling.
Eftersom föreliggande uppsats använder sig av offentliga dokument, vilka är att betrakta som allmänna handlingar, innehåller undersökningen inga aktiva deltagare. Således finns inget krav på samtycke från deltagarna. Däremot kan undersökningen fortfarande orsaka skada på de mer indirekta deltagarna som författat, deltagit eller är ansvariga för de offentliga dokumenten. Uppsatsen behandlar människors åsikter, tankar och resonemang gällande ett mycket känsligt ämne. Det är därför viktigt att uppsatsen visar hänsyn till de involverade människorna.
Ett sätt att minska risken för skada är att undersökningen representerar materialet på ett rättvist sätt.
Eftersom det inte finns krav på anonymitet i denna studie kan citat redovisas i sin ursprungliga form.
Vad som är mycket viktigt i detta sammanhang är att citat inte tas ur kontext. För att citat ska kunna representeras på ett rättvist sätt måste således citatets kontext även alltid representeras, eftersom kontext ofta innehåller information om hur ett meddelande bör tolkas. Genom att uppsatsen framställer citat i sin ursprungliga form ger det även läsaren möjligheten att kolla upp citatet och dess sammanhang i det offentliga dokumentet och således kan läsaren självständigt bedöma huruvida väl författaren tagit hänsyn till citatets sammanhang och betydelse. Uppsatsen gör därav en tolkning att om de offentliga dokumenten citeras på ett exakt sätt där citatets kontext alltid representeras, minskar undersökningen risk för att orsaka skada på involverade människorna.
En ytterligare aspekt gällande skada mot deltagare handlar om hur uppsatsens framställer de involverade människorna, organisationerna eller myndigheterna. Eftersom uppsatsen intar ett kritiskt
perspektiv mot särbehandling av barnpornografibrottet kommer materialet tolkas på ett ifrågasättande sätt och författaren gräva i något mycket känsligt. Här gäller det för författaren att tänka på hur denne skriver om ämnet och hur det får de involverade människorna att framstå. Syftet är att bidra med ett förklarade perspektiv på en mycket krånglig fråga och det ska göras med en respektfull ton. Det handlar således inte om att ifrågasätta en eller flera personer, utan snarare förklara något socialt som händer.
För att undvika att uppsatsen framställer människor på negativa sätt kommer de personer eller politiska partier som citeras i analysen därav inte representeras med namn och analysen kommer istället fokusera på kontext.
Det finns emellertid en etisk aspekt som talar för undersökningens utförande. I tryckfrihetsförordningen finns offentlighetsprincipen vilken innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess (Grundlag 1949:105). Det ska fungera som en garanti för insyn i riksdagens, regeringens, myndigheternas och kommunernas arbete och maktutövning. De lagförarbeten som analyseras i föreliggande uppsats ligger till grund eller påverkar lagstiftning, vilket betyder att undersökningen kan tolkas bidra till granskning av offentlig maktutövning.
5 Resultat och Analys
I följande avsnitt presenteras uppsatsens resultat och analys parallellt. Samtliga teman beskrivs kortfattat nedan. Studiens fynd sammanfattas mer detaljerat i slutet av avsnittet.
Avsnittet utgörs av fyra huvudteman och tre underteman. Det första huvudtemat är Särbehandling och Säregenheter, med tillhörande underteman Barnets roll och Sexualitetens roll. Det handlar om hur särbehandling av barnpornografibrottet legitimeras med argument om brottets säregenheter. De påstådda säregenheterna är barn och sexualitet, vilka reflekteras av de två undertemana.
Det andra huvudtemat är Fullskaligt krig mot barnpornografi med undertemat Det allmänna barnet.
Huvudtemat elaborerar innebörder av barnpornografibrottets säregenheter. Temat avser hur i princip all befattning med och vidröring av barnpornografi söks kriminaliseras, vilket sträcker sig bortom själva sexualbrotten. Undertemat Det allmänna barnet vidareutvecklar betydelser av konceptet barn i materialet, men med ett specifikt fokus på mer abstrakta idéer om barn. Undertemat handlar om hur konceptet barn i allmänhet används för att uttrycka normer om barns fundamentala separation från sex.
Det tredje huvudtemat är De allvarliga och de avskyvärda brotten. Temat elaborerar betydelser av sexualitet i materialet, specifikt gällande hur uppfattningar om sexualbrott skiljer sig mot uppfattningar om icke-sexualbrott. Integritet likställs med sexualitet och vuxna uppmanas skydda sin sexualitet.
Temat behandlar innebörder av sexualitet samt vilka roller konceptet barn respektive den sociala gruppen vuxna spelar i sammanhanget.
Det fjärde huvudtemat är Barnpornografi som vapen. Temat handlar om hur barnpornografi framställs som ett farligt vapen, vilket kan användas för att öka barnsexbrotten. Det är en vidareutveckling av barnpornografins säregenheter och brottets symboliska betydelse.