Tematisk analys är en metod för att identifiera, analysera och rapportera mönster, eller så kallade teman, inom data (Braun och Clarke 2006, 6). Den används för att organisera, beskriva och tolka datauppsättnigen i rik detalj. Det finns emellertid skilda meningar om hur detta ska utföras.
Föreliggande uppsats tar följe på Braun och Clarkes (2006) tolkning och beskrivning då deras syn på tematisk analys som självständig metod sammanfaller väl med studiens intresse.
Tematisk analys ses i vissa fall inte som en egen metod i sig, utan istället som ett visst tillvägagångsätt inom andra metoder. I linje med Braun och Clarke (2006, 4) argumenterar föreliggande uppsats för metodens rättmätiga självständighet i och med metodens teoretiska obundenhet, dess systematiska tillvägagångsätt samt dess flexibilitet som erbjuder analysen både bredd och djup. Medan metoden inte är tekniskt invecklad, erbjuder metoden emellertid mycket bördig empiri då fokus ligger på empirins omfattning, mönster, signifikans och inte hur analysen bör detaljstyras. Detta är frihet under ansvar, vilket kräver av författaren transparens, redogörelse och argumentation gällande arbetsprocessen och analysen. Föreliggande samt kommande kapitel kommer således söka adressera detta.
Braun och Clarke (2006, 7) menar att författaren vid tematisk analys bör tänka på hur denne presentar sina fynd. De menar att beskrivningar av hur olika teman framträder och upptäcks konnoterar en passiv roll som forskare. De argumenterar för att forskaren snarare spelar en aktiv roll gällande hur teman identifieras, utväljs och rapporteras. Analysens språk bör därför reflektera detta.
Ett initialt viktigt steg i tematisk analys är att definiera vad som utgör ett tema. Braun och Clarke (2006, 10) beskriver att ett tema är något som, i förhållande till undersökningens frågeställningar, fångar något viktigt i empirin som också representerar återkommande mönster eller mening. Temats storlek är en faktor som måste betänkas. Braun och Clarke beskriver att teman helst bör återkomma i flera olika instanser, både inom och mellan olika datauppsättningar. Däremot menar de samtidigt att förekomsten inte nödvändigtvis är vad som gör ett tema relevant, betydelsefullt och intressant. Braun och Clarke menar att författaren måste göra en flexibel samt självständig bedömning och att definitiva, hårda regler inte fungerar.
Vidare menar Braun och Clarke (ibid.) vad gäller teman att det viktigaste är innehållet och hur det relaterar till forskningsfrågan. En styrka med tematisk analys är flexibiliteten som metoden erbjuder, och Braun och Clarke (2006, 11) menar att författaren bör ta vara på det. Det innebär att det är upp till författaren att bedöma vad som utgör ett tema och det finns inga entydiga rätt eller fel i det. Vad som däremot är mycket viktigt är att författaren argumenterar för sina teman med uppbackning av materialet samt att författaren är konsekvent i hur denne bedömer teman.
Föreliggande uppsats definierar ett tema som någon form av mening vilken återkommer i mönster, trender, stilar eller sätt. Däremot ligger uppsatsens primära fokusnivå inte på kvantitet eller bredd, utan
snarare på djup. Ett tema bör kunna bedömas erhålla en viss nivå av signifikans gällande hur sagt tema bidrar till att svara på uppsatsens frågeställningar. Således definieras teman främst av dess relevans i förhållande till studiens syfte. Om ett tema saknar återkommande mönster men samtidigt bedöms mycket relevant för studien kommer en argumentation föras kring sagt tema. Hur skapandet av teman ska gå till, och senare gick till, preciseras lite längre fram i metodkapitlet under rubrik 4.3 Procedur.
Föreliggande uppsatsen följer Braun och Clarkes (2006, 12) modell av induktiv tematisk analys. Syftet med det induktiva tillvägagångsättet är att tematiseringen av empirin skall ligga nära empirin. Till skillnad mot en teoretisk tematisk analys som utgår från förbestämda teman, sker identifiering och definiering av teman mer direkt ur empirin i den induktiva ansatsen. Det är empirin som ska driva riktningen på tematiseringen och författaren måste undvika att låta förbestämd teori påverka processen.
Föreliggande uppsats kommer således försöka vara noggrann med att låta uppsatsens syfte och frågeställningar driva tematiseringen av datan där samtliga teman söks definieras i nära förankring till empirin. Det här vidareutvecklas under rubrik 4.3 Procedur.
Braun och Clarke (2006, 13) beskriver att författaren som planerar använda tematisk analys bör göra ett ställningstagande gällande analysens fokusnivå. Undersökningen bör ha ett primärt fokus på materialets semantiska eller latenta nivå. Analysen i föreliggande uppsats kommer således främst ske på den latenta nivån. Detta innebär att analysen fokuserar på underliggande mening, idéer, antaganden, koncept och ideologier som informerar och formar materialets semantiska innehåll.
Det betyder däremot inte att analysen enbart kommer fokusera på latent innehåll. Föreliggande uppsats betraktar kommunikation utifrån beroenderelationer mellan semantiska och latenta dimensioner, vilket betyder att analysens väg till latent innehåll kan finnas via analys av semantiskt innehåll. Analysen kommer därav även ske på semantisk nivå, men samtidigt rikta ett större fokus mot latent innehåll eftersom uppsatsen har förklarande ambitioner gällande fenomenets underliggande mening. En latent analys är också väl förenlig med ett konstruktivistiskt synsätt där mening tolkas utifrån hur det skapas och återskapas mellan människor. Således är tematiseringen av materialet och analysen som följer ett tolkande arbete som främst söker förklara, men även beskriva.
Urval
Uppsatsens urvalsstrategi är i linje med Brymans (2012, 418) beskrivning av syftesriktat urval. Ett syftesriktat urval går ut på att författaren väljer ut material som denne bedömer kan bidra till att svara på uppsatsens frågeställningar. Det är en form av strategiskt urval.
Uppsatsens analysmaterial består av två lagförarbeten angående barnpornografibrottet. Dokumenten valdes ut utifrån kriteriet att materialet innehåller information om lagmässig särbehandling av barnpornografi. Framför allt resonemang, argumentationer och rättfärdigande kring särbehandling samt
Det ena urvalsdokumentet består av Konstitutionsutskottets betänkande (1997/98:KU19) av den dåvarande regeringsproposition att kriminalisera i princip allt innehav av barnpornografi. I dokumentet återfinns stora mängder data angående resonemang och argumentationer, för men även emot, brottets utflyttning från de två grundlagarna. Dokumentet innehåller även 6 motioner som väckts på grund av propositionen och 23 motioner från den allmänna motionstiden 1997, vilka behandlar frågor om bland annat barnpornografi, censur, medievåld, yttrandefrihet med mera. Materialet saknar tyvärr sidangivelse men består av ca 53 800 ord, vilket uppskattas motsvara ca 108 sidor.
Det andra urvalsdokumentet utgörs av promemorian Vissa frågor om barnpornografibrottet och om avskaffad preskription för allvarliga brott mot barn (Justitiedepartementets utredning Ds 2018:23). Det är en ca 300 sidor lång offentlig utredning på begäran av Justitiedepartementet. Utredningen behandlar frågor kring barnpornografibrottet, däribland brottets placering i brottsbalken, preskriptionstid och brottsbeteckning. Dokumentet valdes ut eftersom även detta dokument är rikt på resonemang och argumentationer kring barnpornografibrottet och den särbehandling som brottet erhåller samt vilken särbehandling brottet bör eller inte bör erhålla. Dokumentet berör även andra brott än barnpornografi, däribland våldsbrott mot barn, könsstympning, andra sexualbrott, mord, dråp och terrorbrott vilket möjliggör för jämförelser mellan åskådningar och behandlingar av olika brott. Vidare kompletterar det senare nämnda dokumentet det första i och med tidpunkten för när respektive dokument skrevs.
4.2.1 Avgränsning
Författaren valde att avgränsa uppsatsen till dessa två dokument, då de bedömdes innehålla tillräcklig information för studien att svara på sina frågeställningar. Vidare uppfattades urvalets storlek konformera till en rimlig nivå för en magisteruppsats. Denna bedömning gjordes i arbetsprocessen efter fas 4 ansågs färdig, då samtliga data hade tematiserats och bedömdes forma en sammanhängande
förklaring för barnpornografibrottets särbehandling.
Braun och Clarke (2006, 6) beskriver två sätt hur författaren av tematisk analys kan välja sitt analysmaterial. Antingen väljer författaren allt material av en intervju eller ett textdokument, eller så väljer författaren ut allt material inom dokumentet som relaterar till undersökningens syfte, frågeställningar eller analytiska intresse. Induktiv tematisk analys utgår ofta från det första alternativet.
En anledning till det är att tematisk analys frekvent används inom intervjustudier där allt material är riktat mot undersökningens syfte från början.
Uppsatsens material är inte riktat från början utan det är offentliga dokument som även innehåller data utanför uppsatsens fokusområde. Därav förefaller det rimligt att uppsatsen utgår från det andra alternativet beskrivet av Braun och Clarke. Analysmaterialet utgörs således av allt material som bedöms relatera till undersökningens ämne inom de två ovanstående beskrivna dokumenten på sätt relevanta för uppsatsens syfte.
Uppsatsen ämnar göra en djupdykning i lagmässig särbehandling av barnpornografibrottet och utröna dess komplexitet. Syftet är därför inte att totalt reflektera urvalsdokumenten i analysen. Analysens fokus ligger således på djup före bredd, vilket bör reflekteras i det presenterade materialet och analysen som följer.
Procedur
Följande avsnitt presenteras i linje med Braun och Clarkes rekommenderade tillvägagångsätt, vilket innefattar sex olika faser. Braun och Clarke (2006, 16) beskriver hur tillvägagångssättet bör ses som en form av vägledning snarare än fasta regler. De poängterar även att processen inte bör betraktas som linjär utan snarare som rekursiv där författaren rör sig fram och tillbaka mellan olika faser under processens gång.
Författaren identifierade fyra huvudteman och tre underteman utifrån proceduren. Det första huvudtemat är Särbehandling och Säregenheter med tillhörande underteman Barnets roll och Sexualitetens roll. Det andra huvudtemat är Fullskaligt krig mot barnpornografi med undertemat Det allmänna barnet. Det tredje huvudtemat är De allvarliga och de avskyvärda brotten. Det fjärde huvudtemat är Barnpornografi som vapen. Samtliga teman, underteman och ett antal koder presenteras i tabell 1 nedan.
Tabell 1. Samtliga teman, underteman och ett antal koder
4.3.1 Fas 1 – Bekanta sig med datan
Braun och Clarke (2006, 16) beskriver hur den första fasen utgörs av engagerad och upprepande läsning av datan. Syftet är att bekanta sig vid datan och lära känna den både på djupet och bredden. I denna fas sker ett sökande efter mening och mönster. Braun och Clarke rekommenderar att samtliga data läses igenom åtminstone en gång. De beskriver att en lättare form av kodning kan göras i denna fas där författaren markerar intressanta idéer eller fynd som författaren senare går tillbaka till.
Fas 1 utfördes i uppsatsen genom att bägge urvalsdokumenten först lästes igenom en gång i sin helhet där all data som uppfattades relatera till uppsatsens syfte sparades i två respektive sidodokument. Dessa två sidodokument lästes sedan igenom samtidigt som författaren sökte efter intressant mening, återkommande trender eller idéer, vilka noterades i dokumenten. Exempelvis noterades barn som skyddsintresse och grov kränkning mot personer och allmänhet. Denna fas genomfördes innan uppsatsens teoretiska utgångspunkt bestämdes med avsikt att minska risken för uppsatsens teori att styra författarens läsning av datan.
4.3.2 Fas 2 – Generera initiala koder
Braun och Clarke (2006, 18) beskriver att fas två börjar när författaren har bekantat sig med datan och skapat en initial lista av idéer om datans innehåll och vad som verkar intressant. Här börjar författaren producera koder över datans innehåll. Koder identifierar egenskaper, i detta fall främst latenta egenskaper, i datan som framstår intressanta. Koderna bör reflektera det undersökta fenomenets mest fundamentala segment eller element som är relevanta att nämna sett till undersökningens syfte.
Braun och Clarke (2006, 18) menar att denna process är en del av analysen då kodning innebär att organisera materialet i meningsfulla grupper. Eftersom föreliggande uppsats intar ett induktivt tillvägagångsätt bör koderna ligga nära empirin och genereras utifrån datan, inte teori. Braun och Clarke rekommenderar att författaren jobbar systematiskt genom samtliga data och ägnar lika mycket uppmärksamhet åt varje del av datan. Intressanta aspekter av datan bör noteras för att undersöka huruvida sådana fynd återkommer.
Braun och Clarke (2006, 19) betonar vikten att koda för så många teman som möjligt, hålla koderna korta och koncisa samt att koder kan behövas kodas om i nya kategorier. Processen ska vara levande, inte statisk och linjär. De poängterar även att motsättningar och motsägelser i datan gör analysen mer intressant samt att författaren därför bör undvika att homogenisera analysen. Detta görs genom att författaren tolkar relationer mellan materialets mönster.
Fas två utfördes genom att författaren gick igenom samtlig empiri (de två sidodokumenten) och skrev en eller flera koder om varje dataobjekt. Koderna försöktes hållas så kortfattade som möjligt, samtidigt som de uppfattades fånga dataobjektens kärna. Vissa dataobjekt var svårare att sammanfatta och kodades i sådana fall av kort analys.
När samtliga dataobjekt hade fått en eller flera koder började författaren söka efter hur koderna kunde organiseras i grupper. Samtliga koder samlades i två ytterligare separata dokument där de försökte brytas ned ännu mera till att vara så kortfattade som möjligt. Vissa grupper var lätta att identifiera som många koder kunde inordnas i, exempelvis Kränkning mot person och allmänhet, Säregenhet och Riskuppfattning. Samtidigt var grupperna svåra att hålla isär då vissa koder kunde inordnas flera grupper. Andra koder stod mer eller mindre ensamma och saknade återkommande mönster, exempelvis Oaktsamhet. Författaren sökte i denna fas begränsa organiserandet av koder till lösa och stora grupper.
Koder som inte passade in i någon grupp lämnades ensamma. Uppsatsens teoretiska ramverk var fortfarande inte utvecklat vid denna fas utan hölls väntande med avsikt att minska teoretiskt inflytande över tematiseringen.
4.3.3 Fas 3 – Sökande efter teman
Fas tre börjar när samtliga data är sammanställt och initialt kodat (Braun och Clarke 2006, 19). I denna fas fokuserar analysen på den breda nivån av teman där koder sorteras in i potentiella teman. Författaren analyserar koderna och tolkar hur koderna förhåller sig till varandra samt hur de kan kombineras för att bilda övergripande teman. Författaren bör i denna fas även tolka olika nivåer av teman, exempelvis underkategorier inom övergripande teman.
Braun och Clarke menar att en del koder formar teman medan andra koder formar underkategorier.
Vissa koder avfärdas då de inte bedöms innehålla relevans eller reflektera återkommande mönster.
Braun och Clarke betonar emellertid att tematiseringen inte ska vara perfekt och färdigställd i denna fas, utan tematiseringen ska fortfarande vara livlig. Det betyder att viss oklarhet över hur teman och koder ska fastställas är naturligt. Denna fas avslutas med en uppsättning preliminära teman, underkategorier samt koder som fortfarande saknar tema men som är intressanta och relaterar till andra teman.
Fas 3 utfördes genom att författaren jobbade vidare med organiserandet av koder i grupper där de stora och lösa grupperna söktes brytas ut till mindre och tydligare grupper. Författaren började lätt analysera vad grupperna kunde tolkas handla om. Relationer mellan grupper av koder analyserades och vissa grupper verkade hänga ihop, exempelvis Särbehandling och Säregenheter samt Allvarliga brott, Avskyvärda brott och Moralisering. Grupperna söktes sättas ihop till att forma preliminära teman. Vissa koder var fortfarande oklara hur de förhöll sig till andra och vilka grupper samt teman de passade in i, exempelvis Psykisk skada. Vid den här tidpunkten var det ännu relativt oklart hur många teman det skulle bli och hur alla olika grupper av koder förhöll sig till varandra. Uppsatsens teoretiska ramverk hölls fortfarande väntande.
4.3.4 Fas 4 – Granskning av teman
I fas fyra börjar preliminära teman förfinas (Braun och Clarke 2006, 20). Denna fas syftar till att
teman som spretar för mycket för att tydligt kunna definieras. Preliminära teman kan även slås ihop till att forma ett och samma tema om de inte kan skiljas åt på ett meningsfullt sätt. Vissa preliminära teman kan behöva brytas ut i flera mindre teman. Braun och Clarke (ibid.) rekommenderar att författaren bedömer teman utifrån intern homogenitet och extern heterogenitet. Datan inom teman ska således vara koherent på ett meningsfullt sätt och teman ska kunna särskiljas från andra teman.
Vidare menar Braun och Clarke att granskningen av teman sker på två nivåer. På den första nivån granskas samtliga koder inom teman och bedöms huruvida de konformerar till sitt respektive tema eller inte. Ett tema ska kunna forma ett koherent mönster. Koder som inte passar in får bedömas utifrån huruvida de är relevanta eller problematiska i sig, om de kan forma ett eget tema eller inordnas ett annat tema, om det ursprungliga temat bör revideras eller om koden bör utelämnas. När författaren bedömer att samtliga teman är stabila, att de reflekterar den inkapslade datan på ett koherent sätt och att en slags karta över samtliga teman framträder är första granskningsnivån avklarad och den andra nivån inleds.
Den andra granskningsnivån påminner om den första men inriktar sig mot den övergripande nivån av hela datauppsättningen (Braun och Clarke 2006, 21). Författaren bedömer validiteten av individuella teman i förhållande till datauppsättningen samt huruvida varje enskilt tema reflekterar sitt respektive innehåll på ett korrekt sätt. Bedömningen görs utifrån den teoretiska och analytiska dispositionen.
Braun och Clarke rekommenderar författaren att läsa igenom hela datauppsättningen i denna fas för att kontrollera huruvida tematiseringen fungerar och om eventuella relevanta koder har missats. Om tematiseringen bedöms stabil på ett sätt att temakartan passar datan går analysen vidare till nästa fas, om inte behöver vissa koder förfinas ytterligare. Fas fyra bör avslutas när författaren har en tydlig uppfattning om de olika teman, hur de hänger ihop samt vilken övergripande berättelse som datan förtäljer.
Fas 4 spenderades mycket tid på och författaren återgick flera gånger till denna fas under arbetets gång.
På samma sätt som koderna försökte kortas ned försökte grupperna och de preliminära teman sorteras och reduceras så mycket som möjligt för att bli tydligare. De mer stabila teman som författaren tyckte sig kunna forma skrevs ned i ett ytterligare separat dokument.
Bland dessa fanns exempelvis Konstruktioner av säregenheter som legitimeringstekniker för särbehandling och All befattning med barnpornografi kriminellt. De tidigare grupperna Särbehandling och Säregenheter sattes ihop till att forma det tidigare nämnda temat. Vidare utgjordes Säregenheter främst av koder om barn och sexualitet vilka således formade två underteman Barnets roll respektive Sexualitetens roll.
Tidigare preliminära teman Kriminalisering av närliggande områden och allmän kränkning sattes ihop till det större temat All befattning med barnpornografi kriminellt. Författaren återgick senare till detta tema och skapade undertemat Det allmänna barnet utifrån det tidigare preliminära temat allmän
kränkning. Allvarliga brott, Avskyvärda brott och Moralisering formade tillsammans temat Allvarliga och Avskyvärda brott och Riskuppfattning blev Barnpornografi som vapen. Den tidigare kodgruppen Psykisk skada var problematisk då den uppfattades ingå i både Konstruktioner av säregenheter som legitimeringstekniker för särbehandling samt Allvarliga och Avskyvärda brott. Psykisk skada bedömdes som varken tillräcklig stark eller relevant i sig för att forma ett självständigt tema och delades således in i de två tidigare nämnda teman. Kodgruppen Oaktsamhet bedömdes inte som tillräckligt återkommande eller relevant i förhållande till andra teman samt uppsatsens syfte och uteslöts således.
Intern homogenitet och extern heterogenitet i tematiseringen visade sig vara mycket utmanande att leva upp till. Samtidigt uppfattade författaren att dessa teman hängde ihop och kunde spegla ett sammanhängande narrativ om särbehandlingens latenta grunder då samtliga data återlästes. Uppsatsens teoretiska ramverk utvecklades vid denna tidpunkt då tematiseringen upplevdes stabil och i behov av teori för att kunna analyseras djupare.
4.3.5 Fas 5 – Definiering och namngivning av teman
Fas fem inleds när författaren har konstruerat en tillfredställande tematisk karta över samtlig relevanta data. Här förfinas definitionen av de olika teman och de förbereds för presentation (Braun och Clarke 2006, 22). Braun och Clarke menar att i denna fas måste respektive temas essens starkt lysa genom temats benämning. Temats definition måste tydligt beskriva vilken aspekt av datan som temat hänvisar till.
I varje tema skall inte enbart relevant data presenteras (ibid.). Författaren behöver även förklara varför ett tema och dess innehåll är intressant. För varje tema skall detaljerad analys följa, som innefattar den
I varje tema skall inte enbart relevant data presenteras (ibid.). Författaren behöver även förklara varför ett tema och dess innehåll är intressant. För varje tema skall detaljerad analys följa, som innefattar den