Hermeneutik
Hermeneutik tolkades av antikens greker som ”tolkning av budskap” och senare som ”tolkning av texter”. Texterna ska dock förstås som hänvisningarna till bättre förståelse om människans livssituation. Vi strävar efter växande insikt hos oss själva. Att varje tolkning eller förståelse förutsätter en förförståelse är en viktig hermeneutisk princip (Svensson och Starrin, 2000: 189). Hermeneutiken studerar tolkning av texter, därför är den dubbelt relevant för intervjuforskning då den kastar ljus över dialogen som
intervjutexter skapar. Å ena sidan är det viktigt att vid analysen av den intervjuades uttalanden vara medveten om att beskrivningarna kan avspegla motsägelserna i den världen som respondenten lever i (Kvale, 1997). Å andra sidan är det just de specifika och inte allmänna åsikter man är ute efter. Om exempelvis eleven X ser drama som något roligt och eleven Y tycker att drama är tråkig men gillar den samtidigt då är det viktigt att ta reda på varför känner just denne eleven på det viset. Jag är medveten om att kunskapen är perspektivisk beroende på mångfalden av meningar i det lokala
sammanhanget och inte minst beror den på forskarens synvinkel och värderingar (a.a. 45-47). Huvudprincipen inom hermeneutiken är ständigt växling mellan delar och
31
helheter, vilket kallas för den hermeneutiska cirkeln eller spiralen (Kvale, 1997). Med bättre förståelse om detaljerna förändras helhetsbild, vilket i sin tur påverkar tolkningen av detaljerna (Egidius, 1986). Det var Friedrich Ast under 1800-talet som introducerade denna metod. Vid analysen av den kvalitativa intervjun fokuserar man på textens anatomi genom att försöka förstå denne utifrån egna referensramar (a.a.). Intervjuns medium är språket vilket innebär att den producerade kunskapen också är språklig. Detta implicerar vissa begränsningar. Det är mellan raderna man ska läsa information om personer, händelser eller kulturella fenomen. Man sätter in texter i deras
sammanhang och genom att läsa dem upprepande gånger hittar man mönster i ett visst fenomen (a.a.). Kunskapen existerar mellan individen och världen och är oundvikligt inklädd i en språklig form (Kvale, 1997).
Martin Heidegger (1889-1976) använde sig av den hermeneutiska metoden inte bara för att förstå texter utan hela människans situation (Egidius, 1986: 51). Denna metod fick namnet hermeneutisk-existentiell och förstod den mänskliga existensen som ett förlopp i tiden, där gamla händelser gjorde nuet begriplig och öppet för det kommande. Här kan man dra paralleller med ”erfarenhet” från det fenomenologiska perspektivet.
Fenomenologi
Att använda fenomenologisk utgångspunkt kändes naturligt utifrån uppsatsens syfte om att förstå elevernas uppfattningar om sig själva i relation till erfarenheter från
skolundervisningen. Den fenomenologiska metoden ska förstås som erfarenhetsfilosofi där erfarenheten varken reduceras eller intellektualiseras. Fenomenologi är en metod som är adekvat för studie där fenomenet undersöks utifrån subjektets perspektiv. Fenomenets struktur och essens utgör studiens hjärta. Edmund Husserl (1859- 1938) förstår essensen som det som inte varierar utan som återkommer i olika sammanhang och uppvisar sig i olika nyanser och intensiteter (Egidius, 1986:63). Man fokuserar på subjektets upplevelser av livsvärlden, beskrivningar, prioriteringar. Det är hur något visar sig och hur det framträder som är intressant att undersöka. Husserls förståelse av erfarenhet som utgångspunkt för teorier, begrepp, åsikter är en bärande idee för hela hans filosofi och därför kommer jag att använda erfarenhetsbegrepp som en ledtråd för
32
att förstå hur eleverna uppfattar sig själva i ett undervisningssammanhang. Ett signum för fenomenologin har blivit att ”vi måste gå tillbaka till sakerna själva, som Husserl har uttryckt sig (Bengtsson, 2001: 25-26). Sakerna själva är alla de viktiga dimensioner av livet som erfars och behöver medvetandegöras för att kunna förstås bättre utifrån de genuina kontexter de upplevs i. Enligt denna metod får inget tas förgivet. Av forskaren som söker ”de elementära formerna” krävs en klarvaken uppmärksamhet och sensitivitet på alla nyanser av det undersökta fenomenet. Forskaren måste göra sig främmande inför världen man förundras över, uppvisa ”rena nyfikenheten”( Starrin och Svensson, 2008). Det specifika för den fenomenologiska metoden är att man undviker tolkningar av subjektets upplevelser och använder sig i stället av många och omfattande beskrivningar av informantens erfarenheter. I min uppsats kommer det att synas i form av breda citat. Det är just den specifika upplevelsen av egenskaper hos ett ting och betydelser för subjektet som forskaren avser undersöka närmare. Bengtsson (2001) påpekar att varje erfarenhet har sina horisonter, därför kan man förhålla sig kritiskt till Husserls
fenomenologiska teori genom att ställa en fråga om inte forskarens resultat blir subjektivistiska?
Metodval
Fallstudie
Jag letade efter en metodstrategi som skulle ge mig möjlighet till att gå på djupet och kunna förstå hur fenomen i en miljö är sammanlänkade med varandra. Jag ville förklara hur och varför vissa resultat kan uppstå och jag ville undersöka saker och ting så som de naturligt uppträder. Beslutet att använda en kvalitativ fallstudie som forskningsstrategi står i relation till undersökningens skala och omfattningar (Denscombe, 2000). Enligt Merriam (1988) lämpar sig denna metod för komplexa sociala enheter, i mitt fall är det skolfältet. Fallstudie är förankrad i verkliga situationer och ger en rikhaltig redogörelse av företeelsen vilket vidgar läsarens kunskaper. Bryman (2011) påpekar att själva faktum att forskaren antar de studerades perspektiv och ser världen med deras ögon ger honom eller henne rätt till att påstå saker och ting om den undersökta gruppen. Jag hade flera månader på mig för att systematiskt undersöka fenomenet jag var intresserad av och jag har haft en möjlighet till detaljerat arbete då jag har forskat på min arbetsplats.
33
Längre undersökningsperioder ger forskaren en möjlighet till intima relationer med respondenter vilket gör undersökningsmiljö naturlig (Cohen, Manion & Morrison, 2009). Det holistiska synsättet som en fallstudie tillåter samt friheten att kombinera olika metoder och flera källor kändes relevanta för en undersökning av ett komplext fenomen i en given miljö (Denscombe, 2000). Syftet med fallstudie (case studies) är att fördjupa sig och kunna analysera multifaktorer som bidrar till fenomenets cykel
(Bryman, 2011). I letande efter mening måste fallstudieforskare vara beredd på mångtydighet i data samt kunna anpassa sig efter oförutsedda händelser vilket kan innebära att forskaren behöver ändra riktning på sitt letande. Den kvalitativt orienterad forskare är dock intresserad av processer och inte av resultat (Merriam, 1988). I min studie har jag utgått ifrån att det finns flera verkligheter som är subjektiva och behöver tolkas istället för att mätas. Min dataanalys är induktiv och min forskning vilar på neuropedagogisk forskning. Min studies slutprodukt är deskriptiv då jag beskriver företeelsen på ett omfattande sätt.
Undersökningsgrupp
Min undersökningsgrupp består av låg- och mellanstadieelever från två mångkulturella skolor i en stor stad i södra Sverige. Problemets spektrum breddas ytterligare då
elevernas tvärkulturella bakgrund tillför mer komplexitet. Eftersom jag arbetar och studerar samtidigt föll det sig naturligt för mig att genomföra fallstudie på min arbetsplats. Egentligen var det två olika arbetsplatser och två olika skolor. På den ena har jag arbetat som fritidspedagog (skola A) och på den andra arbetar jag som
grundskollärare (skola B). Detta undersökningssätt förde tidsekonomiska fördelar med sig då jag kunde utföra mitt yrkesarbete parallellt med uppsatsskrivande. Av denna anledning har alla informanter som ingick i min studie varit mina elever. Sammanlagt ingår i min undersökning 43 elever, 24 elever från skola A (åk.2) och 19 elever från skola B (åk.4). De väletablerade relationer vi ha haft till varandra har bidragit i min uppfattning till gott forskningsklimat. Jag har medvetet valt att genomföra min undersökning i en miljö som jag kände väl och där jag kunde få många olika
infallsvinklar och undersökningsmöjligheter. Dessutom anser jag att problemets natur efterlyser nära relationer till eleverna och stor flexibilitet vad gäller genomförandets tekniska sida. Svensson och Starrin (2000) påpekar att forskaren i kvalitativa studier kan
34
uppfattas som medskaparen till exempelvis intervjuns resultat. Det lär handla om den interpersonella situationen där intervjuaren måste bygga upp sammanhängande resonemang. Bryman (2011) rekommenderar ett målinriktat urval i valet av intervjupersoner som är relevanta för forskningsfrågorna. I ett försök att skapa en överenskommelse mellan mina forskningsfrågor och urval valde jag intervjupersoner som har haft det kämpigt kunskapsmässigt eller som var svåra att motivera till skolarbetet. Detta gjorde jag i samråd med deras ordinarie lärare samt en specialpedagog som träffade dessa elever regelbundet.
Metodtriangulering
Triangulering underlättar att frigöra sig från en metod. Problemen jag undersöker är av praktisk natur och gäller ett komplext fenomen, därför har jag bestämt mig för att tillämpa metodtriangulering. När man använder olika metoder erhåller man olika typer av data vilket ökar kunskapen om omvärlden och belyser problemen utifrån olika
perspektiv. Dessutom stärker olika metoder för insamling och analys studiens reliabilitet och validitet. Motiven bakom denna strategi är att den ena metodens svaga sidor ofta är den andra metodens starka sidor (Bryman, 2011). Resultat från olika metoder måste prövas mot varandra i kontrollerande syftet (Denscombe, 2000: 102-103). En
metodtriangulering innebär att man försöker bestämma var ”sanningen ligger”, alltså strävar man efter att bestämma sin exakta position i förhållande till olika koordinater (a.a: 103). I min undersökning korsades det fyra olika metoder och dess gemensamma punkt lär bekräfta resultat och öka validiteten. (se: Figur.1)
35
Figur 1. Översikten över metoder för datainsamling i skola A och B
Jag har börjat min undersökning med litteraturinläsning samtidigt som jag har
genomfört observationer i Skola A (se Bilaga 4). Denna parallella sökning gav mig en chans att precisera mina frågeställningar och konstruktivt planera min studie. Jag valde att genomföra deltagande observationer då denna metod gav mig möjlighet att observera vanliga beteenden i en genuin miljö och studera undersökta fenomen ”in real life”. Då min avsikt var att få fram elevernas förståelse av fenomenet valde jag ytterligare att genomföra intervjuerna (se Bilaga 3) (Widerberg, 2002). Observationer har varit den källa som konstant prövades mot andra källor. I skolan B har observationer hjälpt mig att hitta en röd tråd i andra insamlingsdata som t.ex. loggböcker och frågeformulär. Genom att kombinera metoder kan en observatör utnyttja alla fördelar med metoderna och ändå ha kontroll över nackdelar (Bryman, 2011).
Mitt syfte är att försöka förstå ämnen från livsvärlden ur den intervjuades perspektiv. I detta fall är det elevernas perspektiv på sin skolgång med särskilt fokus på individens integritet och självkänsla. Anledningen till att jag har valt att lägga fokus på
elevperspektivet är att efter 40 år av klassrumsforskning finns det fortfarande få riktigt stabila resultat. Enligt Nuthall (2005) kan problemet bero på att den mesta
klassrumsforskningen beskriver lärare och lärarens handlingar samtidigt som den ignorerar nästan helt elevernas perspektiv i frågan om lärandevillkor. Elevperspektiv är viktigt för att förstå varför lärarens handlingar i klassrummet ger goda eller dåliga
Metod 1:deltagande observation-skola A och B; teaterprojekt- skola B Metod 4: frågeformulär -skola B Metod 2:intervjuer- skola A Metod 3: skriftliga källor: loggböcker, fältanteckningar, litteratur-skola B
36
resultat (Ogden, 1991). Enligt Bergström (1995) värderar barn och vuxna kunskap på olika sätt. Författaren kallar det för ”värdekraft”. Jag menar att tanken är intressant av den anledningen att den synliggör skillnaden i barns och vuxnas diskurser om
omvärlden, vilket oftast förbises i skolan. Elevperspektivet kan spåras ytterligare i två datakällor, nämligen loggböcker som eleverna i åk. 4 (skola B) har skrivit under vårterminen 2012 och frågeformulär avseende teaterprojekt som hela klassen i åk. 4 (skola B) har deltagit i under tio veckors period (se Bilaga 5). Loggböckerna,
frågeformulär och deltagande observationer i åk.4 har kompletterat varandra och ökat resultatens validitet. Det jag har sett som observatör (forskarperspektiv) kunde jag konfrontera med barnens anteckningar från loggböcker och innehållet i frågeformulären (elevperspektiv). Det var att se samma händelse ur två olika perspektiv. Under hela undersökningsprocessen var observationer som en sorts ”säkerhetskälla” då jag kunde observera elever i deras genuina miljö innan och efter en datainsamling i en annan form, exempelvis intervju eller loggböcker.
Intervjuer
Varför barnintervjuer? Mitt syfte är att förstå barnens värld, gå in på djupet med hur de tänker, känner och vad de vill. Det är viktigt att förstå banens värld utifrån deras
perspektiv. Barn skiljer sig från vuxna i sättet att tänka och uttrycka sig verbalt (Cohen, Manion & Morrison, 2009). Som lärare behöver jag veta det för att kunna bemöta dem på bästa möjliga sätt. Som forskare hoppas jag på att finna ”essensen” i min
forskningsfråga och förvandla den till vetenskapligt fynd. Jag har en ambition att synliggöra världar som vanligtvis är osynliga: tankevärld och känslovärld. För läraren kan en intervju vara ett medel i undervisningen då man på ett naturligt sätt kan följa upp lärandeprocessen och föra ett resonemang tillsammans med barnet. Doverborg och Pramling Samuelsson (2003) ser barnintervjuer som en förutsättning för att nå målen i den pedagogiska verksamheten. Som lärare är jag självklart nyfiken på hur mina elever uppfattar undervisningen och hur de tänker kring sina erfarenheter. Att ta del av deras perspektiv ger mig insikt om undervisningen och synliggör för mig en annan dimension av relation lärare- elev.
37
I frågan om intervjuer följde jag Kvales råd (1997:92) om att ”… intervjuprojektets betydande del bör ha ägt rum innan bandspelaren sätts på för det första intervjun”. Han anser det viktigt att genom litteraturläsning och funderingar skaffa sig en djupare teoretisk förståelse för ämnet som ska undersökas. Kvale (a.a.) betonar vikten av att hålla ändpunkten i sikte under alla undersökningsfaser. Det kan vara lätt att glida ifrån huvudfrågan då man forskar kring tvärvetenskapliga fenomen av komplex karaktär. Bryman (2011) hänvisar också till Kvales tio krav för en framgångsrik intervju samtidigt som han kompletterar dessa med ytterligare resonemang om att intervjuaren behöver balansera sina verbala yttranden, dvs. säga varken för mycket eller för lite under intervjun, vilket kan påverka respondentens uppfattning om situationen. En annan aspekt som intervjuaren behöver tänka på är den etiska medvetenhet, som inte bara avgränsas till för- och efterarbetet med intervjuer utan aktualiseras under hela
intervjuprocessen. Detta är inget nytt däremot viktigt att ha i åtanke då man intervjuar barn. Eleverna kan känna sig illa till mods i en intervjusituation och då är det bra att bemöta deras osäkerhet med en saklig information om vad undersökningen handlar om och att svaren kommer att behandlas konfidentiellt (a.a.).
Jag har genomfört halvstrukturerade intervjuer och försökte leva mig in i intervjuades upplevelsevärld (Svensson och Starrin, 2010). Jag använde mig av en lista med specifika teman som skulle beröras, men frågorna kunde ställas i olika ordning och följas upp av sonderings-, preciserande eller tolkande frågor (se Bilaga 3). Barn har ibland svårt att uttrycka sig tydligt och då är det angeläget att intervjuaren följer upp respondentens svar (Bryman, 2011). Mitt mål har varit att finna kvalitativt olika uppfattningar om fenomenet. Intervjufrågor grundades på litteraturgenomgång och observationer. Enligt Kvale (a.a: 66) är å ena sidan den kvalitativa intervjun som språklig, mellanmänsklig och tolkande metod mer objektiv metod inom
samhällsvetenskaperna än de naturvetenskapliga metoder som utvecklas för icke- mänskliga objekt. Å andra sidan, hävdar Denscombe (2000), påverkas det kvalitativa intervjudata av forskarens personliga identitet (ålder, etnisk bakgrund och social status) och inte minst av skriftlig bearbetning. Även om man låter respondenter använda egna ord och utveckla egna tankar försöker man i utskriftsfasen ”snygga upp” texter vilket kan resultera i att data förlorar delvis sin autencitet (a.a.). En viktig regel i
38
genomförande av intervjuer är att ha ”upptäckt” som mål och inte ”kontroll” (a.a. 135- 136).
Deltagande observationer
Observationer i den genuina miljön kan hjälpa att förstå kontexten i vilken elevernas upplevelser grundas (Hörnqvist, 1999). Fältobservationer bjuder på situationer som äger rum oavsett undersökningens genomförande (Denscombe, 2000). Eftersom jag har tjänstgjort som både fritidspedagog och grundskollärare har jag viss förförståelse beträffande fenomenet som undersöks i denna studie. Jag är också medveten om hur värdefulla observationer kan vara i synnerhet i dessa fall då det rör sig om fenomen av subtil natur, såsom i det fallet individens självkänsla.
Forskarens delaktighet i informanternas värld påverkar resultaten och därför är det viktigt att hålla sig till syftet och undersökningens struktur samtidigt som man behöver parentessätta sin egen förförståelse. Även det fysiska eller emotionella tillståndet kan påverka forskarens uppfattning och tolkning av situationer som utspelas på fältet (Denscombe, 2002). En annan nackdel med deltagande observationer definieras som reaktiva effekter, då närvaro av en deltagande observatör kan ge upphov till att de observerade inte beter sig naturligt (Bryman, 2011). Min närvaro i klassrummet var dock naturligt för eleverna och omöjligt störde deras ”vanliga beteende”.
Svensson och Starrin (2000) uppmärksammar att förkunskaper om och direkta
erfarenheter av den studerande gruppens villkor kan föra med sig en risk att forskaren kan bli hemmablind och ha svårt för att söka sig bakom de utforskades egen
självrepresentation. Det fysiska avståndet och den sociala position forskaren har i förhållande till undersökningsgruppen avgör forskningens resultat. Det är viktigt att ha i åtanke att det är empirisk data som ska styra analysarbete (a.a.). Studiens resultat beror på forskarens skicklighet i att behålla balansgång mellan deltagande och objektiviteten (Denscombe, 2000). Under mina observationer har jag rättat mig efter Hopkins (2002) råd att organisera observationsprocessen i tre huvudfaser som determinerar varandra i en cirkel. Den första fasen är själva planeringen inför observation där forskaren läser
39
relevant litteratur för att få inspiration och väljer ett konkret tema, en företeelse som ska observeras. I denna fas är det viktigt att bestämma vad, hur, när och hur ofta ska
observeras. Nästa fas är själva observationen, i mitt fall i klassrummet. Hopkins anser att under tiden forskaren observerar borde han eller hon inte analysera data utan endast skriva ner det man upplever på undersökningsplatsen (se Bilaga 4). Observationen avslutas med sista fasen, nämligen en positiv och konstruktiv diskussion. Om man observerar en lärare i klassrummet kan det vara ett samtal med läraren, observerar man elever, kan det vara samtal om elevernas arbete eller om något som hänt under
observationstiden. Efter avslutad observation uppdaterar forskaren planering inför nästa observationstillfälle och inför ändringar utifrån observationer och feedback han eller hon fått (a.a.: 72-75).
Jag har valt deltagande observation som metod eftersom fenomenet jag vill beskriva har en dold karaktär och upplevs subjektivt. Denna metod ger även många tillfällen till informella samtal där på ett naturligt sätt man kan följa upp i form av en dialog företeelser som annars är det svårt att sätta ord på. Det kan exempelvis vara en känsla som eleven uppvisar, som man kan undra över och be eleven om förklaring. Att kunna samla data på olika sätt berikar studien och hjälper forskaren att behålla en röd tråd i studien. Deltagande observationer belyser aktörernas uppfattningar och underlättar att se samband mellan olika faktorer. En tydlig nackdel med denna metod är att det är svårt att generalisera utifrån undersökningen på grund av att data är kontextberoende och att forskarens ”jag” ses som grundläggande studieutrustning (a.a.).
Frågeformulär
Enligt Denscombe (2000) måste ett frågeformulär vara utformat på ett sätt som gör det användbart i analysprocessen. De nedtecknade frågorna måste vara tydliga och
välavgränsade samt språkligt anpassade till respondenternas åldersmognad. Därför måste forskaren kunna kompromissa och visa en god omdömesförmåga vad gäller att välja ut frågor som kan ge de rikaste data. Mitt frågeformulär bestod endast av fem korta frågor (se Bilaga 5). Eleverna kunde svara anonymt eller tacka nej till formuläret. Alla elever ville dock besvara enkäten. Det gavs en möjlighet att besvara frågorna under ordinarie lektionstid. Nackdelar med frågeformulär är att respondenten inte kan få
40
någon hjälp utan besvarar det själv, samt att forskaren inte kan ställa några
uppföljnings- eller sonderande frågor för att få respondenten att fördjupa sina svar. Forskaren måste begränsa antal frågor och får ingen garanti på att frågorna besvaras, alltså det finns en risk med större bortfall (Bryman, 2011).
Loggböcker
Skriftliga källor så som dag- eller loggböcker kan vara intressanta att använda i kvalitativa undersökningar då de innefattar faktisk data och personliga tolkningar av händelserna som anses vara betydelsefulla utifrån informanternas perspektiv
(Denscombe, 2000). Då min studie baseras på elevperspektivet och individens uppfattningar om omvärlden fungerar loggböcker bra i detta sammanhang. Jag följde