Val av undersökningsmetod beror på hur forskningsproblemet är valt och preciserat. (Stukat, 2005). Det kvalitativa synsättet har växt fram från de humanistiska vetenskaperna med hermeneutik och fenomenologi som grund. Man lägger tonvikten mer på helheten - det holistisk information - och försöker tolka och förstå de resultat som kommer fram. Stukat (2005) skriver att en variant av det kvalitativa angreppssättet är fenomenografin. Man frågar om fenomenet man vill veta mer om. ”Man intresserar sig för hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor, vilket innebär att man är ute efter innebörder istället för förklaringar, samband eller frekvenser. Hur uppfattar människor sin omvärld? Vilka olika sätt att tänka (erfara) finns det?” (s. 33). Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlätta och hjälpa elever i deras matematiska utveckling. Jag var intresserad av att försöka förstå och beskriva hur något kan
uppfattas och utifrån detta fann jag att en kvalitativ undersökningsmetod med en fenomeno- grafisk ansats skulle kunna vara användbar i detta arbete. Inom fenomenografin, studerar man och beskriver variationer i människors uppfattningar av fenomen och man gör inga anspråk på att undersökningsresultaten ska kunna generaliseras till en övrig population.
Styrkan i en kvalitativ undersökning är att den kännetecknas av flexibilitet och ringa styrning från forskarens sida. Detta skapar en öppenhet för ny kunskap och ny förståelse av det man undersöker (Holme & Solvang, s 80). Vanliga verktyg inom kvalitativ metod är intervjuer. I detta arbete fann jag att halvstrukturerade intervjuer skulle kunna passa bra. I en halvstrukturerad intervju utgår man från i förväg formulerade frågeställningar utifrån ett givet tema. Under intervjuns gång kan man dessutom följa upp med följdfrågor. Kvale (1997) skriver att en intervjuundersökning är som ett ”moraliskt företag; det personliga samspelet i intervjun inverkar på den intervjuade, och den kunskap som frambringas genom intervjun inverkar på vår förståelse av människans situation” (s. 104).
5.3 Undersökningsgruppen
Jag strävade efter att skapa en ökad förståelse inför problemet. Urvalet av under- sökningspersoner är därför av stor betydelse för undersökningen. Därför kan inte urvalet av respondenterna utgöras av en slump eller av tillfälligheter. Eftersom jag ville få ett så stort informationsinnehåll med en så stor variationsbredd som möjligt till intervjuerna, gjorde jag ett systematiskt urval av åtta yrkesverksamma pedagoger från förskoleklass - åk 9. Jag begränsade mig till två olika skolområden i kommunen, vilka skiljer sig i bl.a. upptagnings- område och årskurser. Därefter valde jag av två skolor inom respektive område. Den ena skolan för elever från förskoleklass – årskurs 5 och den andra för elever åk 6 – 9. Detta för att kunna få ett empiriskt underlag från förskoleklass – årskurs 9. Via rektor på berörda skolor fick jag sedan medgivande att själv kontakta pedagoger på respektive skola. I mitt urval av respondenter letade jag efter yrkesverksamma pedagoger med minst 10 års erfarenhet. Jag antog och förutsatte att de förväntades ha rikligt med kunskap och erfarenhet kring aktuellt problemområde. Nackdelen med detta urval är att det kan finnas en risk med att respondenterna inte är helt ärliga i sina svar utan försöker snygga till verkligheten och ge information som inte riktigt stämmer. Men om forskaren är medveten om detta är dessa personer värdefulla att intervjua (Holme & Solvang, 1997, s. 101). En respodentintervju går ut på att man intervjuar personer som själva är delaktiga i det man studerar.
5.4 Utformning av intervjufrågorna
Genom litteraturstudier skaffade jag mig en teoretisk bakgrund till min undersökning. Huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet är att tolka och förstå de resultat som framkommer, inte att generalisera, förklara och förutsäga. När jag formulerade intervju- frågorna utgick från syftet och frågeställningarna i mitt arbete. Efter två pilotintervjuer gjorda på yrkeskollegor till mig samt handledning ändrade jag och reviderade en del frågeställningar, ordval samt en del formuleringar av några frågor. Jag tog också bort två frågor vilka inte längre kändes relevanta för min studie. Provintervjuerna fick alltmer karaktären av ett vardagligt samtal och det var respondenten som fick styra samtalets utformning utifrån de i förväg givna frågeställningarna. Det var dennes upplevelser, kunskaper och erfarenheter som var det centrala, vilket kännetecknar en kvalitativ undersökning. Denna flexibilitet i metoden kan dock ställa till problem eftersom det kan bli svårt att sammanställa och jämföra informationen i analysarbetet.
5.5 Intervjuerna
Jag kontaktade respondenterna via mail och/eller telefon för att förhöra mig om intresse fanns för att delta i undersökningen. Jag var tydlig med att informera om mitt syfte med arbetet och att deras medverkan i intervjuerna var helt frivillig och av eget intresse. Efter samtycke fick respondenterna ett missivbrev med information om att intervjun var anonym, frivillig samt att intervjuerna kunde avbrytas när som helst och frågor av privat eller etisk känslig natur inte skulle komma att ställas. Missivbrevet innehöll också frågeställningar som samtalsunderlag till intervjun. Jag har använt mig av samma frågeställningar till alla respondenter, eftersom jag fann dem betydelsefulla för alla yrkeskategorier. De pedagoger som kontaktades var alla intresserade av att medverka. Tre pedagoger arbetar med elever från förskoleklass – åk 2, tre pedagogerna med elever i åk 3, 4 och 5 samt två pedagoger med elever i åk 6 - 9. Respondent- erna bestämde själva dag, tid och plats för när intervjun skulle genomföras. Platserna varierade alltifrån egna hemmet, egen arbetsplats till min arbetsplats. Alla respondenterna var positiva till att samtalet spelades in på dator och/eller mp3-spelare. Under själva samtalen/ intervjuerna uppmuntrades de att fritt berätta om sina upplevelser och erfarenheter och ordningsföljden samt följdfrågor har därför varierat från intervju till intervju.
Användandet av mp3-spelare kan upplevas av respondenten med en viss osäkerhet, kring att ha en maskin hängande runt halsen som registrerar allt vad man säger. Detta var i för sig inget
som respondenterna uttryckte, så därför tolkar jag inte detta som någon faktor som påverkar tillförlitligheten i denna undersökning. Tidsåtgången för själva intervjuerna varierade från ca en halvtimma till en timma per intervju. Respondenterna tackades efter intervjun och om de önskade så fick de tillgång till att läsa utskriften från intervjun. Detta för att ev. kunna korrigera missuppfattningar.
5.6 Databearbetning
När intervjuerna genomförts, började bearbetningen av dem. Samtalen transkriberades till att börja med ordagrant och respondenterna fick möjlighet till att kontrolläsa utskriften om de så önskade. Att skriva ut stora mängder intervjumaterial är ofta tröttande och stressigt (Kvale, 1997) och det tog längre tid an vad jag räknat med. Efter transkriberingen gick jag igenom fråga för fråga och jämförde och sökte efter likheter och skillnader i vad de olika informanterna svarat för att sedan sammanställa det till ett resultat. Jag har läst igenom utskriftsmaterialet upprepade gånger. Ord, meningar eller fraser vilka jag ansåg vara relevanta för studiens syfte markerades. Längre uttalanden pressade jag samman till kortare uttalanden. Kvale (1997) kallar detta för meningskoncentrering. ”Koncentrering av meningen således att större intervjutexter reduceras till kortare och koncisare formuleringar.” Det jag fann var att svaren till viss del var gemensamma för alla respondenter med det fanns skillnader också bl.a. beroende på vilka åldersgrupper de jobbade med samt vilka kunskaper och erfarenheter respondenterna hade.
I detta arbete har jag valt att ändra en del citat från talspråk till skriftspråk för att underlätta för läsaren. Det som jag ansåg vara ovidkommande för studiens syfte har jag inte tagit med i resultatdelen. För att säkra respondenternas anonymitet namnger jag inte vilken kommun eller vilka skolor som är utvalda. Jag benämner inte respondenterna vid namn eller vilken skola de arbetar på, för att deras anonymitet inte ska riskeras. I fortsättningen avvänder jag fingerade namn samt utelämnar avslöjande detaljer som t.ex. antal år i yrket och kön, samt namnen vid en del citat är omkastade. Pedagogerna som arbetar med elever från förskoleklass t.o.m. skolår 2 kallar jag för Anna, Berit och Cecilia. Pedagogerna som arbetar from skolår 3 tom skolår 5 kallar jag för Doris, Erika och Fanny och pedagogerna som arbetar från skolår 6 tom skolår 9 kallar jag för Greta och Henny.
5.7 Tillförlitlighet
I alla undersökningar måste man vara medveten om att det alltid finns en risk för sanningshalten i de resultat man kommer fram till. Stukat (2005) skriver att det är bättre att forskaren själv visar vilka brister som kan finnas än att andra ska avslöja dem. Reliabiliteten dvs. pålitligheten hur bra mitt mätinstrument är på att mäta, i detta fall är det hur pass bra intervjuerna genomförts. Kvale (1997) menar att ”i forskningssammanhang måste intervju- aren bygga upp en atmosfär där den intervjuade känner sig trygg för att tala fritt om sina upplevelser och känslor”. En risk i intervjun kan vara att kanske vill respondenterna vara till lags och ge sådana svar som de tror att intervjuaren vill höra. Man får ha med i beräkningen att det kanske inte är helt ärliga svar man får. Respondenterna har alla både stor erfarenhet och kunskap inom ämnet och i denna undersökning har de medverkat helt efter eget intresse. De uttryckte själva att de tyckte det var roligt att kunna delge sina kunskaper och erfarenheter till andra. Därav tolkar jag att trovärdigheten i deras svar och denna undersökning som stor. Validiteten har varit beroende av att respondenterna svarat så ärligt som möjligt. Att göra halvstrukturerade intervjuer med möjlighet till att ställa följdfrågor samt öppenhet för kompletteringar i efterhand ökar också validiteten. I denna undersökning användes t.ex. tekniska hjälpmedel och intervjuer. Nackdelen med att spela in samtalen är att det tar lång tid att lyssna igenom och transkribera samt kroppsspråk, gester mm inte syns på inspelningen.
5.8 Etik
I mitt arbete och i intervjuerna har jag tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) fyra principer: informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekravet. Stukat (2005) beskriver informationskravet att de som berörs ska informeras om undersökningens syfte och tillvägagångssätt, frivilligt deltagande och man har rätt att när som helst avbryta sin medverkan. Likaså hur resultatet kommer att presenteras och redovisas. Samtyckeskravet innebär att respondenterna själva bestämmer om de vill delta i undersökningen och de har rätt att avbryta sin medverkan utan att det skulle medföra några negativa följder för dem. Alla uppgifter som lämnas i intervjuerna ska behandlas konfidentiellt och hänsyn ska tas till att respondenternas anonymitet inte äventyras det s.k. konfidentialitetskravet. Vidare att de den insamlade informationen endast kommer att användas i detta arbete. Därefter kommer de inspelade intervjuerna att förstöras det s.k. nyttjandekravet. Respondenterna i detta arbete informerades på alla fyra punkterna av mig både muntligt vid samtal innan de bestämt sig om de ville medverka samt även genom missivbrevet.
6 Resultat
Under detta kapitel redovisar jag det insamlade material som är relevant för mitt syfte och mina frågeställningar i denna studie. Jag börjar med att presentera respondenterna och jag kommer till att avvända fingerade namn. För att deras anonymitet inte ska riskeras så utelämnar jag avslöjande detaljer som t.ex. antal år i yrket och kön, samt namnen och en del citat är omkastade. Det viktiga i denna studie är inte vem sagt vad utan vad som sagts. Därefter kommer jag till att redovisa resultaten med sammanfattningar i löpande text samt med citat från intervjuerna för att belysa likheter och variationer i respondenternas utsagor och uppfattningar.