Pedagogernas uppfattning av möjligheter på gruppnivå

Gemensamt för samtliga pedagoger är att de anser att själva undervisningen skulle vara mycket mer språkutvecklande, praktisk och med hjälp av konkret material. Förslag på olika arbetssätt och mer flexibilitet i själva organiseringen av matematikundervisningen framkommer också från de olika pedagogerna. Det som nämns är möjligheter till mindre grupper för att på så vis kunna arbeta mer med det matematiska språket. Flertalet pedagoger nämner också betydelsen av att mer verklighetsanknyta matematiken och se matematiken som en naturlig del i vardagen. En av pedagogerna tycker att skolgården mer kunde användas till olika matematiska lekar som t.ex. matteorm att hoppa gångertabellen på. Förutom att arbeta laborativt med konkret material nämns även att använda datorn mer som ett hjälpmedel i undervisningen.

Försöker att få barnen till att se matematiken som en naturlig del i vardagen… att variera sitt arbetssätt t.ex. genom sång och musik, spelar mycket spel och leker olika lekar… (Anna)

Mycket samtal/diskussioner i klassen kring matematik så att eleverna får sätta ord på hur de tänker. (Berit)

Vi arbetar mycket med utomhusmatematik och på så sätt kan man mer verklighetsanknyta och få barnen till att se matematiken som en naturlig del i vardagen. (Cecilia)

... att använda datorerna - där finns så mycket bra program så man kan hitta elevernas intresse - får man eleven intresserad då lär den sig… elever idag är jätteintresserade av datorer och har en enorm kunskap om det. (Doris)

... man skulle anpassat skolgården efter matematik.. man skulle kunna ha utomhus ett matteuterum...så man lär in det naturligt matte är inte naturligt på samma sätt. Att arbeta mer praktiskt… det man gör det kommer man ihåg. (Erika)

Vi måste prata mer matte... laborera mer matte... jobba mer praktiskt med matten... för att eleverna ska få förståelse. (Fanny)

Man skulle mer kunna anpassa sig efter barnens förmågor och behov. När jag jobbade med den lilla gruppen kunde vi gå till affären och ha mattelektion... vi kunde vara ute i naturen... vi kunde ställa till fest där de kunde planera allting ... alltså praktisk matte. (Greta)

När jag har eleverna använda mycket konkret material och laborativt material så att man varierar med det... (Henny)

Utöver detta nämns också variation av läroboken – matteboken, som ett sätt att kunna möta den enskilda eleven. Flertalet pedagoger här i denna studie upplever sig styrda av att använda sig av boken som läromedel. En variation av pedagogernas uppfattningar i mellanåren kring lärobokens betydelse och användning kan utläsas. En av pedagogerna i mellanåren uttrycker en osäkerhet i planeringen av själva matematikundervisningen och förlitar sig därför till matteboken. Känner att hon har för lite kunskap om olika läromedel men föreslår själv en bok

som mer bygger på laborationer. En annan menar att man skulle kunde använda sig av olika böcker för att på så sätt individualisera undervisningen efter barnens olika behov. En tredje skulle helst inte vilja ha någon mattebok alls. En pedagogs uppfattning som arbetar på senaredelen är att mycket av matematikundervisningen utgår från läroboken och laborationer och konkret material inte är vanligt förekommande i dessa åldrar.

… önskar att jag som lärare inte ska vara så låst vid ett läromedel… (Berit)

… skulle egentligen önska att jag slapp använda någon speciell mattebok… men det är lite knepigt det här… många gånger så när barnen börjar skolan så upplever jag att det förväntas många gånger av föräldrar att man ska använda sig av böcker… för en del elever är det lite status det här med matteböcker… (Cecilia)

Jag tycker det är jättebra med ett läromedel men… att man som pedagog inte bara är bunden till ett läromedel, det kanske inte passar alla 25 eleverna… vi är alldeles för styrda av det kan jag tycka… (Doris)

...det är egentligen en lärarsak… skulle egentligen inte vilja ha någon mattebok alls... (Erika)

Matte är mycket mer formalistisk… mycket mer styrd tror jag… och då väljer man en mattebok och så kör man enligt den… man har för dåliga kunskaper… men titta i den här boken Tänk och räkna… den bygger mycket på att bygga och greja… det är ett helt annat sätt och där måste man ha tillgång till konkret material… det är inte vår starka sida att undervisa i matte utan att ha matteboken som ryggrad… (Fanny)

… på senaredelen.. de har ju inte så mycket laborationer… inte så mycket konkret material… det är ju bara matteböcker… (Greta)

Att tillvarata varandras olika yrkeskompetens uppfattas också som en viktig aspekt av samtliga pedagoger. Specialpedagogen i denna studie används på de olika skolorna både till undervisning, handledning och skolutveckling i varierande former. I de tidigare och i mellan- åldrarna rådfrågas speciallärare eller specialpedagog när eventuella problem uppstår. Likaså på senaredelen och här är även specialpedagogen med under lektionstid. Detta för att observera och försöka ringa in om det handlar om mer generella svårigheter att följa den vanliga undervisningen eller om det kan vara svårigheter med vissa moment. Handledning och konsultation i olika former förekommer också rörande bl.a. tips på olika material och en av pedagogerna berättar om en nyinköpt matematikbok med diagnoser används som samtalsunderlag med kollegor för att förändra undervisningen för alla elever. Vikten av föräldrarnas delaktighet anser pedagogerna som betydelsefullt och samverkan med övrig personal betonas också av en av pedagogerna som arbetar med elever i mellanåren.

… i ett tidigt läge ha föräldrarna delaktiga och engagerade som stöd i hemmet och regelbundet följa deras utveckling… man behöver träffas tillsammans oftare än enbart en gång i halvåret i samband med utvecklingssamtalen… (Anna)

… diskuterat med kollegor… fått tips av speciallärare och specialpedagog…samtal med föräldrar och tips på hur man kan träna lite hemma. Om inte detta hjälper tar jag kontakt med specialpedagogen. (Berit)

… specialpedagogen…den spetskompetensen specialpedagogen har… använda den (Cecilia)

… viktigt att blanda in föräldrar och göra dem delaktiga… som all personal som är runt eleven… att föräldrarna vet och har en förståelse vad eleven gör…samarbetet mellan skola och hem känns jätteviktigt… (Erika)

… det är viktigt att man har någon utomstående som kommer in… så hade jag hittat en specialpedagog och bett om hjälp… det kan vara i form av handledning… (Fanny)

… oftast är det undervisande lärare som slår larm… lärarna kommer mycket till mig och ber om stöd och råd…och då brukar jag tipsa dem… jag går på läromedelsmässa varje år… jag har väldigt mycket material… har mycket datorprogram för att göra det lite roligare… (Greta)

... jag och en kollega som jobbar som mattelärare vi håller på och läsa den nu och pratar om hur vi ska kunna förändra undervisningen vad gäller alla elever... (Henny)