Från resultaten under denna frågeställning redovisar jag ett urval av det som framkommit från respondenterna under samtalen. Tre olika kategorierna kunde utkristalliseras vilka jag benämner för språkliga svårigheter, grundläggande matematiska moment samt övriga faktorer på individ- och gruppnivå. Jag sammanfattar resultaten i löpande text samt citerar likheter
och variationer i pedagogernas uppfattning om hur elever som riskerar att få problem i sin matematikutveckling uppmärksammas.
6.2.1 Språkliga svårigheter
Gemensamt för samtliga pedagoger är att de anser att språket har mycket stor betydelse och elever med ett litet begrepps- och ordförråd riskerar få problem redan från förskoleklassen. Pedagogerna beskriver det som om eleverna saknar och/eller har otillräckliga kunskaper av matematiska begrepp, svårigheter med att följa med i matematiska samtal samt även läsproblem och elever med annat modersmål kan utgöra riskfaktorer som anses försvåra för eleverna för att de ska tillägna sig nya matematiska kunskaper.
… de saknar det matematiska språket/begreppen... (Anna)
Eleven har svårt att hänga med när vi ”pratar” matematik. Problemlösning är mycket knepigt... förståelsen finns inte där… brister i begreppsuppfattningen…läsförmågan och läsförståelsen…(Berit) Oftast är det att barnen är sena i sin läs- och skrivutveckling det som man uppmärksammar… men det kan också vara att de har problem med att hitta de matematiska orden och uttrycken när de ska förklara hur de gjort för att lösa en uppgift… (Cecilia)
När man får dem i åk 3 då är det ofta att språket inte riktigt hängt med .... de har inte riktigt begrepp helt enkelt....matematik och läs och skriv det hör ju ihop... du använder båda delar hela tiden...(Doris) …lässvårigheter…elever med lässvårigheter får svårigheter med matten när det gäller läsuppgifter… både i takt med de stigande talen men också med att ägna tid med att läsa en uppgift. Då får man lägga stor kraft vid läsandet och tänka ut vad som frågas… (Erika)
…språkförståelsesvårigheter att man inte kan språket…både mattesvårigheter men också svårigheter med att förstå det svenska språket… elever som kommer från andra länder… (Fanny)
Jag har tidigare haft en elev i svenska men släppt honom nu …men han har fortfarande mycket stora problem med läsförståelsen… (Greta)
Jag tror att... det grundläggande inte är befäst tillräckligt från början…jag tror…men jag vet inte..jag tror man laborerat för lite och gått för fort fram…sen blir allting svårt… (Henny)
Även om pedagogernas gemensamma uppfattning är att elevernas problem bottnar i språkliga svårigheter kan en viss variation utläsas i de olika svaren beroende på vilken åldersgrupp de arbetar med. I de tidigare åldrarna handlar det om barnen är sena i läs- och skrivutvecklingen, ett litet ordförråd och svårigheter med matematiska begrepp som uppmärksammas. Efterhand i takt med stigande ålder uppmärksammas läs- och språkförståelsesvårigheter alltmer och när abstraktionsnivån i matematikundervisningen stiger och texterna blir mer komplicerade så upplevs elevens matematiksvårigheter bli allt större. I dessa år blir sambandet mellan läsförståelseproblem och matematiksvårigheter allt mer påtagligt. Men även otillräckliga kunskaper av grundläggande matematiska begrepp blir uppenbara och elever med ett annat
modersmål upplevs också att hamna i matematiksvårigheter i dessa åldrar. På senaredelen uppmärksammas också läsförståelseproblem samt att grundläggande matematiska begrepp inte är befästa.
6.2.2 Grundläggande matematiska moment
Gemensamt för samtliga pedagoger är att de uppmärksammar att eleverna har svårt med att tillägna sig och befästa grundläggande matematiska moment. Även här kan en viss variation i svaren utläsas beroende på vilken åldersgrupp man arbetar med. I de tidigare åldrarna uppmärksammas dessa elever oftast genom att är de allmänt sena i sin utveckling samt har svårt för att lära sig vissa grundläggande matematiska moment och den matematiska utveck- lingen går långsamt. I mellanåren och på senaredelen uppmärksammar pedagogerna att eleverna ha svårigheter med att följa den vanliga matematikundervisningen samt inte befäster grundläggande matematiska färdighetsmoment.
Barnen har svårt för att koppla rätt siffra med rätt antal inom talområdet 1-10... kommer inte håg hur siffrorna ska skrivas och spegelvänder dem ofta. (Anna)
Det går sakta vid färdighetsträningen och det blir ofta fel. Man har ingen känsla för vad siffrorna betyder. Det är svårt att förklara hur man tänker... problemlösning är mycket knepigt och man gör bara som kompisarna. Det är svårt att hoppa mellan olika räknesätt och jobba med uppgifter som kräver olika uträkningar innan man får fram ett svar… benämnda uppgifter, tiotalsövergångar. De som inte har positionssystemet klart för sig får ofta problem när talen blir höga. (Berit)
Algoritmer är oftast ett moment som brukar vara svårt… de blandar ihop addition, subtraktion och multiplikation. Jag tror också att man som lärare är mer stressad med matte. Det är så många nya moment och man måste hinna fram till de går i femman. Jag tror att hela den här biten med algoritmer är struligt och det här med alla enheter och alla enhetsbyten. Klockan kan också vara struligt för många barn… har man inte satt grunderna t.ex. lilla additionstabellen och lilla subtraktion och fått för lite drillträning så blir det svårt sen… här är det lite av den mekaniska räkningen som ska sitta. (Doris)
Det är många som har svårt för subtraktion… de har inte riktigt förstått sambandet mellan addition och subtraktion… räknesätten… sen är det skala… men det handlar om uppställning… de har svårt för uppställning… (Erika)
... visserligen är inte diagnosen dyskalkyli ställd men… Han kan inte räkna ut 4 minus 2 utan att använda fingrar eller hjälpmedel... mycket av det grundläggande inte är befäst... tid… allt som har med tid att göra kan vara svårt…(Greta)
Det är om man inte kan följa den vanliga undervisningen eller man har svårigheter att hänga med... det är taluppfattning, det är additions-, subtraktions- och det är multiplikationstabellerna, det är mycket inom huvudräkning... (Henny)
6.2.3. Övriga faktorer som uppmärksammas på individ- och gruppnivå
På individnivå uppmärksammas och nämner samtliga pedagoger genetiska ärftliga anlag, individuella förutsättningar, som betydelsefulla för elevernas förmåga att tillägna sig nya matematiska kunskaper. Pedagogerna uppmärksammar sedan olika saker i sin undervisning
vilket de uppfattar vara kännetecknande för elever som kan vara i behov av extrastöd i sin matematiska utveckling. Några nämner olika medicinska/neurologiska t.ex. förlossnings- skador, för tidigt födda samt även psykologiska och sociologiska faktorer uppmärksammas. Pedagogerna uppfattar även att osäkerhet, bristande tilltro till sin egen matematiska förmåga och känslomässiga blockeringar vara kännetecknande för elever som risker få problem med sin matematiska utveckling. Ingen av pedagogerna i de tidigare åldrarna nämner det. Det är pedagoger som arbetar med elever i mellanåren och på senaredelen uppmärksammar detta. Det som uppmärksammas är bl.a. känslomässiga blockeringar, eleverna ofta upplevs som osäkra, de har inga fungerande strategier för hur de ska lösa olika matematiska uppgifter och upplevs ha dåligt självförtroende redan i årskurs tre och att baren lätt tappar sitt självförtroende när de inte hinner med i samma tempo som de andra eleverna. Stadieövergången från årskurs två till tre kan också uppfattas som bekymmersam för en del elever vilket två av pedagogerna nedan beskriver.
Om man ser till eleven så handlar det mycket om osäkerhet på vad de gör… dåligt självförtroende... tyvärr har de det i åk 3...vilket gör att de har de har blockeringar...de har inte det konkret, de förstår inte rent praktisk vad det är de gör. Det tar en stund innan man kommer innanför det…de har svårt att hitta mönster i sitt tänkande… (Doris)
Barnen tappar lätt sitt självförtroende när de själva märker att de inte hinner med i samma tempo som de andra. Undervisningen går för snabbt fram för en del elever… de hinner inte med… men det är ju egentligen kursplanemålen som måste uppnås. (Erika)
Jag minns en elev jag träffade redan i årskurs tre. Det var någonting som ingen kunnat veta riktigt vad det handlade om /…/ han sprang till skogs och bara skrek vid allt som hade med siffror och matte att göra… där var en verklig låsning i matte… han fick med tiden extern specialhjälp från andra instanser och gick ut årskurs nio med mvg i matte. (Henny)
Jag tror det blir ett glapp mellan årskurs två och tre. Det blir för mycket nytt för dem i årskurs tre. Barnen kan ha svårt för att se mönster man kan inte se processen i tänket... det kan skapa en osäkerhet hos barnen… (Fanny)
En av pedagogerna på senaredelen nämner psykologiska faktorer som t.ex. perception, logiskt tänkande, minne, arbetsminne och koncentrationsvårigheter vara kännetecknande för elever som är i behov av extrastöd i sin matematiska utveckling.
…men jag kan säga att genomgående att… motorik, perception, logiskt tänkande, minne, arbetsminne, koncentration…framförallt arbetsminne… (Greta)
Finmotoriska svårigheter nämns också av en pedagog som arbetar i de tidigare åldrarna samt av två pedagoger som arbetar med elever i mellanåren. Det handlar då om att de har svårt att forma bokstäver och siffror samt att använda linjal och rita linjer.
Gemensamt för samtliga pedagoger är att det oftast är klassläraren eller undervisande lärare i ämnet som uppmärksammar eleven/eleverna genom observationer i den dagliga undervis- ningen. Det man observerar är svårigheter med att befästa grundläggande matematiska färdigheter och begrepp och svårigheter med att följa den vanliga matematikundervisningen. På gruppnivå nämns och beskriver pedagogerna, en från vardera åldersgruppen, att miljö- mässiga faktorer som t.ex. för lite stimulans och stöd hemifrån, kamratrelationer i skolan och klassen och på fritiden samt relationsproblem elev/elev och elev/vuxen, också har betydelse för elevens förmåga att tillägna sig matematiska kunskaper.
Jag tror att det kan vara många olika orsaker och förklaringar till att en elev kan behöva extrastöd i matematiken. t.ex. för lite stöd hemifrån, stor frånvaro, för stora och/eller oroligt i barngrupperna och gruppsammansättningarna, eleven som kanske känner sig otrygg i skolan, har kanske inte direkt några kompisar vare sig i skolan eller på fritiden, har kanske blivit osams med någon vuxen. Oftast är det flera olika orsaker. (Cecilia)
Det är nog både arv och miljö som påverkar. Matten är nog också en mognadsprocess och sen kan jag tycka att redan i årskurs tre införs många nya abstrakta begrepp. (Doris)
Det kan vara stökigt i klassen vilket medför att det blir inte den lugn och ro för en del barn som behöver det... (Erika)
Klasstillhörigheten är jätteviktig, kanske inte så mycket stöd och stimulans hemifrån… (Greta)