MILJÖKVALITETSMÅLEN GOD BEBYGGD MILJÖ OCH ETT RIKT VÄXT OCH DJURLIV SAMT FRILUFTSLIVSMÅLET ATTRAKT

Tillgång till naturmiljöer

BILAGA 1. MILJÖKVALITETSMÅLEN GOD BEBYGGD MILJÖ OCH ETT RIKT VÄXT OCH DJURLIV SAMT FRILUFTSLIVSMÅLET ATTRAKT

TÄTORTSNÄRA NATUR 45

God bebyggd miljö 45

Ett rikt växt- och djurliv 46

etappmål. Varje år ska miljökvalitetsmålen följas upp och alla länsstyrelser ansva- rar för att bedöma måluppfyllelsen för de regionala miljökvalitetsmålen. För att underlätta uppföljningen finns ett antal indikatorer som visar miljöutvecklingen inom olika områden. Det finns ett behov av att ta fram fler indikatorer för att få en bra uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen.

SCB, Metria, Boverket, RUS och länsstyrelserna i Halland, Kronoberg, Blekinge och Jönköpings län har tillsammans arbetat fram en indikator som kan användas i uppföljningen av miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv, God bebyggd miljö och friluftslivsmålet Attraktiv tätortsnära natur. Indikatorn, Tillgång till naturmil- jöer, visar hur stor andel av befolkningen som bor inom 300 m från ett grönområde på minst 0,5 ha.

Metria har genomfört en satellitdatabaserad kartering av grönytor. Karteringen bygger på SPOT-5 satellitdata i kombination med bland annat skogshöjdraster, trädtäckning, hyggen, åkermark, byggnader och vägar. Karteringen resulterar i åtta klasser: vatten, öppen mark, skog, hyggen, vägar, hårdgjorda ytor, byggnader och övrig mark. Karteringen var ett första steg för att kunna arbeta vidare med indikatorn där sedan SCB tagit vid och utfört analyserna på de satellitbaserade resultaten. Studien har genomförts i fyra tätorter: Växjö, Jönköping, Halmstad och Karls- krona. För att även täcka in främst större områden i direkt anslutning till, eller nå- got utanför, tätorter har ett omland om tre kilometer från tätortsgränsen tagits med i karteringen. De grönytor som räknas in i arealerna är kommunalt ägd mark och mark ägd av kommunala bolag. En del rumsliga element utgör barriärer och försvå- rar för boende att nå grönområden. Ett exempel på en barriär är järnvägar vilka inte bör korsas om det inte finns en övergång alternativt planskild korsning. Andra exempel på barriärer kan vara en motorväg eller motorled. I vissa fall förekommer det att impediment sammanfaller med större grönområden, exempelvis att mindre gräsytor sitter ihop med grönområden. När beräkningar på avstånd tas fram blir det en överskattning av tillgången till grönområden om avståndet räknas till impediment istället för själva grönområdet. För att komma bort från problemet klipps en buffert på 10 m bort från vägar och privat tomtmark för att därigenom få en mer rättvis bild av tillgängligheten.

Resultatet för Växjö tätort visar att omkring 90 procent av befolkningen når minst ett grönområde om 0,5 ha eller större medan 24 procent når grönområden om 10 ha eller större. Genom att upprepa beräkningarna exempelvis vart femte år kan föränd- ringen följas och en minskning eller ökning av befolkningen som bor inom 300 m från grönområden kan redovisas. I projektet har även vissa områden särredovisats,

till exempel kan beräkningar genomföras för både kortare och längre avstånd. Folkhälsoinstitutet lyfter fram avståndet 200 m som lämpligt istället för 300 m för barn i förskoleåldern. Genom att vända på perspektivet går det även att redovisa ett potentiellt tryck på varje grönområde genom att räkna på antalet boende redovisat utifrån det enskilda grönområdet. Den tätortsnära landsbygden eller marken som finns i direkt anslutning till tätorter saknar ofta information om markförändringar. Med det här underlaget finns det möjligheter att följa förändringen över tid inom den tätortsnära landsbygden då ett omland om tre km tas med från tätortsgräns. De tätorter som växer befolkningsmässigt i landet är de över 10 000 invånare. To- talt finns det 118 tätorter av den storleken. För att kartera 118 tätorter med dess omgivande tätortsnära landsbygd om tre kilometer för att möjliggöra att fånga förändringar samt större naturområden krävs inköp och bearbetningar av satellitba- serad geodata för cirka 800 000 SKR. Av denna kostnad kan SCB bidra med 250 000 SKR för geodatainköp samt arbetstiden för bearbetningar i samband med statistikproduktionen.

environmental quality objectives is that they should be followed up on a regular basis, with annual reports to the Government. To manage the follow-up there are a number of indicators that show environmental trends in different areas. There is a need to develop more indicators to get a good follow-up on the environmental quality objectives.

SCB, Metria, Boverket, RUS and the counties of Halland, Kronoberg, Blekinge and Jönköping have developed an indicator that can be used in the monitoring of the environmental quality objectives A rich diversity of plant and animal life, A good built environment and the goal of outdoor recreation Attractive urban nature. The indicator, Access to natural environments, shows the proportion of the population living within 300 meters from a green space of at least 0,5 ha.

The study was conducted in four towns: Växjö, Jönköping, Halmstad and Karls- krona. In order to also cover all major areas immediately adjacent to or outside urban areas an area of about three kilometers surrounding the urban areas have been included in the mapping. The green areas that are included in the areas are municipal owned land and land owned by municipal corporations.

The result for Växjö shows that about 90 percent of the population reaches a green space of 0,5 ha or greater, while 24 percent reach green space about 10 ha or larger. By repeating the calculations every five years, the change can be monitored and a decrease or increase of the population who live within 300 meters of green areas can be detected. The project also has some areas reported separately. For example, five percent of the population live within 300 meters from water and three percent live within 300 meters from a protected area.

för att vi ska kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljö- problemen är lösta. Länsstyrelserna har ett årligt uppdrag från Naturvårdsverket som handlar om att bedöma måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålen. Bedömning- arna utgör sedan underlag till riksdagen och regeringens budgetproposition. En del i bedömningsarbetet är att redovisa de resultat som har uppnåtts under året. Ett hjälpmedel i arbetet är miljömålsindikatorerna som uppdateras en gång om året. Miljömålsindikatorerna följer upp resultatet av miljömålsarbetet och visar om mil- jöarbetet går åt rätt håll eller om det krävs mer insatser för att vända en negativ utveckling i miljön. Indikatorerna kan till exempel handla om antalet anlagda våt- marker, antal skyddade områden eller uppmätta halter av luftföroreningar. Indika- torerna är en viktig del i resultatredovisningen, men för många miljökvalitetsmål saknas det tillräckligt med indikatorer för att kunna ge en heltäckande bild av måluppfyllelsen.

Syftet med projektet ”Tillgång till naturmiljöer” är att ta fram ett förslag på en indikator för uppföljning av två preciseringar under miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv:

God bebyggd miljö

 Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen

med god kvalitet och tillgänglighet. Ett rikt växt- och djurliv

 Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den

biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för männi- skan.

Regeringen har beslutat om tio mål för friluftslivspolitiken. Målen ska stödja män- niskors möjlighet att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Indikatorn om ”Tillgång till naturmiljöer” kommer även att vara användbar vid uppföljning av friluftslivs- målen och framför allt målet om Attraktiv tätortsnära natur:

 Det finns attraktiv tätortsnära natur för friluftslivet. Det innebär att befolk-

ningen har tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden.

gelbundet och områden nära bostaden har större förutsättningar att användas aktivt. Avståndet 300 m från bostaden motsvarar en gångtid på under fem minuter. En förutsättning är att grönområdet ska vara allmänt tillgängligt varför grönområden kopplats till markägare. De grönområden som ingick i projektet är de vilka ägs av kommuner eller kommunala bolag.

I projektet har beräkningar gjorts för fyra tätorter; Halmstad, Växjö, Karlskrona och Jönköping. Beräkningarna utgick från folkbokförd befolkning kopplad till koordinaten för adressplats och har gjorts för tre olika storlekar på grönområden:

 0,5 - 3 ha

 3 - 10 ha

 Över 10 ha

Beräkningarna har gett ett resultat över hur många invånare som bor på 300 m avstånd från grönområden av tre olika storleksintervall. I beräkningarna har hänsyn tagits till barriärer i form av till exempel vägar, järnvägar och vatten. Om det saknas en under- eller övergång har grönområdet avgränsats av barriären. Det har gjorts en separat redovisning i en tabell över hur stor andel av befolkningen som bor inom 300 m från kyrkogårdar, vatten, golfbana, koloniområde och skyddat område (naturreservat, naturvårdsavtal med flera skyddsformer).

Målsättningen är att dokumentera tätorter över 10 000 invånare, vilket är 117 stycken i hela Sverige. Även för mindre centralorter i kommuner med dokumente- rad befolkningsökning kan det i ett andra skede vara intressanta att följa föränd- ringen inom. Befolkningsökning/minskning tillsammans med byggnads- och infra- strukturprojekt påverkar tätorternas ökning eller minskning av grönområden vilket medför att indikatorn förändras och behöver uppdateras med cirka fem års inter- vall. Det återstår att diskutera hur uppdateringen av indikatorn ska finansieras och hur indikatorn ska komma i drift.

Bakgrund

År 2012 beslutades om en ny miljömålsstruktur i Sverige. Förändringen innebar bland annat att samtliga delmål under miljökvalitetsmålen togs bort och miljökvali- tetsmålens innebörd förtydligades med hjälp av preciseringar. Preciseringarna ska,

1_{Andra avstånd är intressanta främst för större grönområden och områden med olika skyddsformer.}

Bland annat diskuterades avstånden 1 000 m och 3 000 m till större områden och då med hänsyn till vägnät. Detta kom dock inte att rymmas inom projektbudgeten.

 0,5 - 3 ha

 3 - 10 ha

 Över 10 ha

Bakgrund

1_{Andra avstånd är intressanta främst för större grönområden och områden med olika skyddsformer.}

Bland annat diskuterades avstånden 1 000 m och 3 000 m till större områden och då med hänsyn till vägnät. Detta kom dock inte att rymmas inom projektbudgeten.

Miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö har preciseringar som handlar om att det ska finnas grönområden i närhet till bebyggelse. I dagsläget saknas det data för att följa upp de preciseringarna. I september år 2012 skickade Länsstyrelsen i Jönköping, Kronoberg, Blekinge och Hallands län samt SCB, Metria och Boverket in en ansökan om miljömålsmedel till Naturvårdsverket. Projektansökan handlade om att ta fram en indikator som ska följa upp tillgången till naturmiljöer i tätorter.

I slutet av år 2012 beslutades om nya mål för friluftslivet. Naturvårdsverket an- sökte om miljömålsmedel för att ta fram indikatorer som ska följa upp friluftslivs- målen. Eftersom de båda projekten handlade om friluftsliv skickades en gemensam projektansökan in och projektet beviljades därefter projektmedel för år 2013. ”Till- gång till naturmiljöer” kan ses som ett delprojekt till Naturvårdsverkets projekt ”Friluftsliv i miljömålen”. RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömåls- systemet) har finansierat delar av projektet.

Arbetsgrupp

Sara Wiman (Metria), Stefan Svanström (SCB), Ulrika Åkerlund (Boverket), Agata Bar Nilsson (Boverket, tillfälligt under Ulrikas föräldraledighet), Eva Mikaelsson (RUS), Marie-Helen Bergstrand (Länsstyrelsen i Halland), Per Ekerholm (Länssty- relsen i Kronoberg), Anna-Karin Bilén, Jenny Hertzman (Länsstyrelsen i Blekinge) och Marielle Gustafsson (Länsstyrelsen i Jönköping) har varit deltagande i projektet. Sara Wiman (Metria) och Stefan Svanström (SCB) har genomfört analyserna i projektet och Marielle Gustafsson har varit sammankallande till tre lync- möten. Under lyncmötena har Sara och Stefan redovisat vad som har gjorts och olika frågor har diskuterats i gruppen.

Syfte

Projektet syftar till att ta fram en indikator som ska följa upp delar av en precisering under God bebyggd miljö och delar av en precisering under Ett rikt växt- och djurliv. Preciseringarna handlar om tätortsbefolkningens närhet och tillgång till naturmiljöer. Indikatorn ska även följa upp friluftslivsmålet Attraktiv tätortsnära natur. Indikatorn kallas ”Tillgång till naturmiljöer” och visar hur stor andel av tätortsbefolkningen som bor på 300 m från naturmiljöer i olika storleksintervall, det vill säga hur tillgången på naturmiljöer ser ut i tätorten. Indikatorn ska vara ett underlag vid den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen och vid uppföljning av friluftslivsmålen. Målsättningen är att den ska presenteras på miljömålsportalen, www.miljomal.se.

Satellitdatabaserad kartering av grönytor har skett i fyra studieområden; Växjö, Jönköping, Halmstad och Karlskrona. Produktionslinan för grönytekartering i figur 1 innefattar ett antal steg som börjar med insamling och preparering av indata.

Figur 1. Översikt över produktionslina för grönytekartering

Det är viktigt att hitta molnfria satellitdata där vegetationen är utslagen, med mot- svarande fenologi i gamla och nya bilden. Karteringen bygger på SPOT-5 satellitdata ur Saccess-arkivet i kombination med ett antal existerande kartskikt, tabell 1.

Tabell 1. De olika typer av indata som används vid karteringen.

In document Uppföljning av friluftsliv (Page 80-95)