I projektgruppen deltog fyra län och en tätort per län valdes ut för analyserna: Halmstad, Karlskrona, Växjö och Jönköpings tätorter. För Halmstad, Karlskrona och Jönköping har enklaste analyserna gjorts. För Växjö har det genomförts ana- lyser som tar med alla parametrarna som har diskuterats och rapporten tar utgångs- punkt från Växjö med redovisade exempel därifrån. Med tätort avses i korthet en sammanhängande bebyggelse med högst 200 m mellan husen och minst 200 invå- nare. SCB avgränsar tätorter och räkningar på urbaniseringsgrad vart femte år.
Tätorters omland
För att även täcka in främst större områden i direkt anslutning till eller något utan- för tätorter har ett omland om tre kilometer från tätortsgränsen tagits med i karte- ringen, figur 9. Tätortsinvånare vid tätortens rand ska på detta sätt kunna nå grön- områden vilka ligger utanför tätortsgräns men inom specificerat avstånd från bo- stad. Att kunna följa förändringen av grönområden i den tätortsnära landsbygden är av vikt vid uppföljning då många tätorter inte bara förtätas utan att det även sker en stadsspridning eller så kallad urban sprawl.
Under projektets gång har arbetsgruppen haft tre möten via lync. Stefan Svanström (SCB) och Sara Wiman (Metria) har redovisat vad som har gjorts i projektet och arbetsgruppen har diskuterat olika frågeställningar och definitioner som har varit i behov av att redas ut. Nedan redogörs delar av det som har diskuterats under mö- tena.
Tätorter
I projektgruppen deltog fyra län och en tätort per län valdes ut för analyserna: Halmstad, Karlskrona, Växjö och Jönköpings tätorter. För Halmstad, Karlskrona och Jönköping har enklaste analyserna gjorts. För Växjö har det genomförts ana- lyser som tar med alla parametrarna som har diskuterats och rapporten tar utgångs- punkt från Växjö med redovisade exempel därifrån. Med tätort avses i korthet en sammanhängande bebyggelse med högst 200 m mellan husen och minst 200 invå- nare. SCB avgränsar tätorter och räkningar på urbaniseringsgrad vart femte år.
Tätorters omland
För att även täcka in främst större områden i direkt anslutning till eller något utan- för tätorter har ett omland om tre kilometer från tätortsgränsen tagits med i karte- ringen, figur 9. Tätortsinvånare vid tätortens rand ska på detta sätt kunna nå grön- områden vilka ligger utanför tätortsgräns men inom specificerat avstånd från bo- stad. Att kunna följa förändringen av grönområden i den tätortsnära landsbygden är av vikt vid uppföljning då många tätorter inte bara förtätas utan att det även sker en stadsspridning eller så kallad urban sprawl.
Figur 9. Översiktsbild över tätort med dess omland om tre km.
Grönyta
SCB har tidigare avgränsat grönyta enligt följande: Med grönyta avses all grön mark inom tätortsgräns såväl allmänna parker och öppna gräsytor som trädbevuxna ytor. Men även vid byggnation överblivna gröna ytor (impediment), villaträdgår- dar, gröna ytor mellan flerbostadshus, industribyggnader och även gröna stråk mellan vägar. Det finns ingen avgränsning i storlek för grönyta, figur 10.
Figur 10. Exempel på grönytor inom tre olika markslag i Växjö.
Grönområde
I den här rapporten har några grundkriterier satts för att det ska räknas som grön- område. Dels ska området vara en sammanhängande grönyta, det vill säga området får inte skäras av med andra element som vägar, järnvägar och liknande, figur 11.
Figur 11. Exempel på grönområden i Växjö som delas av bilväg och därmed räknas som två ytor.
Dock ingår gång- och cykelbanor om de förekommer inom grönytor varför dessa objekt inte räknas bort från grönområden.
Ytterligare kriterier för avgränsning av grönområden kan därefter lyftas in. I den här studien används även arealstorlek och ägarskap som kriterier. Då grönområden byggs upp med stöd av de karterade grönytorna så kan även andra kriterier vägas in för andra sammanhang. Exempelvis andra typer av ägarskap eller skyddsformer alternativt att man även kompletterar områden med information om vegetations- höjd av träd, buskar och gräs.
områden, figur 12. Till exempel definierar Malmö kommun storleken 0,2 - 1 ha som ett litet offentligt grönområde som kan ha varierande innehåll och utformning, så kallad gröning enligt Malmö kommun. Det är en viktig grön träffpunkt/
mötesplats i stadsmiljön och ett viktigt strukturerande stadsrum och orienterande element. En yta på 1 - 5 ha definieras som en liten park nära bostaden som, till- sammans med 0,2 - 1 ha kompletterar bostadens och kvartersgårdens grönytor och har en viktig social funktion. En yta på över 10 ha är en stor, mångfunktionell park som kan vara av intresse för hela kommunen. Den erbjuder, utöver stadsdelspar- kens utbud, ofta någon särskild attraktion och kan fungera som plats för kulturar- rangemang och festligheter.
I projektet diskuterades vilka arealer som skulle användas och till slut beslutades det att beräkningar skulle genomföras på tre storleksintervall:
0,5 - 3 ha
3 - 10 ha
Över 10 ha
Figur 12. Exempel på olika storlekar inom kommunal mark.
2 Grönplan för Malmö, 2003.
områden, figur 12. Till exempel definierar Malmö kommun storleken 0,2 - 1 ha som ett litet offentligt grönområde som kan ha varierande innehåll och utformning, så kallad gröning enligt Malmö kommun. Det är en viktig grön träffpunkt/
mötesplats i stadsmiljön och ett viktigt strukturerande stadsrum och orienterande element. En yta på 1 - 5 ha definieras som en liten park nära bostaden som, till- sammans med 0,2 - 1 ha kompletterar bostadens och kvartersgårdens grönytor och har en viktig social funktion. En yta på över 10 ha är en stor, mångfunktionell park som kan vara av intresse för hela kommunen. Den erbjuder, utöver stadsdelspar- kens utbud, ofta någon särskild attraktion och kan fungera som plats för kulturar- rangemang och festligheter.
I projektet diskuterades vilka arealer som skulle användas och till slut beslutades det att beräkningar skulle genomföras på tre storleksintervall:
0,5 - 3 ha
3 - 10 ha
Över 10 ha
Figur 12. Exempel på olika storlekar inom kommunal mark.
2 Grönplan för Malmö, 2003.
tillgänglig yta, figur 13. SCB gjorde ett utklipp på Halmstads tätort och visade fördelningen över markägare. Bilden visade till exempel att den mark som staten äger till stor del är otillgänglig och utgörs av exempelvis flygplats, järnvägar och vägar. Vad gäller kyrkans mark tas den med utifrån SCBs bearbetningar av Lant- mäteriets avgränsningar för kyrkogårdar i kombination med uppgifter från Riksan- tikvarieämbetets register över kyrkor och kyrkogårdar. Avståndet till dessa särre- dovisas i studien. Däremot bestämdes att mark som ägs av kommunala bolag ska tas med (hyreshus). Grönytor på kommunalt ägd mark och mark ägd av kommu- nala bolag räknas därmed in i arealerna.
Figur 13. Fastighetsytor i Växjö kopplade till ägarskap.
Genom att koppla på markägare via fastighetsytorna och beräkna grönytorna eller grönområden inom olika markägare öppnas nya möjligheter att redovisa vem som äger den gröna marken inom och i anslutning till en tätort.