Förslag på indikatorer och metoder som kopplar till nyckelbegreppen
Metod 4: Havs och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske Fördjupning avseende utövande av fritidsfiske genomförs av SCB på uppdrag
av Havs - och vattenmyndigheten, HaV. Enkäten är en postenkät med 10 000 i urvalet fördelat på tre mätperioder (jan–apr, maj–sep, okt–dec). Urvalet är svenska medborgare 16–74 år. I undersökningens design används en panel för att förstärka träffar på sådana som faktiskt fiskar genom ett statistiskt förfa- rande då vikter, totalskattningar och precision i skattningarna räknas fram. HaV planerar för att undersökningen ska upprepas varje år. Mikrodata och övrig specifikation sparas i ett datalager hos HaV. Där ligger också de flesta av de tidigare undersökningarna. Frågorna i enkäten omfattar bland annat antal redskapsdagar, typ av redskap, vilka områden man fiskar i, antal dagar och fångst per redskapstyp och område, fångst, fiskedagar totalt, barn i hushållet som fiskar, kostnader samt avstånd till fiskeplatsen.
Berörda miljökvalitetsmål
Indirekt kan värdena för friluftslivet beröras, berör åtta mål
Berörda friluftslivsmål
Samtliga utom skolmålet (undersökningarna ovan omfattar endast åldrarna 16–84 år, varför friluftslivsmålet om skolan inte täcks in)
Framtida kompletteringar av indikatorer om utövande
Det pågår en utredning på uppdrag av Naturvårdsverket med syfte att iden- tifiera och ge förslag till miljömålsindikatorer för fjällmiljömålet utifrån en systemsyn. Vad gäller friluftsliv och turism föreslås bland annat antal över- nattningar i ett urval av STF:s anläggningar, antal skiddagar i skidbackar anslutna till SLAO samt medel för underhåll av statliga leder i fjällen ska utgöra indikatorer. När uppdraget är slutfört bör de föreslagna indikatorerna ovan kompletteras för fjällmålet.
2A. Värna och bibehålla värden för friluftslivet (bedömning av landskapets lämplighet)
INDIKATOR 2A.1: LANDSKAPETS LÄMPLIGHET (NILS-DATA)
Metod: Bedömning av landskapets lämplighet för friluftsliv genom fältdata och flygbildstolkad landskapsdata från det nationella miljöövervaknings- programmet NILS.
NILS registrerar biofysiska variabler för att skatta tillstånd och förändringar, både naturliga förändringar och förändringar förorsakade av markanvändning, i förutsättningarna för biologisk mångfald på landskapsnivå. Inventering sker i fält och i flygbilder i 631 systematiskt utlagda rutor i alla land miljöer i Sverige. Varje ruta är 5x5 km. Heltäckande flygbildsinventering med yt-, punkt- och linjeobjekt har så här långt genomförs för år 2003–2008 i en 1x1 km stor ruta i centrum av varje NILS-ruta. Av de 631 rutorna sker fältinventering i 609, de övriga består av vatten eller ligger utanför Sveriges gränser. Samtliga 609 rutor har inventerats vid två tillfällen, 2003–2008 respektive 2009–2012. Fältinventeringen sker i cirkelprovytor, totalt 5604 stycken, och med linje- korsningsinventering i 200 meter långa linjära transekter, totalt 6145 stycken, mellan cirkelprovytorna. Datainsamlingen, både i fält och i flygbilder, är varia- belbaserad och totalt finns 356 variabler varav 269 i fältinventeringen och 87 i flygbildstolkningen. Inventeringar i NILS sker återkommande i femårsinter- vall och därför går det att följa hur förutsättningarna för friluftslivet förändras över tid, både kvantitativt (genom mått på mängd habitat i landskapet) och kvalitativt (genom mätningarna av fältskiktet inom respektive område). Se mer om NILS: www.slu.se/nils.
Metoden för att mäta indikatorn bygger på användandet av NILS data för att definiera landskap som är ”lämpliga för friluftsliv”. Exempel på mät- ningar av förutsättningar i landskap är: orörda sammanhängande skogar (utan vägar och få stigar), orörda sammanhängande skogar med dominerande andel lövskog, antal hyggen och ungskog som lämpar sig för jakt (det vill säga inte oröjda hyggen med snårig skog), ”städad” skog med stora stigar etce- tera. Eftersom NILS även registrerar stigar och leder med mera infrastruktur kan också tillgänglighet skattas. Vissa variabler är dessutom specifikt intres- santa för friluftslivet, som stengärdsgårdar, stora träd, etcetera. NILS-data kan användas till att avgränska landskapen ytterligare utifrån existerande klass- ningar med hjälp av GIS. Man kan till exempel se hur naturen ser ut bredvid sjöar eller vägar genom att ”buffra” skogen på 15 meters avstånd och under- söka hur trädsammansättningen (täthet, ålder, trädslagstyp) ser ut i dessa områden jämfört med skogen 50–100 meter bort från vägen. På detta sätt går det att underöka om det finns vissa förutsättningar längs med stråk där människor förväntas röra sig. Här finns många tänkbara kombinationer.
Berörda miljökvalitetsmål
Ett rikt odlingslandskap
Till exempel höga lövträd, mindre åkrar i ”mosaik landskap”(det vill säga tvärt om mot skogar).
Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande sjöar och vattendrag
Till exempel sjö- och kuststräckor utan vass,
Storslagen fjällmiljö
Förekomst av olika naturtyper med olika framkomlighet som vide/salix, över- svämningsområden, fjällbjörkskogar, kalfjäll etcetera.
Myllrande våtmarker
Till exempel hjortonmarker.
Levande skogar
Till exempel klassificera skogar i NILS rutor enligt storlek (större skogar bättre för rekreation (Tyrväinen, L., et al, 2007)), blandning av trädslag (fler trädslag är bättre), höga träd (höga gamla träd upplevs som trevligare), inte för glest eller tätt (det finns förslag på gleshetsmått i litteraturen för hur en skog skall definieras för att anses ha rekreations värde)).
Berörda friluftslivsmål
Tillgång till natur för friluftsliv
Framtida utveckling och kompletteringar
NILS samlar årligen in en mängd data som kan användas för uppföljning av friluftslivet. För att kunna användas behöver data analyseras utifrån vilket miljökvalitetsmål och vilka aspekter som ska följas upp. Detta görs inte idag utan behöver utvecklas. Av särskilt intresse är att kunna följa utveckling i områden som har betydelse för friluftsliv, exempelvis tätortsnära natur, riksin- tressen för friluftsliv, områden utpekade i kommuners översiktsplaner som all- männa intressen etcetera. De miljömålsansvariga myndigheterna ansvarar för och bedömer om analyser av NILS-data kopplat till det egna miljökvalitets- målet enligt ovan bör göras. Då NILS-inventeringen omfattar terrestra miljöer har dessa data mindre relevans för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Havs- och vattenmyndigheten har inom projektet uttryckt öns- kemål om att i högre grad kunna utvidga NILS till att omfatta även marina och akvatiska miljöer.
Tillrättaläggning
NILS samlar in en rad olika data om tillrättaläggning såsom leder, stigar, fågel- torn, spänger som kan användas att följa nyckelbegrepp om tillgänglighet, se vidare indikator 3B3.
INDIKATOR 2A.2: LANDSKAPETS LÄMPLIGHET (NILS-FOTOGRAFIER) Metod: Bedömning av landskapets lämplighet med hjälp av NILS- fältfotografier i nationell enkät.
NILS har ett mycket stort arkiv av fotografier tagna i fält (totalt 56 000, cirka 28 000 per femårigt inventeringsvarv) på landskapen i Sverige. Dessa foto- grafier är slumpade över Sveriges yta (ett foto tas i varje vädersträck per pro- vyta) och ger sammantaget en unik dokumentation av de svenska landskapens utseende. Genom att låta respondenter i den nationella enkätundersökningen bedöma ett antal bilder erhålls information om olika landskaps lämplighet för friluftsliv. Denna information kan sedan kopplas dels till olika typer av friluftsutövare (genom enkätdata), dels till bestånds- och faktiska landskaps- data (genom NILS). Sammantaget erhålls ett samlat mått över det svenska landskapets lämplighet för friluftsliv. Eftersom fotografierna tas vart femte år på samma plats går det också att ha återkommande frågor om exakt samma landskap och på så sätt se om förändringar i landskapet får respondenten att svara annorlunda. En bedömning av landskapets lämplighet för friluftsliv sker med hjälp av NILS-fältfotografier i den nationella enkäten.
Berörda miljökvalitetsmål
Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Myllrande våtmarker Levande skogar
Berörda friluftslivsmål
Tillgång till natur för friluftsliv
INDIKATOR 2A.3: ANTAL OCH AREAL SKYDDADE OMRÅDEN MED SYFTE FRILUFTSLIV
Metod: Statistik för skyddade områden.
Registrering av alla skyddade områden sker i Naturvårdsregistret (NVR). Här registreras syftet med skyddet, det vill säga om friluftsliv finns med i syftes- skrivningen i beslutet. Från NVR kan antal områden där syftet friluftsliv är angivet i databasen tas fram, samt den totala arealen för dessa.
Berörda miljökvalitetsmål
Ett rikt odlingslandskap
Hav i balans samt levande kust och skärgård Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö Myllrande våtmarker
Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Levande skogar
Berörda friluftslivsmål
Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur
Skyddade områden som resurs för friluftslivet
INDIKATOR 2A.4: HÄNSYN TILL FRILUFTSLIV I SKOGSBRUKET Metod: Hänsynsuppföljning av skogliga åtgärder.
Skogsstyrelsens system för uppföljning av miljöhänsyn vid skogliga åtgär- der håller på att göras om från grunden. Utveckling av det nya hänsynsupp- följningssystemet pågår, och en successiv övergång från det gamla systemet ”Polytax” till det nya kommer att ske 2014–2016. De första fullständiga resultaten från den nya hänsynsuppföljningen planeras att tidigast publiceras 2017. Metoden är inte färdigutvecklad men kommer sannolikt att bli relevant för flera av friluftslivets mål. För mer information om den nya hänsynsupp- följningen se rapporten Hänsynsuppföljning – grunder, Skogsstyrelsen (2012). Berörda miljökvalitetsmål
God bebyggd miljö Myllrande våtmarker
Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Levande skogar
Berörda friluftslivsmål
Tillgänglig natur för alla Allemansrätten
Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur
INDIKATOR 2A.5: TILLGÅNG TILL PLANERINGSUNDERLAG PÅ KOMMUNAL OCH REGIONAL NIVÅ
Metod: Boverkets miljömålsenkät.
Boverkets årliga miljömålsenkät görs i samarbete mellan Boverket och RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och besvaras av kommunerna. Svarfrekvensen är mellan 75–84 procent. Indikatorn visar andelen kommuner i landet (eller i ett län) som har någon typ av aktuellt grön- och vattenstrukturprogram. Att sådana program och strategier finns ger goda förutsättningar för att grönstrukturfrågor hanteras på ett bra sätt i den fysiska planeringen och samhällsbyggandet. Indikatorn svarar även på frågan om programmet/-en omfattar hela eller en del av kommunen, eller om arbete med framtagande av ett program pågår. Indikatorn används i dagsläget för uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och kan presenteras
på ett sätt liknande det på portalen miljömål.se. Värden presenteras som pro- cent av alla kommuner. Data kan presenteras på kommunal eller regional nivå eller för olika kommuntyper (storstäder, förortskommuner, glesbygdskom- muner, och så vidare). Det finns möjlighet att sätta nivåer för måluppfyllelse vid exempelvis 25, 50 och 75 procent kommuner med aktuella heltäckande grön- och vattenstrukturprogram (idag ligger andelen på cirka 22 procent). En ökning i andelen kommuner kan vara mer relevant då preciseringar i tre av miljökvalitetsmålen talar om kontinuerlig ökning och inte några nivåer. Det är dessutom svårt att förvänta sig att alla kommuner kommer att ha aktuella grön- och vattenstrukturplaner för hela kommunen, då deras förutsättningar är väldigt olika.
Metod: Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun.
Enkäten ställs varje år till Sveriges samtliga kommuner (svarsfrekvensen är cirka 90 procent). Den aktuella frågan till uppföljningen är: ”Har din kommun en överssiktsplan med ett avsnitt om friluftsliv (uppdaterad och beslutad de senaste fyra åren)?” Resultatet kan redovisas som andel (procent) av kommunerna som svarat ja på frågan. Det finns också möjlighet att svara ”Nej, men på gång” vilket skulle kunna ge en indikation på om trenden är att det arbete påbörjas.
Berörda miljökvalitetsmål I första hand:
God bebyggd miljö
Då planeringsunderlag ofta berör hela kommuner och alla naturtyper kan underlaget också användas för följande mål:
Ett rikt odlingslandskap
Hav i balans samt levande kust och skärgård Storslagen fjällmiljö
Myllrande våtmarker
Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Levande skogar
Berörda friluftslivsmål
Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur
2B. Värna och bibehålla värden för friluftslivet (upplevelsevärden) INDIKATOR 2B.1: LANDSKAPETS UPPLEVELSEVÄRDEN
Metod: Index av upplevelsevärden beräknat med data från nationell enkät om friluftsliv.
Indikatorn tar sin utgångspunkt i den efterfrågestudie som finns redovisad i Boverkets rapport om Landskapets upplevelsevärden (Boverket, 2007). Där gjordes en enkätundersökning med 2000 svenskar om betydelsen av olika kvalitéter (upplevelsevärden) i grönområden i närheten av bostad samt arbets- plats eller skola. Då Boverkets rapport utgår från ”närnatur” (natur nära människors bostad) är det nödvändigt att komplettera frågan i den nationella enkäten om friluftliv med upplevelsevärden hämtade från andra miljöer, vilka som regel återfinns mer perifert i förhållande till människors bostad, exempel- vis storslagna och utmanande miljöer. Ett index beräknas baserat på ett antal variabler i den nationella enkäten vilka mäter de viktigaste dimensionerna av landskapets upplevelsevärden (se bilaga 4). Detta index blir ett mått på land- skapets värde för friluftsliv.
Berörda miljökvalitetsmål
Ett rikt odlingslandskap
Hav i balans samt levande kust och skärgård Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö Myllrande våtmarker
Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Levande skogar
Berörda friluftslivsmål
Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur
INDIKATOR 2B.2: SYSTEMATISKA BESÖKARSTUDIER Metod: Besökarstudier i utvalda naturområden.
I områden som är särskilt attraktiva för friluftsliv bör, enligt Naturvårdsverkets förslag till statistikprogram för friluftsliv genomföras regelbundna besökar- studier (Naturvårdsverket, 2009). Hittills har fokus främst legat på skyddade områden, även om det förekommit besökarstudier i andra områden på initia- tiv av bland annat kommuner och/eller forskare. Besökarstudier ingår som en icke obligatorisk del i uppföljningen av statligt skyddade områden, men kan komma att bli obligatorisk. Man skulle kunna tänka sig ett krav på besökar- studier i första hand i nationalparker och de av länsstyrelserna särskilt utpekade besöksintressanta områdena. Resultat från besökarstudier ger infor- mation om antalet besökare, upplevelser och utbyte av besöken, samt effekter av gjorda insatser, information som kan användas av förvaltarna vid skötsel och planering och uppföljning av olika insatser i området. Studierna skulle täcka en begränsad del av landskapet, men eftersom fokus ligger på särskilt besöksvärda områden kan de få stor betydelse för uppföljningen.
Berörda miljökvalitetsmål
Ett rikt odlingslandskap
Hav i balans samt levande kust och skärgård Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö Myllrande våtmarker
Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Levande skogar
Berörda friluftslivsmål
Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv
3A. Tillgänglighet (tillgång till områden för friluftsliv – avstånd och nåbarhet) INDIKATOR 3A.1: TILLGÅNG TILL NATURMILJÖER
Metod: GIS-analys av grön- och vattenområden i tätorter.
Indikatorn beskriver hur stor andel av befolkningen som bor inom 300 meter från naturmiljöer och bygger på ett pilotprojekt i Jönköpings län. Genom att följa utveckling av avståndet till naturmiljöer kommer det på sikt att indikera hur tillgänglig naturen är utifrån avstånd.
Nåbarheten och åtkomligheten påverkas av avståndet. I begreppet natur- miljöer ingår både grönområden och vattenområden. Vatten räknas även som en barriär i de fall där det förhindrar åtkomsten till ett grönområde. Grönområden har delats in tre storlekar: 0,5–3 hektar, 3–10 hektar och > 10 hektar och analysen har genomförts på avståndet 300 meter. I en kom- mande indikator bör analysen även genomföras på 1000 meter och 3000 meter. Analysen görs bara till och med 3 kilometer utanför tätortsgrän- sen. Vatten, golfbanor, kyrkogårdar, koloniområden, skyddsvärda träd och skyddade områden skiljs ut och redovisas separat, vilket innebär att man får veta hur stor andel av naturmiljöerna som utgörs av de respektive para- metrarna. Vad gäller skyddade områden ingår naturreservat, Natura2000- områden, Naturvårdsavtal, Kulturreservat, Naturvårdsområde och
Biotopskyddsområden. Hänsyn tas till barriärer i form av vägar, järnvägar och vatten, det vill säga objekt som inte kan passeras förutom vid vissa plat- ser. Analyser har genomförts för tätorterna Halmstad, Karlskrona, Växjö och Jönköping. För Halmstad, Karlskrona och Jönköping görs de enklaste och bil- ligaste analyserna. För Växjö görs analyser som tar med alla intressanta para- metrar. I en kommande indikator bör analysen genomföras för minst en tätort per län, helst fler. Vid analys av flera tätorter per län kan en liten och en stor tätort väljas ut. Uppdatering föreslås göras vart femte år. Rapport från pilot- projektet finns i bilaga 5.
Berörda miljökvalitetsmål I första hand:
Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv
Indikatorn kan också användas för följande mål:
Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker
Levande sjöar och vattendrag Levande skogar
Berörda friluftslivsmål
Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur
INDIKATOR 3A.2: NATUR- OCH KULTURLANDSKAPETS NÅBARHET Metod: Frågor om nåbarhet i nationell enkät om friluftsliv.
Indikatorn mäts i huvudsak på två olika sätt inom ramen för den nationella enkäten om friluftsliv. Detta dels genom en specifik fråga om avstånd kopp- lat till det senaste tillfället respondenten utövat friluftsliv, dels i form av till- gång till lämpliga platser/områden som en del i indikatorn över hinder för att utöva friluftsliv (indikator 3C.2). Hur enkätfrågorna är utformade framgår av bilaga 4.
Berörda miljökvalitetsmål I första hand:
Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv
Indikatorn kan också användas för följande mål:
Hav i balans samt levande kust och skärgård En storslagen fjällmiljö
Myllrande våtmarker
Levande sjöar och vattendrag Levande skogar
Berörda friluftslivsmål
Tillgänglig natur för alla Allemansrätten
Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur
3B. Tillgänglighet (tillrättaläggning)
INDIKATOR 3B.1: FÖREKOMST AV LEDER OCH ANLÄGGNINGAR I STATLIGT SKYDDADE OMRÅDEN
Metod: System för uppföljning av skyddade områden (SkötselDOS).
Antal anläggningar och längd på leder inom statligt skyddade områden finns och kan följas upp i samband med uppföljning i skyddade områden. I dags- läget är cirka 20 procent av alla anläggningar registrerade eftersom läns- styrelserna inte har gjort någon basinventering ännu. Det finns planer på en ambitionshöjning i uppföljningen och då kommer bra data att finnas 2015. Berörda miljökvalitetsmål
–
Berörda friluftslivsmål
Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv
Skyddade områden som resurs för friluftslivet Attraktiv tätortsnära natur
INDIKATOR 3B.2: RESURSER FÖR SKÖTSEL AV NATUR FÖR FRILUFTSLIV I KOMMUNERNA
Metod: Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun.
Kommunerna spelar en viktig roll för att det ska finnas tillgängliga områden för friluftsliv. Att det finns resurser avsatta för att arbeta med friluftsliv på lokal nivå är en viktig del för att kunna nå målen om friluftsliv. Resurserna kan användas både för att värna om och bibehålla friluftsområden och för att göra dem tillgängliga. I Naturvårdsverkets årliga enkät till samtliga kommu- ner i Sverige ställs en fråga om resurser. Frågan lyder ”Finns det i din kommun avsatta resurser för friluftsliv i den kommunala budgeten (ekonomiska och/ eller personella) tex för skötsel, information och aktiviteter? (Svarsfrekvens på enkäten är hög, cirka 90procent).
Berörda miljökvalitetsmål
–
Berörda friluftslivsmål
Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur
INDIKATOR 3B.3: TILLGÄNGLIGHET GENOM LEDER OCH STIGAR Metod: Landskapsinventering genom NILS-fältdata.
Indikatorn baseras på den linjekorsningsinventering som görs i 200 meter långa linjer mellan cirkelprovytorna i NILS-fältinventering. Här noteras led- typer och stigbredd vilka kan användas för att indikera om ett landskap är lättillgängligt till exempel genom spänger, starkt påverkade eller frekvent använda (många stigar) eller landskap som är relativt orört (utan spänger, stigar och vägar). Exempel på indikatorförslag kan vara: Ledtyp (stig/körs- pår/led > 2 decimeter); Stigtyp (mänsklig påverkan, tramp); Stigtyp (spår av fordon); Ledtyp (anlagd gång- och cykelväg); Ledtyp (spång och plank: längs- gående brädor av sågat virke som lagts ut som gångväg över blöt mark, till exempel myrar); Ledtyp (spång, rundvirke: längsgående slanor eller stockar, ej sågade, som lagts ut som gångväg över blöt mark); Stigbredd: 02–99; Beläggning (grus och bark/sågspån/stybb); Ålder på spänger: ny < 5 år, omo- dern typ: äldre än 5 år, äldre typ: övergiven. För mer information, se www.slu. se/nils.
Data över tillgänglighet enligt ovan kan tas fram utifrån bedömningar från respektive miljömålsansvarig myndighet.
Berörda miljökvalitetsmål I första hand:
Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv
Indikatorn kan också användas för följande mål:
Storslagen fjällmiljö Myllrande våtmarker Levande skogar
Berörda friluftslivsmål
Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv
Skyddad natur som resurs för friluftslivet