Inom projektet har flera redovisningsalternativ nämnts under arbetets gång. Dessa har inte gått att rymma inom budget men tas upp här som exempel på hur materi- alet kan användas vidare och vilken potential som finns med den här typen av kar- tering.
Då grönområden byggs upp utifrån grönytor finns det möjlighet att hänga på andra storlekskriterier eller andra markägare alternativt att redovisa vem som äger den gröna marken, tabell 6.
Tabell 6. Karterad grönyta inom Växjö tätortsgräns fördelad per fastighetsägare
Likaså finns möjligheter att redovisa antal grönområden samt arealer för en tätort och tätortens omland om tre km förutom redovisningen av grönytor.
I projektet har försök gjorts med att använda information från trädportalen. Ett alternativ till trädportalens information är att extrahera träd från Lantmäteriets så kallade LIDAR-data, dvs. laserpunktmolnet som den nya höjdmodellen (NNH)
Fastighetsägare Hektar Andel
Kommun och landsting 755,7 43,0%
Fysisk person 577,4 32,8% Svenskt AB 174,8 9,9% Kommunalt bostadsbolag 108,9 6,2% Bostadsrättsförening 54,4 3,1% Övriga 40,5 2,3% Kyrkan 20,3 1,2% Staten 12,2 0,7% Dödsbo 9,0 0,5% Uppgift saknas 5,0 0,3% Total 1758,1 100,0%
andra avstånd. Vid större avstånd än 500 – 800 m bör dock ett avstånd längs vägnät redovisas istället för fågelavstånd som är mer rättvisande på korta sträckor. Genom att ta med information om hållplatslägen för allmänna kommunikationsmedel finns det även möjlighet att räkna på förutsättningar att ta sig till större grönområden längre bort utan bil.
Informationen som redovisas samlas in utifrån adresslägen vilket gör att man även kan redovisa hur många områden som nås inom ett visst avstånd. Härigenom kan man få en indikation på sårbarheten genom att redovisa hur många som enbart når ett grönområde och likaså hur många som enbart når vatten men inga grönområden eller har en golfbana inom 300 m men inget grönområde.
Även en differentiering i ålder skulle kunna vara möjlig att redovisa. Exempelvis har Folkhälsoinstitutet lyft fram avståndet 200 m som lämpligt istället för 300 m för barn i förskoleåldern. Även för äldre kan kortare avstånd vara värdefullt att redovisa.
Vad gäller barn och äldre möjliggör även materialet att man kombinerar det med verksamheter och dess lägen. Exempelvis genom att räkna på förskolors, skolors och institutioners avstånd till grönområden och dess förändring över tid. Hur ser avstånden ut från arbetsplatser och vägar till och från arbetsplatser är andra frågor som går att besvara.
Genom att vända på perspektivet går det även att redovisa ett potentiellt tryck på varje grönområde genom att räkna på antalet boende redovisat utifrån det enskilda grönområdet, figur 26
Figur 27. Exempel på existerande över/underfart i Växjö.
De fysiska barriärer som tagits med i projektet är järnvägar och större trafikerade vägar. För mindre grönområden i anslutning till bostaden är det av vikt att inte behöva korsa gator inte minst för barn. Genom att väga in all väg för biltrafik inom en tätort går det att räkna på grönområden inom kvartersmark och på så sätt tas även hänsyn till relativa barriärer, figur 28.
Figur 28. Vägbarriärer som använts i projektet till vänster. Kompletterat med relativa barriärer till höger där samtliga vägar för biltrafik finns med inom tätorten.
Den tätortsnära landsbygden eller marken som finns i direkt anslutning till tätorter saknar ofta information om markförändringar. Med det här underlaget finns det möjligheter att följa förändringen över tid inom den tätortsnära landsbygden då ett omland om tre km tas med från tätortsgräns.
Figur 27. Exempel på existerande över/underfart i Växjö.
De fysiska barriärer som tagits med i projektet är järnvägar och större trafikerade vägar. För mindre grönområden i anslutning till bostaden är det av vikt att inte behöva korsa gator inte minst för barn. Genom att väga in all väg för biltrafik inom en tätort går det att räkna på grönområden inom kvartersmark och på så sätt tas även hänsyn till relativa barriärer, figur 28.
Figur 28. Vägbarriärer som använts i projektet till vänster. Kompletterat med relativa barriärer till höger där samtliga vägar för biltrafik finns med inom tätorten.
Den tätortsnära landsbygden eller marken som finns i direkt anslutning till tätorter saknar ofta information om markförändringar. Med det här underlaget finns det möjligheter att följa förändringen över tid inom den tätortsnära landsbygden då ett omland om tre km tas med från tätortsgräns.
man studerar platser vilka har längre än 300 m till grönområden. Hur många bo- ende finns inom dessa områden och var de finns är frågor som går att besvara.
Figur 29. Exempel på förändrad markanvändning mellan 2006 - 2011 av områden som tidigare delvis var tätortsnära grönområde.
I Sverige pågår en urbanisering där befolkningen i tätorter ökar på bekostnad av landsbygdens befolkning. Totalt finns det 1 956 tätorter i landet. De motsvarar 1,3 procent av landytan men 85 procent av landets befolkning återfinns där. Sett till befolkningsförändringen inom tätorter sker den största förändringen i tätorter över 10 000 invånare. Mellan åren 2005 till 2010 ökade landets totala befolkning med 368 000 personer. Under samma period ökade befolkningen i tätorter över 10 000 invånare med 346 000 personer. Totalt är det 118 tätorter som har en befolkning över 10 000 invånare. Tätorterna finns spridda över landet men med koncentration- er runt storstäderna, figur 30.
I Sverige pågår en urbanisering där befolkningen i tätorter ökar på bekostnad av landsbygdens befolkning. Totalt finns det 1 956 tätorter i landet. De motsvarar 1,3 procent av landytan men 85 procent av landets befolkning återfinns där. Sett till befolkningsförändringen inom tätorter sker den största förändringen i tätorter över 10 000 invånare. Mellan åren 2005 till 2010 ökade landets totala befolkning med 368 000 personer. Under samma period ökade befolkningen i tätorter över 10 000 invånare med 346 000 personer. Totalt är det 118 tätorter som har en befolkning över 10 000 invånare. Tätorterna finns spridda över landet men med koncentration- er runt storstäderna, figur 30.
Figur 30. Tätorter över 10 000 invånare.
Markanvändningsförändringar är trögrörliga system varför uppdateringsintervallet på ett sådant inköp bör vara fyra till åtta år. För att följa upp indikatorn årligen finns det möjlighet att beräkna ny befolkning varje år mot karteringen som tas fram med längre intervall. Befolkningens omflyttning är i det här sammanhanget relativt snabbrörlig vilket motiverar en uppdatering av indikatorn varje år.
Av geodatakostnaden på 800 000 SKR kan SCB gå in med 250 000 SKR för geo- datainköp samt bidra med den arbetstid som krävs för bearbetningar i samband med den officiella statistik som produceras på grönområden med femårsintervall. SCBs ordinarie anslag täcker dock inte en årlig uppdatering av befolkningen vilket är beräknat till cirka 40 000 SKR årligen.
Boverket (2007). ”Bostadsnära natur – inspiration & vägledning” Boverket au- gusti 2007
Malmö stad, Gatukontoret (2001). ”Grönplan för Malmö 2003” Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret, Fritidsförvaltningen och Fastighetskontoret. Bäcklunds Malmö Sweden.
SCB (2013). ”Transportinfrastrukturens markanvändning 2010”. Statistiska med- delanden MI21SM1301
SCB (2009). ”Grönytor/grönområden i och omkring tätorter 2005”. Statistiska meddelanden MI12SM0902
Svanström, S. (2013). ”Störst tillväxt utanför gamla stadskärnor”, SCB:s tidskrift Välfärd 2013:3 s. 13 - 17
Svanström, S. (2010). ”85 procent har promenadavstånd till grönområde”, SCB:s tidskrift Välfärd 2010:1 s. 14 - 16
Boverket (2007). ”Bostadsnära natur – inspiration & vägledning” Boverket au- gusti 2007
Malmö stad, Gatukontoret (2001). ”Grönplan för Malmö 2003” Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret, Fritidsförvaltningen och Fastighetskontoret. Bäcklunds Malmö Sweden.
SCB (2013). ”Transportinfrastrukturens markanvändning 2010”. Statistiska med- delanden MI21SM1301
SCB (2009). ”Grönytor/grönområden i och omkring tätorter 2005”. Statistiska meddelanden MI12SM0902
Svanström, S. (2013). ”Störst tillväxt utanför gamla stadskärnor”, SCB:s tidskrift Välfärd 2013:3 s. 13 - 17
Svanström, S. (2010). ”85 procent har promenadavstånd till grönområde”, SCB:s tidskrift Välfärd 2010:1 s. 14 - 16