I tabell 3 listas de skikt som redovisas separat i projektet enligt skyddade områden i tabell 2. I projektets analys ingår de skikt som har markerats med ”ja” i tabellen.
Tabell 3. Typ av skydd
Typ av skydd eller områden Ska det ingå? Ja
eller Nej
Naturreservat (VIC-natur) Ja Natura 2000-område (VIC-natur
sammanfaller ofta med Naturreser- vat)
Ja
Naturvårdsavtal Ja
Biotopskyddsområde Om resurser finns
Fågelskyddsområde Nej Landskapsbildsskydd Nej Kulturreservat Ja Naturvårdsområde Ja Nyckelbiotoper Nej Naturvärden Nej
Ängs- och betesmarksobjekt Nej
Byggnadsminnen Nej
Trädportalen Nej
Byggnadsminnen redovisas dels i punktskikt och dels i ytskikt. Anledningen till att ha med byggnadsminnen var för att få med de parker som ibland tillhör byggnads- minnen. Men i de fall som skiktet över byggnadsminnet utgörs av punkter så får man ändå inte med parken. Projektet enades därmed om att inte ta med skiktet över byggnadsminnen. Det kan eventuellt ingå i en framtida analys om punktskikten då har gjorts om till ytskikt.
Det har diskuterats om informationen som finns om skyddsvärda träd
(www.tradportalen.se) skulle användas eftersom det ger en indikation på områdets biologiska värden. Informationen togs inte med i analysen eftersom kvalitén på indata skiftar mellan de deltagande tätorterna. Det kan vara av intresse att ta med denna information när alla län har rapporterat in data till trädportalen.
Figur 15. Karta över lägen för skyddade områden i eller i anslutning till tätorten Växjö.
Avstånd
I projektgruppen bestämdes att analyserna ska genomföras på 300 m vilket motsva- rar mindre än fem minuters promenad från bostaden. Det hade varit intressant att även räkna på 1 000 m och 3 000 m men det rymdes inte inom projektbudgeten. Analysen har gjorts till och med tre km utanför tätortsgränsen. Boverket fick i upp- drag att titta igenom kommunala översiktsplaner för att få en bild av vilka avstånd som används i kommunerna, tabell 4.
Boverket 200 m Boverket, Stockholm 300 m FHI, SCB, Malmö 500 m Stockholm, Malmö 500 – 800 m Boverket 1 000 m Stockholm, Malmö 3 000 m Malmö, Örebro
Barriärer
En del rumsliga element utgör barriärer och försvårar för boende att nå grönområ- den. Tidigare har vatten nämnts som en sådan barriär men som samtidigt även är en tillgång. Barriärer kan delas in i faktiska och relativa barriärer. Ett exempel på en faktisk barriär är järnvägar vilka inte bör korsas om det inte finns en övergång alternativt planskild korsning. Andra exempel på faktisk barriär kan vara en motor- väg eller motorled, figur 16. Begreppet relativ barriär förekommer även och avser då ofta mindre vägar vilka kan korsas men som kanske inte är lämpliga att korsa. Dessa behandlas inte inom ramen för projektet. Informationen om faktiska barriä- rer hämtas från Trafikverket och Lantmäteriet.
Följande vägar har tagits ut som olämpliga att korsa på grund av förväntat hög trafikintensitet:
Motorväg
Genomfartsled
Genomfartsgata
Allmän väg skilda körbanor
vägar korsar järnvägar klipps barriären vid korsningen. På detta sätt kan barriären överbryggas men enbart vid planskilda korsningar, figur 17.
Figur 17. Exempel på planskilda korsningar.
Avståndsbuffer
Totalt var det 60 887 folkbokförda i Växjö tätort år 2010. Dessa fanns fördelade på 14 092 olika adresser, figur 18.
klipps därefter med de barriärer som tagits fram. I figur 19 framgår barriärerna runt varje adress. Inom buffertzonen beräknas sedan om det finns förekomst av en eller flera av de klassificerade objekten som nämnts.
eller mindre påverkas av barriärer. Omkring 37 000 invånare berörs på något sätt av barriärer när hänsyn tas till dessa.
I figur 20 framgår befolkningen med några exempel på hur barriärer kan slå. De två buffertzonerna längst norrut med nummer 1 och 2 är båda klippta med väg då det inte fanns någon planskild korsning inom buffertzonen. Längst till höger är buffert- zon nummer 3 som inte påverkas alls av barriärer. Buffertzon 4 längst söderut är klippt med järnvägen men inom buffertzonen finns en planskild korsning varför buffertzonen ändå förblir intakt.
Figur 20. Exempel hur barriärer kan påverka tillgången till grönytor.
Klippning
I vissa fall förekommer det att impediment sammanfaller med större grönområden, exempelvis att mindre gräsytor sitter ihop med grönområden. När beräkningar på avstånd tas fram blir det en överskattning av tillgången till grönområden om av- ståndet räknas till impediment istället för själva grönområdet. För att komma bort från problemet har försökt gjorts med att klippa bort en buffert på 10 m från vägar och privat tomtmark för att därigenom få en mer rättvis bild av tillgängligheten. I projektet laborerades det med flera avstånd, figur 21. Efter klippning med 10 m väljs de ytor ut som är större än 0,5 ha vilka därefter kompletteras med en buffer- zon på 7 m. På detta sätt kompenseras ytan som klippts bort tidigare. Dock inte med lika mycket då viss impedimentmark närmast andra fastigheter räknas bort. Områdena kommer ändå att vara representativa då marken närmast andra fastighet- er inte nyttjas i samma utsträckning av eventuella besökare.
Figur 21. I vänster karta är samtliga grönytor på kommunal mark med. I kartan i mitten är de klippta med 5 m buffert och till höger är områdena klippta med 10 m.
4
att exempelvis större utomhusbad, slamdammar och reningsverk räknas till vatten. I möjligaste mån klipps dessa bort i granskning men kan i ett fåtal fall påverka tillgång till vattenområde. I vissa kommuner förekommer det även att villaägare arrenderar marken av kommunen. Även denna mark behöver klippas bort så den inte klassas som allmänt tillgänglig.
att exempelvis större utomhusbad, slamdammar och reningsverk räknas till vatten. I möjligaste mån klipps dessa bort i granskning men kan i ett fåtal fall påverka tillgång till vattenområde. I vissa kommuner förekommer det även att villaägare arrenderar marken av kommunen. Även denna mark behöver klippas bort så den inte klassas som allmänt tillgänglig.
Växjö med skillnader i grönytor/grönområden när faktorer som markägare och arealstorlekar vägs in. Figur 22 visar grönytorna i Växjö.
Figur 22. Grönyta i centrala Växjö.
Figur 23 visar grönytor som ägs av kommunen medan figur 24 visar grönytor som ägs av kommunen och som är över 0,5 ha stora.
Figur 23. Grönyta inom kommunal mark i centrala Växjö.
Figur 24. Grönområde inom kommunal mark om minst 0,5 ha i centrala Växjö.
Figur 25. Detaljbild över grönytor. I kartan till vänster framgår fastighetsytorna. Kartan till höger redovisar grönytor klippta mot fastighetsytor där enbart de allmänt tillgängliga grönytorna framträ- der.
Fördelningen av befolkningens avstånd till allmänt tillgängliga grönområden för Växjö fördelar sig enligt tabell 5 nedan. Omkring 90 procent av befolkningen når minst ett grönområde om 0,5 ha eller större medan 24 procent når grönområden om 10 ha eller större. Genom att upprepa beräkningarna vart femte år kan förändringen följas och en minskning eller ökning av befolkningen vilka bor inom 300 m från grönområden kan redovisas som ett första steg. Fördelningen av befolkningens avstånd för Jönköping, Karlskrona och Halmstads tätorter vilka ingår i projektet redovisas även de i tabell 5 nedan.
Total befolkning inom tätort 60 887 100% Grönområde 0, 5 ha eller större 55 018 90,4% Grönområde 3 ha eller större 35 137 57,7% Grönområde > 10 ha eller större 14 440 23,7%
Vatten 3 143 5,2%
Golfbana 245 0,4%
Kyrkogård 2 090 3,4%
Koloniområde 885 1,5%
Skyddat område 1 822 3,0%
Siffrorna avser Jönköping.
Objekt Befolkning Andel av befolkning
Total befolkning inom tätort 89 396 100,0% Grönområde 0, 5 ha eller större 80 832 90,4% Grönområde 3 ha eller större 70 307 78,6% Grönområde > 10 ha eller större 53 348 59,7%
Vatten 31 537 35,3%
Golfbana 766 0,9%
Kyrkogård 20 972 23,5%
Koloniområde 10 800 12,1%
Skyddat område 10 310 11,5%
Siffrorna avser Karlskrona.
Objekt Befolkning Andel av befolkning
Total befolkning inom tätort 35 212 100,0% Grönområde 0, 5 ha eller större 31 483 89,4% Grönområde 3 ha eller större 20 990 59,6% Grönområde > 10 ha eller större 15 746 44,7%
Vatten 19 177 54,5%
Golfbana 0 0,0%
Kyrkogård 5 414 15,4%
Koloniområde 502 1,4%
Total befolkning inom tätort 60 887 100% Grönområde 0, 5 ha eller större 55 018 90,4% Grönområde 3 ha eller större 35 137 57,7% Grönområde > 10 ha eller större 14 440 23,7%
Vatten 3 143 5,2%
Golfbana 245 0,4%
Kyrkogård 2 090 3,4%
Koloniområde 885 1,5%
Skyddat område 1 822 3,0%
Siffrorna avser Jönköping.
Objekt Befolkning Andel av befolkning
Total befolkning inom tätort 89 396 100,0% Grönområde 0, 5 ha eller större 80 832 90,4% Grönområde 3 ha eller större 70 307 78,6% Grönområde > 10 ha eller större 53 348 59,7%
Vatten 31 537 35,3%
Golfbana 766 0,9%
Kyrkogård 20 972 23,5%
Koloniområde 10 800 12,1%
Skyddat område 10 310 11,5%
Siffrorna avser Karlskrona.
Objekt Befolkning Andel av befolkning
Total befolkning inom tätort 35 212 100,0% Grönområde 0, 5 ha eller större 31 483 89,4% Grönområde 3 ha eller större 20 990 59,6% Grönområde > 10 ha eller större 15 746 44,7%
Vatten 19 177 54,5%
Golfbana 0 0,0%
Kyrkogård 5 414 15,4%
Koloniområde 502 1,4%
Skyddat område 1 155 3,3%
Grönområde 3 ha eller större 37 038 63,2% Grönområde > 10 ha eller större 25 584 43,7%
Vatten 13 152 22,5%
Golfbana 206 0,4%
Kyrkogård 11 128 19,0%
Koloniområde 2 664 4,5%
Skyddat område 947 1,6%