Miljökvalitetsmålen

Genom beslut den 22 juni 2010 godkände riksdagen regeringens förslag om en ny målstruktur för miljöarbetet med ett utvecklat generationsmål och att de av riksdagen tidigare beslutade strategi-erna för att nå miljökvalitetsmålen inte längre ska gälla utan ersättas med strategier som regeringen beslutar (prop. 2009/10:155 Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete). I propositionen anges att det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser, det s.k. generationsmålet. Generationsmålet innebär att

förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att

– ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad, – den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart,

– människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan sam- tidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, – kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen,

– en god hushållning sker med naturresurserna,

– andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, och

Gällande rätt SOU 2013:57

– konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.⁸

Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Regeringen har den 26 april 2012 beslutat om preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmål i miljömålssystemet⁹. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Som hjälpmedel för att förmedla information om miljöutvecklingen används s.k. indika-torer. Indikatorerna utgör ett stöd för att följa upp resultatet av miljömålsarbetet, visa om miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt, visa hur miljön mår och ge underlag för åtgärder och beslut.

Miljömålssystemets syfte är att ge ett strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Den regelbundna uppföljningen av miljökvalitetsmålen och tillståndet i miljön ger grunden för ett strategiskt åtgärdsarbete.

Det miljökvalitetsmål som har särskild betydelse för utredning-en är God bebyggd miljö. Riksdagutredning-ens definition av miljökvalitets-målet är följande.

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälso-sam livsmiljö hälso-samt medverka till en god regional och global miljö.

Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö preciseras av regeringen i beslutet den 26 april 2012 så att

med målet avses att

– en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse sam-tidigt som byggnader är hållbart utformade,

– städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor,

– infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infra-strukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs-

8 Prop. 2009/10:155 s. 21.

9 Regeringskansliets dnr M2012/1171/Ma.

SOU 2013:57 Gällande rätt

och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet,

– kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgäng-liga och att det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykel-vägar,

– det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyg-gelsen med god kvalitet och tillgänglighet,

– det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas,

– den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostä-der, arbetsplatser, service och kultur,

– människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säker-hetsrisker,

– användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används, och

– avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.¹⁰ I skälen för regeringens beslut betonas att bebyggelsestrukturen och dess utveckling har en stor betydelse för miljökvalitetsmålen.

Viktiga processer är enligt regeringen bl.a. förtätning och decentra-lisering av bebyggelsen samt urbanisering och regionförstoring.

Fortsatt urbanisering och ökad förtätning av bebyggelsen bedöms kunna ge fördelar i form av kortare resor och bättre underlag för kollektivtrafik och infrastruktur, vilket leder till en högre energi- och resurseffektivitet och mindre växthusgasutsläpp per person.

Samtidigt innebär detta enligt regeringen att utmaningar relaterade till bl.a. buller måste hanteras. Regionförstoring kan enligt rege-ringen ge positiva effekter i form av bättre fungerande arbets-marknadsregioner, men förutsätter att det finns tillgång till miljö-anpassade kommunikationssystem. En samordnad planering av bebyggelse och trafikinfrastruktur samt förtätning i goda kollektiv-trafiklägen bedöms vara viktiga delar i en hållbar bebyggelse-struktur¹¹.

10 Ds 2012:23, s. 102 f.

11 Ds 2012:23, s. 104 f.

Gällande rätt SOU 2013:57

I skälen betonar regeringen även vikten av en hållbar samhälls-planering. Regeringen anför med avseende på detta följande.

Samhällsplaneringen stödjer en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling, skapar förutsättningar för en god och hälsosam livsmiljö, tar tillvara och utvecklar estetiska och kulturhistoriska värden samt medverkar till en god regional och global miljö. Lång-siktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Planeringsprocessen är grundläggande för att väga olika samhälls-intressen mot varandra och att åstadkomma goda helhetslösningar och mervärden. En medveten och strategisk samhällsplanering spelar också en viktig roll i klimat- och miljöarbetet. Genom ett mer transport-effektivt och energitransport-effektivt samhällsbyggande kan klimatpåverkande utsläpp minska. Det är viktigt att den fysiska planeringen grundas på relevant och aktuellt planeringsunderlag och har ett strategiskt pers-pektiv.¹²

När det gäller hälsa och säkerhet konstaterar regeringen att människor vistas en stor del av sin tid inomhus. Inomhusmiljön har därför enligt regeringen stor betydelse för hälsan och välbefinnan-det. Buller framhålls som en av flera miljöfaktorer som förekom-mer inomhus och som har betydelse för hälsan. Regeringens preci-sering förtydligar att byggnader och deras egenskaper inte ska påverka hälsan negativt¹³.

Trafikbuller är en av flera indikatorer som används för uppfölj-ning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Genom att visa andelen av den svenska befolkningen som är besvärad av flyg-, väg- och spårtrafik ger indikatorn information om en viktig miljöfaktor.

Indikatorn har hög relevans för uppföljningen av generationsmålet för God bebyggd miljö. Det behövs dock ytterligare indikatorer eller system för datafångst när det gäller hur samhällsbuller påver-kar människor. Andra indikatorer till miljömålet God bebyggd miljö som har visst samband med indikatorn trafikbuller är indikatorerna Sömnstörda av trafikbuller och Planering för transporter.

12 Ds 2012:23 s. 105.

13 Ds 2012:23, s. 107 f.

SOU 2013:57 Gällande rätt

3.5 Riktvärden för buller