Underlag med fokus på konsekvenser för människors hälsa

Nedan beskrivs några nya rapporter som behandlar kopplingen mellan buller och ohälsa. Rapporterna utgör viktiga kunskapskällor som måste beaktas vid utformningen av regler för planläggning och lovgivning av bostäder i bullerutsatta miljöer. En slutsats som kan dras av rapporterna är att det är av största vikt att tillkommande bostadsbebyggelse inte planeras och byggs på ett sådant sätt att oacceptabla bostadsmiljöer skapas. Felaktigt planerade och upp-förda bostäder i bullerutsatta miljöer kan förorsaka ohälsa.

Möjligheten att använda rapporterna som direkt vägledning i denna utredning begränsas dock av att dessa fokuserar på hälso-effekter till följd av buller i och vid befintliga bostäder som kan ha uppförts för länge sedan. Utredningen gäller nya bostäder i buller-utsatta miljöer. Därtill kommer att studierna i huvudsak behandlar bullerstörning och ohälsa på grund av buller i boendemiljön, där

Konsekvenser av lagstiftningen och dess tillämpning SOU 2013:57

ohälsa orsakad av inomhus- respektive utomhusbuller inte särskiljs.

Likaså saknas uppgifter om hälsopåverkan till följd av vistelse på bullerutsatta uteplatser i anslutning till bostaden. Rapporterna kan därför inte på ett enkelt sätt användas som underlag för specifika slutsatser om ohälsa kopplad till olika bullersituationer vid ny bostadsbebyggelse i bullerutsatta miljöer.

Miljöhälsorapport 2009

Miljöhälsorapport 2009 av Socialstyrelsen och Karolinska Institutet ger en bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig för befolkningen. I rapporten beskrivs bl.a. att bullerrelaterade besvär och hälsoeffekter verkar öka i omfattning sedan slutet av 1990-talet. Av rapporten framgår vidare att såväl svenska som inter-nationella studier tyder på att långvarig exponering för trafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Ytterligare forskning krävs enligt rapporten för att ett orsakssamband ska kunna säker-ställas.

Samhällsbuller är enligt rapporten den miljöstörning som påver-kar flest människor i Sverige. Närmare var tredje svensk utsätts för trafikbuller över ett eller flera av gällande riktvärden. Trenden pekar mot att fler kommer att besväras av buller, framför allt från vägtrafik. Mellan 20 och 25 procent av befolkningen bedöms vara exponerad för trafikbuller över gällande riktvärde, 12 procent störs av vägtrafik och 4 procent har svårt att somna på grund av trafik-buller. ²⁵

Miljöhälsorapport 2013

Miljöhälsorapport 2013 har tagits fram av Institutet för miljö-medicin vid Karolinska Institutet, IMM, i nära samarbete med Socialstyrelsen och fokuserar på barns miljö och hälsa. Expone-ringen för olika miljöfaktorer under barnaåren skiljer sig från den hos vuxna, eftersom barn utvecklas snabbare, äter och dricker mer i förhållande till sin kroppsvikt samt uppvisar andra beteende-mönster än vuxna. Rapporten bygger på en enkät som har besvarats av föräldrarna till cirka 36 000 barn. Resultaten har jämförts med en

SOU 2013:57 Konsekvenser av lagstiftningen och dess tillämpning

liknande enkätundersökning som gjordes 2003. En av de ålders-grupper som undersökts är 12-åringar. För denna grupp visar enkätundersökningen en statistiskt säkerställd ökning av besvär av väg- och flygbuller i hemmiljön.

Enkätundersökningen bekräftar utvecklingen mot att allt fler flerbostadshus byggs i bullerutsatta miljöer. Andelen barn som bor i ett flerbostadshus med något fönster vänt mot en bullrig miljö har ökat kraftigt under senare år. Bland de barn som bor i flerbostads-hus byggda 2004–2011 har cirka 32 procent något fönster i bosta-den mot starkt trafikerad gata, järnväg eller industri jämfört med 18 procent för hus byggda 1996–2003. Motsvarande trend finns dock inte för barnens sovrum (cirka åtta procent för hus byggda 1996–

2003 och cirka nio procent för hus byggda 2004–2011), vilket enligt rapporten kan bero på att nya hus alltmer planeras med hänsyn till bullret, bl.a. genom att säkerställa att det finns bostads-rum med fönster åt tyst sida. ²⁶

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

Naturvårdsverkets rapport Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013 från mars 2013 innehåller den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen och etappmålen 2013.

Av rapporten framgår att målet för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö inte bedöms kunna nås till 2020 med i dag beslutade eller planerande styrmedel. Vägtrafikbullrets dominans lyfts fram och att det behövs fler och utvecklade styrmedel för att minska buller från vägtrafiken. Kartläggningar som gjorts i enlighet med EG-direktiv tyder på att utomhusbullret inte minskar.

Burden of disease from environmental noise

Världshälsoorganisationen WHO gav 2011 ut Burden of disease from environmental noise. Quantification of healthy life years lost in Europe där potentiella förlorade levnadsår genom för tidig död och år med försämrad hälsa på grund av buller beräknas. Rapporten visar att trafikbuller är ett av de mest utbredda samhällsproblemen i Europa och att det finns tydliga belägg för att exponering för

26 Miljöhälsorapport 2013, s. 179 f.

Konsekvenser av lagstiftningen och dess tillämpning SOU 2013:57

omgivningsbuller har negativa effekter på befolkningen. Fem olika påverkansområden av trafikbuller på människors hälsa redovisas:

hjärt-och kärlsjukdom, sömnpåverkan, försämrad inlärning hos barn, tinnitus och allmän störning. WHO summerar i rapporten ohälsan i EU och övriga Västeuropa genom begreppet DALY – disability adjusted life year.

Enligt rapporten förloras eller försämras mellan 1,0–1,6 miljoner levnadsår årligen i Europa på grund av exponering för trafikbuller från vägar, järnvägar, flyg, varav 61 000 DALY:s avser hjärt- och kärlsjukdomar. Som jämförelse beräknas försämrad luftkvalitet orsakad av trafik till 4 miljoner DALY:s, prostatacancer 325 000 DALY:s och HIV/AIDS 208 000 DALY:s.

En slutsats i rapporten är att sömnpåverkan (903 000 DALY:s) och allmän störning (654 000 DALY:s) är de två orsaker som innebär störst hälsopåverkan på grund av trafikbuller. En förklaring till detta är att många människor störs av trafikbuller, men också att WHO:s hälsodefinition inte bara innefattar frånvaro av sjuk-dom. God hälsa innebär enligt WHO fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande.

Syftet med rapporten är att den ska fungera som en praktisk vägledning i arbetet med att kvantifiera hälsorisker till följd av omgivningsbuller. Publikationen ska också utgöra underlag för WHO:s kommande arbete med att utveckla riktlinjer för omgiv-ningsbuller.

År 2009 gav WHO ut Night noise guidlines for Europe där nya belägg för negativa hälsoeffekter vid exponering för buller nattetid redovisas. Rekommendationen från WHO är därför att den genomsnittliga exponeringen för buller nattetid inte ska överstiga 40 dB utomhus. För länder som på kort sikt inte kan komma ner till 40 dB rekommenderas ett tillfälligt mål om 55 dB.²⁷

Environmental noise and health

I kunskapsöversikten Environmental noise and health. Current knowledge and research needs från IMM i april 2013, som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket, beskrivs omgivningsbullret som den vanligaste miljöstörningen i vårt samhälle i dag. Trots insatser för att minska människors exponering för buller utgör buller ett

27 Burden of disease from environmental noise. Quantification of healthy life years lost in

SOU 2013:57 Konsekvenser av lagstiftningen och dess tillämpning

allt större problem. Detta beror enligt rapporten på att transporter och den stadslika bebyggelsen ökar i omfattning. Ljud från grannar, byggarbetsplatser och industrier bidrar till problemet. Den främsta störningen kommer dock från trafikbuller från vägar, järnvägar och flyg.

Negativa hälsoeffekter från buller är enligt rapporten sömn-störning, försämrad kommunikation, kognitiva effekter och fysio-logiska stressreaktioner. För trafikbuller och sömnstörning finns tydliga exponering/responssamband, medan det för industribuller saknas data. Industribuller har funnits något mer störande än väg-trafikbuller. Fler studier behövs särskilt vad gäller störningsgrad i förhållande till hamnar och bangårdar. Vidare framgår av rapporten att långtidsexponering för trafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom, men att mer forskning behövs som underlag för hälsoriskbedömningen.

Syftet med översikten är att sammanfatta kunskapsläget om trafik- och industribuller, hälsa och störning för att skapa en vetenskaplig grund för bullerfrågan. Rapporten ska också visa på kunskapsluckor inom områden där mer forskning behövs.²⁸

Flygbuller på uteplats

I rapporten Flygbuller på uteplats: Besvärsupplevelser och hälsa i relation till maximalnivå och antal flygbullerhändelser från maj 2013 slutrapporteras forskningsprogrammet MAXFLYG. Programmet genomfördes av Stockholms universitet och Karolinska Institutet 2010–2012 och finansierades av Naturvårdsverket.

Syftet med forskningsprogrammet var att inhämta kunskap om störning och hälsopåverkan av flygbuller på uteplats. Målet var att kunskapen ska utgöra grunden för en hälsobaserad tillämpning av riktvärden för buller på uteplats. Några av de slutsatser som lyfts fram i rapporten är följande.

 Studien gav inte belägg för att uteplatser med mycket flygbuller används i mindre utsträckning än uteplatser utsatta för mindre flygbuller.

 Vid 3–5 händelser per dag där 70 dB LAmax, slow överskreds var andelen bullerstörda cirka 16 procent. Vid 6–14 händelser nära dubblerades andelen bullerstörda.

28 Environmental noise and health. Current knowledge and research needs, s. 10 f.

Konsekvenser av lagstiftningen och dess tillämpning SOU 2013:57

 Det finns ett samband mellan flygbullerexponering och själv-skattade sömnproblem och stressymptom. Resultaten måste dock enligt rapporten tolkas försiktigt vad gäller orsak och verkan, men tas på allvar och som underlag för ytterligare studier om ohälsa och flygbuller.

 Studiens experimentella del gav inte stöd för att flygbuller på uteplats ger upphov till fysiologiska stressreaktioner (hud-konduktans, hjärtfrekvens, blodtryck eller kortisolnivå i saliv).

 Upp till två flygbullerhändelser under en timmes vistelse vid uteplats ger en ganska måttlig bullerstörning.²⁹

4.3 Intervjuer med kommuner