GRs styrgrupper 9 juni 2009
Närvarande
Jan Hallberg Förbundsstyrelsens presidium Ing-Marie Samuelsson Förbundsstyrelsens presidium Stefan Svensson Förbundsstyrelsens presidium
Owe Nilsson Förbundsstyrelsens presidium, styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Marie Lindén Utbildningsgruppen
Mats Arnsmar Styrgruppen för arbetsmarknad Bo Pettersson Sociala styrgruppen
Carina Liljesand Sociala styrgruppen
Hans Bergfelt Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Nils-Gunnar Ernstson GR Anette J Arnell GR Bo Aronsson GR Elisabeth Hajtowitz GR Gustav Höjer GR Börje Rådesjö GR Gunnel Rydberg GR Bakgrund
Jan Hallberg och Nils-Gunnar Ernstson informerar om bakgrunden till dagens möte. Under arbetet med förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2009 (förbundsstyrelsen 2008-05-23, § 135) uppdrogs åt förbundsdirektören att under 2009 initiera seminarier enligt rubricerad lydelse, mot bakgrund av Göteborgs stads och Partille kommuns yttranden i samband med samrådsunderlaget. Göteborgs stad hemställde bl.a. om att GR under kommande verksamhetsår skulle initiera en diskussion om hur rollfördelning ska se ut mellan olika beslutsnivåer – kommun,
kommunalförbund, region och stat. Partille kommun yttrade sig om att det inför nästa val 2010 är dags att diskutera nästa utvecklingssteg för GR samt att GR fram till dess bör förtydliga sin organisation med undergrupper, mandat, roller m.m. Under våren 2009 har fem seminarier genomförts med ett 30-tal deltagare vid varje tillfälle från medlemskommunernas styrelser.
Dagens möte kan ses som ytterligare en del i diskussionen om GRs framtida uppdrag och roll. GRs styrgrupper har en viktig roll i att omsätta
förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika
kommungemensamma aktiviteter. Styrgrupperna bereder i vissa fall ärenden till förbundsstyrelsen men tar också egna politiska initiativ.
En översyn av strukturerna för styrgrupperna behandlades i
förbundsstyrelsen i december 2002 med inriktning på mandatperioden 2003-2006. I maj 2006 beslutade förbundsstyrelsens presidium att avsluta
uppdraget för styrgruppen för framtidens ledare. För mandatperioden 2007-2010 finns följande styrgrupper inom GR; för arbetsmarknad, miljö- och samhällsbyggnad, sociala området och utbildning. I de tre förstnämnda finns 15 ledamöter medan Utbildningsgruppen har 16 ledamöter (ytterligare en från Göteborg). Ambitionen har varit att samtliga medlemskommuner ska vara representerade samt att ledamöterna i första hand väljs bland
förbundsstyrelsens ledamöter och ersättare. Vidare är ambitionen att
styrgruppen tar ansvar för en nära kontakt med medlemskommunerna inom respektive verksamhetsområde.
Syftet med dagens överläggning är att stämma av hur detta arbete kan utvecklas, hur förankring och återkoppling sker med kommunerna samt hur samarbetet ytterligare kan förbättras.
Diskussionen i sammanfattning Återkoppling till hemkommunen
Förankringen och återkopplingen i hemkommunen framställs som mycket viktigt. Idag återfinns förbundsstyrelsens ledamöter till övervägande del i kommunernas styrelser. Framförs att detta även bör gälla
styrgruppsledamöter, åtminstone presidierna. Ett annat sätt att få en bättre koppling kan vara att adjungera ordföranden och vice ordföranden i styrgrupperna till styrelsen.
Enligt beslut i förbundsstyrelsen 2002 ska styrgruppernas ledamöter i första hand hämtas ur förbundsstyrelsen. Det är partierna i varje kommun som har ansvaret för att nominera kandidater till förbundsstyrelsen och
styrgrupperna, i dialog med GRs valberedning. Ambitionen är att försöka rekrytera från kommunstyrelsekretsen. Men vissa partier i kommunen ingår inte i KS eller har få förtroendevalda representanter. För representanter i GRs styrgrupper som inte sitter i KS är det svårare att få en koppling tillbaka till hemkommunen.
En idé är att förlägga styrgruppernas möten till olika kommuner för att få en bättre koppling till hemkommunen.
Frågan är vad som är viktigast - kommunal förankring eller den politiska kartan i regionen? Framförs att det finns en målkonflikt som vi måste fundera på hur vi hanterar. För att få med alla partier har GR valt en bred rekrytering.
Det framställs som viktigt att förtydliga styrgruppernas uppdrag. Jobbar styrgrupperna för förbundsstyrelsen eller för sina hemkommuner? Har styrgrupperna uppdraget att ha kontakt med kommunerna? Det är uppenbart att det finns behov av att även diskutera kopplingen mellan styrelse och styrgrupper. Framförs behovet av bredare diskussioner som ger ett helikopterperspektiv och skapar en koppling mellan olika arbetsområden, som arbetsmarknad, socialt och miljö. En tanke som tidigare diskuterats är att införa en gemensam dag för styrgruppernas möten inom GR, för att ge möjlighet att träffas över styrgruppsgränser.
Ett regionalt perspektiv
GRs styrgrupper ska i första hand företräda ett regionalt perspektiv. De är utsedda att bevaka ett visst område regionalt. Det är värt att diskutera hur vi ska få mer ”regionala” politiker, regionalt tänk och engagemang? Framförs att heltidspolitiker har lättare att ha ett regionalt perspektiv. Är man
deltidspolitiker kan det bli en konflikt med arbetet och svårt att komma ifrån. Samtidigt har styrgrupperna ett ansvar för att ha en nära kontakt med medlemskommunerna, vilket poängterades i beslut i förbundsstyrelsen 2002.
En idé är att gå ut med en enkät till de förtroendevalda om vem man upplever att man representerar, för att få ett underlag inför 2011. Framförs som viktigt att titta på vilket arbetssätt och vilka frågor styrgrupperna har. Har vi rätt arbetsgrupper och rätt storlek på dessa? Styrgruppernas uppdrag är att bereda ärenden inom styrgrupperna samt i vissa fall fånga upp ärenden och föra dessa till förbundsstyrelsen.
Framhålls att GR bör ta ställning till hur man hanterar gemensamma gränsytor gentemot VGR, så att GR-kommunerna bibehåller position och styrka. Nya frågeställningar uppstår som berör flera kommuner gemensamt. Regeringen vänder sig allt oftare till kommunerna via regionen.
Länsstyrelsen önskar att GR ska företräda kommunerna i t.ex.
integrationsfrågor. Vissa frågor kräver en snabb hantering, där samarbete kan underlätta. VGRs olika arbetsområden täcks in till en del i GRs arbete
men inte helt. GR arbetar t.ex. inte fullt ut med områdena hälsa och kultur, även om hälsofrågorna berörs inom den sociala styrgruppen och
kulturfrågorna inom utbildning och ibland även övergripande, strategiskt. Det finns även gemensamma gränsytor vad gäller IT-satsning och teknik. Samtidigt påpekas att GR inte bör forma sin organisation utifrån VGRs frågeställningar utan i första hand utifrån kommunernas uppdrag till GR. GR som samarbetsorgan
GRs roll som samarbetsorgan har särskilt diskuterats vid seminarieserien för politiker under våren 2009 och kommer att diskuteras vidare i
förbundsstyrelsen under hösten 2009. Framförs att samarbetsområdena inom GR har olika status. Det finns ett mer formellt samarbete inom utbildnings- och infrastrukturområdena. GRs roll som kommunförbund och
intresseorganisation för kommunerna ger även utrymme för ett mer nätverksinriktat samarbete och diskussion kring olika frågor, där kommunerna fortfarande dock har beslutsrätten.
Påpekas att GRs mindre kommuner har ett större behov att samverka kring olika frågeställningar än den större kommunen där resurser och
kompetenser är fler. Det är en fördel att GR utgör en samlad organisation för att formulera gemensamma remissvar t.ex. GR kan samtidigt både vara en formell organisation och en mer löslig samverkansorganisation.
Framförs samtidigt att det bör råda försiktighet när det gäller att arbeta med områden där GR inte uttalat har kommunernas mandat. Det är viktigt att ansvar och befogenheter följs åt så att den kommunala självstyrelsen inte hotas. För att förändra GRs uppdrag och mandat krävs en djup diskussion i varje kommun.
Inför framtiden kan behöva diskuteras om det finns behov av en mer konkret arbetsordning för styrgrupperna.
Beslut
• Resultatet av dagens diskussion samt de frågeställningar som utgjorde underlaget förs till varje styrgrupp för fortsatt diskussion under hösten 2009. Önskvärt är att varje styrgrupp kommer överens inbördes. Därefter kan frågan behandlas på förbundsstyrelsenivå.
• Eventuellt genomförs en enkät till förtroendevalda i GRs olika grupper om vem man upplever att man representerar, för att få ett underlag inför arbetet till nästa mandatperiod.
BILAGA
Dnr: 09-101.010 2009-06-03