Till Förbundsstyrelsen
Sammanfattande analys av politikerseminarier
2009 – underlag för diskussion
Under arbetet med förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2009 (förbundsstyrelsen 2008-05-23, § 135) uppdrogs åt förbundsdirektören att under 2009 initiera seminarier mellan olika lokala och regionala aktörer för att diskutera samarbetsområden, rollfördelning, ansvar och befogenheter mellan olika beslutsnivåer inom Göteborgsregionen.
Seminarierna genomfördes vid fem olika tillfällen under perioden januari-maj 2009, med ett 30-tal deltagare vid varje tillfälle. Ett förslag till sammanfattande analys och diskussionsunderlag har tagits fram med underlag från seminarierna, daterat 2009-08-17.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till sammanfattande analys och diskussionsunderlag från politikerseminarierna 2009 kring samarbetsområden, rollfördelning, ansvar och befogenheter mellan olika beslutsnivåer inom
Göteborgsregionen, daterat 2009-08-17,
att överlämna förslaget för fortsatt diskussion inom de politiska partierna i Göteborgsregionens kommuner, samt
att till förbundsstyrelsen återrapportera den politiska diskussionen.
Göteborg 2009-08-25 Nils-Gunnar Ernstson
PM
2009-08-17 Kerstin Elias Gunnel Rydberg
Sammanfattande analys av politikerseminarier
2009 – underlag för diskussion
Seminarier mellan olika lokala och regionala aktörer för att diskutera samarbetsområden, rollfördelning, ansvar och befogenheter mellan olika beslutsnivåer inom Göteborgsregionen.
Bakgrund
Under arbetet med förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2009 (förbundsstyrelsen 2008-05-23, § 135) uppdrogs åt förbundsdirektören att under 2009 initiera seminarier enligt rubricerad lydelse, mot bakgrund av Göteborgs stads och Partille kommuns yttranden i samband med
samrådsunderlaget. Göteborgs stad hemställde bl.a. om att GR under kommande verksamhetsår skulle initiera en diskussion om hur rollfördelning ska se ut mellan olika beslutsnivåer – kommun,
kommunalförbund, region och stat. Partille kommun yttrade sig om att det inför nästa val 2010 är dags att diskutera nästa utvecklingssteg för GR samt att GR fram till dess bör förtydliga sin organisation med undergrupper, mandat, roller m.m.
Inom GR har det också blivit tydligare att allt fler frågor kräver ökad samverkan mellan fler aktörer, såväl på lokal, regional och statlig nivå. GR möter från andra organisationer förväntningar att agera dialogpart eller som representant för kommunernas intressen. Flera aktörer uttrycker att de ser GRs, och även BRGs, roller som otydliga. Vid bildandet av regionen reglerades relationen mellan VGR och kommunerna inom olika sektorer, vilket sedermera ledde till bildandet av fyra kommunförbund. Härigenom syftade kommunföreträdare till bättre samverkan mellan kommunerna och regionen. Det finns därför behov av att diskutera och förtydliga hur ansvar och befogenheter mellan kommun, VGR och andra regionala parter har utvecklats.
Seminarierna genomfördes vid fem olika tillfällen under perioden januari-maj 2009, med ett 30-tal deltagare vid varje tillfälle. Vid de första tre tillfällena diskuterades olika teman, vid det fjärde sammanfattades
medlemskommunernas kommunstyrelser. Till ett femte seminarium, om hur samverkan utvecklats mellan GR och regionala parter, inbjöds olika
regionala aktörer för en gemensam dialog. Seminarieledare för temaserien var docent Lennart Nilsson, Göteborg Universitet.
Analys
Kommunerna står inför ett antal utmaningar för framtiden gällande
utvecklingsuppdraget och välfärdsuppdraget, som föranleder dels ett behov av ökat samarbete mellan kommunerna men också av ökad samverkan med VGR och andra regionala parter.
Utvecklingsuppdraget och regionförstoringen
Kommunernas utvecklingsuppdrag, t.ex. rörande infrastruktur, näringsliv och miljö, är av stor betydelse vid överväganden om
samhällsorganisationens utformning. Staden och dess omland är alltmer sammanlänkade både funktionellt och ekonomiskt, i den s.k.
arbetsmarknadsregionen. Strukturbilden för GR-området som arbetats fram och förankrats i rådslag, är ett starkt varumärke och en god utgångspunkt för det regionala utvecklingsarbetet.
I Västsverige finns en historisk tradition av samverkan som är viktig att slå vakt om och utveckla. GR har i många fall fungerat som samrådspart och förhandlingssamordnare för kommunerna i förhållande till olika regionala aktörer. På de flesta områden saknar GR formella mandat att fatta beslut för kommunernas räkning. Huvudregeln är att GR endast agerar på uppdrag från kommunerna. Samtidigt har VGR fått en starkare regional roll och alltfler samordningsuppdrag uppdrag, inte minst i infrastrukturfrågor. Dessa uppdrag förutsätter som regel avstämningar och överenskommelser med kommunerna. På motsvarande sätt har andra regionala organ som Vägverk och Banverk fått ökade krav på samverkan med kommunsektorn. I alla dessa sammanhang efterlyses en tydlig företrädare för kommunerna. Det är uppenbart att kommungränsen, särskilt i ett storstadsområde, spelar allt mindre roll för medborgarens livssituation. Genom ökad pendling minskar behovet av samband mellan boende, arbetsplats och området för fritidsaktiviteter, konsumtion m.m. Samtidigt avgränsar kommungränsen fortfarande området för planeringsansvar, skatteuttag och avgifter för åtaganden i boendekommunen. En viktig fråga för diskussionen framöver blir om och hur inpendlarna bör vara med och finansiera infrastrukturprojekt och samhällssatsningar i inpendlingskommunen. Sambanden inom
förhålla sig till de frågor som VGR har avgränsat i ”Vision Västra Götaland” samt till VGRs regionala samordningsuppgift.
Arbetsmarknad och utbildning
Arbetsmarknaden har under 2008-2009 genomgått en drastisk förändring. Krisen visar på behovet av regional samordning kring
arbetsmarknadspolitiken, även om detta inte är ett kommunalt
ansvarsområde i första hand. Stora utmaningarna för kommunerna framöver är utbildning, kompetensutveckling och kompetensförsörjning. För GRs del finns därför behovet av att utveckla och stärka relationerna till både AF och BRG inom detta område.
Ökat erfarenhetsutbyte kring välfärd
De svenska kommunerna har mycket omfattande uppgifter inom välfärdsområdet, t.ex. vad gäller arbetsmarknad, sociala frågor och integrationsfrågor. Inom storstadsområdena med stor interaktion över kommungränserna finns speciella möjligheter till samarbete mellan kommunerna. Välfärdsuppdraget regleras i hög grad genom lagstiftning, men det finns utrymme att diskutera finansiering och produktion av välfärdstjänster.
En viktig fråga att uppmärksamma är kvalitetsskillnader i utformningen av de välfärdstjänster som kommunerna tillhandahåller. En jämn och hög välfärdsstandard höjer attraktiviteten i hela Göteborgsregionen. Utbytet kring både bra och dåliga erfarenheter inom välfärdsarbetet bör därför vidareutvecklas. När det gäller välfärdens utformning bör GR-kommunerna i första hand samverka kring styrning och kvaliteten på utförandet. För benchmarking och jämförelse inom GR-området är exempelvis GRs
Välfärdsbilder, SKL:s Öppna jämförelser samt den praktiknära forskningen inom FoU i Väst/GR ett gott stöd.
Utveckla GRs roll i Västsverige
Inför framtiden bör GR fortsatt utvecklas för att så effektivt som möjligt kunna företräda medlemskommunerna på regional nivå.
Arbetsmarknadsregionen växer, globaliseringen tilltar och behovet av samverkan över kommungränser kring välfärds- och utvecklingsfrågor ökar samtidigt som allt fler regionala aktörer söker samverkan med GR och dess medlemskommuner. Här behöver förtydligas att VGR och kommunerna har olika uppdrag och olika geografiska ansvarsområden, men är på lika nivå demokratiskt. Möjligheterna för kommunalförbunden att lyfta frågor i de gemensamma beredningarna kan med fördel utvecklas. Det är även viktigt
att ser över representationen från kommunerna i beredningarna så att både region och kommuner blir jämbördiga parter.
Det har framkommit under seminarierna att västsvenska intressen har svårt att få gehör hos beslutsfattare i Stockholm. De västsvenska aktörerna driver inte alltid storstadsfrågorna tillsammans som en nationell angelägenhet utan ger ibland en splittrad bild. Aktörerna behöver därför hitta sätt att bättre kommunicera helhetsbilden. Vi bör tala med ett enda budskap och syfta till samma träffbild, även om det är många aktörer som gör sina röster hörda. Det framstår även som avgörande att ha med oss näringslivet i den gemensamma lobbningen mot statliga aktörer.
Det är uppenbart att roll- och ansvarsfördelningen mellan GR och BRG behöver tydliggöras, inte minst för att ge en mer samlad bild utåt. Samspel bör utvecklas samt former och strukturer ses över, så att GR och BRG kan bli mer effektiva organisationer för kommunerna.
När flera politiska organisationer samverkar, blir det svårare att definiera ansvar och befogenheter samt behålla legitimiteten i relation till
medborgarna. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på att det ökade samarbetet inte medför en ökad otydlighet gentemot medborgarna., Förtydliga och anpassa förbundsordningen
GR är en politisk samarbets- och koncensusorganisation med starkt politiskt kapital. Denna utveckling som pågått sedan 1995, är nationellt
uppmärksammad och bör slås vakt om även i framtiden. GRs roll som en fast grund för konstruktivt samarbete mellan de tretton
medlemskommunerna har ingen motsvarighet i landet.
GR:s förbundsordning har emellertid under den senaste tioårsperioden endast i liten omfattning anpassats till samhällsutvecklingen.
Förbundsordningens ändamålsparagraf är tämligen täckande, vilket ger både en öppenhet för samverkan men också risk för otydlighet när samverkan ska ske. En tydligare struktur med precisering av arbetsuppgifter och ansvar är dock önskvärd och det bör övervägas att anpassa, utveckla och förtydliga ändamålsparagrafen (§2). Nuvarande förbundsordning medger en sortering av samverkansuppdraget enligt tre nivåer:
• Frågor där kommunerna formellt har överlåtet ansvaret till GR, inom gymnasieintagningen och infrastrukturplaneringen.
• Samverkan inom områden där medlemskommunerna tar initiativ. En fjärde nivå skulle kunna innebära en tydligare företrädaruppgift med initiativansvar för GR inom områden som är strategiska för hållbar utveckling. Detta gäller områden som samtidigt kan beskrivas både ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Exempel på sådana områden är infrastruktur, miljöfrågor, kvalitet på välfärdstjänster,
arbetsmarknadsfrågor, integration, IT-infrastruktur samt kompetens- och utbildningsfrågor. GR behöver skapa bättre beredskap för att aktivt kunna lyfta frågor och företräda medlemskommunerna i ett inledande
samverkansskede, särskilt när andra regionala eller nationella
organisationer, tar kontakt. En sådan uppgift innebär ingen inskränkning av den kommunala självstyrelsen.
Nuvarande förbundsordning medger att initiativ kan tas inom GR, t.ex. inom styrgrupper och tjänstemannanätverk. Den anger att förbundet har till ändamål att samverka ”när kommunal samverkan är erforderlig”. Ett förtydligande är dock önskvärt, eftersom GR alltmer ingår i ett regionalt sammanhang med andra regionala aktörer som ofta i sina kontakter utgår ifrån att GR har ett mandat att mer aktivt företräda. GR är en allt viktigare balanspunkt för kommunerna i relation till VGR, andra regionintressen och alltmer samverkansinriktade regionala organ.
Medlemskommunerna bör ta ställning till om och i så fall hur en mer aktiv företrädaruppgift för GR ska förtydligas i förbundsordningen.
Rutiner för återkoppling mellan GR och dess kommuner bör fortsatt utvecklas. Rådslagsprocessen har inneburit en ökad kännedom om GR och en breddad legitimitet. GR som stående punkt på kommunstyrelsernas dagordning är också ett lovvärt initiativ. GR som organisation bör hitta former för att bättre stödja förankringen via politiska styrgrupper, andra politiska grupper samt tjänstemannanätverk.
Frågor att ta ställning till för framtiden
• GR behöver fortsätta att utveckla relationen till både AF och BRG vad gäller den regionala arbetsmarknadspolitiken och i förhållande till näringslivspolitiken, framför allt med inriktning på utbildning och kompetensförsörjning.
o Bör GR få ett tydligare uppdrag på arbetsmarknadsområdet? o Hur kan erfarenheterna från gemensamma utvecklingsprojekt
o Hur kan styrgrupperna bidra till ett mer gränsöverskridande och strategiskt arbete i dessa frågor?
• GR bör fokusera på sambanden inom arbetsmarknadsregionen, men även förhålla sig till VGRs definierade sakområden.
o Med ökad pendling och regionförstoring, vilken roll ska GR ha när det gäller frågan om regional medfinansiering?
o Bör GR kunna agera samtalspart för kommunerna gentemot VGR i frågor där GR saknar formellt mandat, som t.ex. EU och internationella frågor, kultur, miljö, näringsliv, strategisk utveckling samt hälsa?
o Hur kan representationen från kommunerna i beredningarna ses över så att region och kommuner blir mer likvärdiga parter inför nästa mandatperiod?
• Roll- och ansvarsfördelningen mellan GR och BRG behöver tydliggöras, för att ge en mer samlad bild utåt.
o Hur kan samspelet utvecklas samt roller, strukturer och finansiering ses över så att GR och BRG kan bli mer effektiva organisationer för kommunerna?
o Hur bör GR i högre grad dela engagemanget med BRG i strategiska näringslivs- och utvecklingsfrågor, enligt en av utgångspunkterna i ”Uthållig tillväxt” att ett starkt näringsliv och en uthållig tillväxt är förutsättningar för ett fortsatt välstånd samt enligt fokusområdet i Vision Västra Götaland ”ett
livskraftigt och hållbart näringsliv”?
• Universitet och högskolor är också viktiga aktörer i den regionala utvecklingen. GR bör bidra till att stärka Triple Helix-geografin, dvs. samarbete akademi, näringsliv och offentlig sektor.
o Hur kan GR bistå medlemskommunerna när det gäller att utveckla samverkan med högskola och universitet samt näringsliv?
• En viktig fråga är spridningen på kvaliteten i välfärdstjänsterna som kommunerna tillhandahåller. En jämn och hög välfärdsstandard höjer attraktiviteten i hela Göteborgsregionen och här behövs en samsyn.
o Hur kan ett utbyte kring erfarenheter inom välfärdsarbetet vidareutvecklas?
o Kan SKLs ”Öppna jämförelser” vara ett redskap i GR-sammanhang?
o Hur kan vi få ett erfarenhetsutbyte mellan kommunerna kring socialt hållbar utveckling?
• Legitimiteten gentemot medborgarna bör fortsatt slås vakt om. o Hur kan GR bistå kommunerna i den regionala dialogen med
medborgarna?
• Rutiner för återkoppling mellan GR och dess kommuner bör fortsatt utvecklas.
o Hur kan GR som organisation hitta former för att bättre stödja förankringen via politiska grupper och tjänstemannanätverk? o Hur bör gemensamma rutiner formuleras?
• Förbundsordningen bör anpassas till samhällsutvecklingen och ges en tydligare struktur.
o Hur kan samverkansområdenas olika formella status beskrivas på ett tydligare sätt?
o Har GR en initiativrätt och bör den i så fall förtydligas?