Missbruk/Beroende

Olika spelare upplever missbruk och beroende på olika sätt, en del mer påtagligt än andra. Olofsson säger att han upplever spelberoendet hos elitfotbollsspelare som utbrett.

Det är något som jag sett i varje omklädningsrum jag varit i, eh att det finns liksom, och det är mer utbrett än vad man kanske tror att det är liksom, jag skulle inte ens säga att det är 2 av 25 utan skulle säga att det är 6, 7, 8, 9 av 25 liksom, att det är så höga siffror. (Olofsson) Han menar också att det märks tydligt hur spelandet påverkar beteende och humör hos olika fotbollsspelare.

Asså du vet när folk kommer in i omklädningsrummet så märker man att de är nere och det är ofta relaterat till spel, man märker att deras energinivåer har helt och hållet o göra med om det har gått bra eller inte gått bra, också märker man folk som bara kan prata om det här. (Olofsson)

Fredriksson uppger att han aldrig själv har haft någon form av spelberoende eller alkoholmissbruk. Varken Fredriksson eller Svensson har sett någon av sina lagkamrater som haft det.

Jag har ju aldrig haft några problem med spelmissbruk och alkoholmissbruk...men jag har aldrig haft nån i min närhet när jag spelat som jag vet har typ ett spelberoende, alkoholmissbruk. (Fredriksson)

De jag kommit nära som jag blivit nära vänner med de tycker jag inte haft det, i varje fall vad jag har hört. (Svensson)

Johansson upplever inte alkoholmissbruk som ett problem, spelmissbruk beskriver Johansson som mer påtagligt.

Nä jag har aldrig stött på nån som har alkoholproblem, spelmissbruk ja det är ju ingen hemlighet att XX som spela här... sen vet jag ju fler spelare som ligger och dansar på den där gränsen mot att va spelmissbrukare, så nä det tror jag är ganska vanligt, för jag vet att det många som spelar, och en hel del som spelar för ganska stora summor. (Johansson)

Nä men man hör ju ibland med jämna mellanrum, inte just nu så, men man hör ju spelare som spelar i allsvenskan som spelar i motståndarlag som kanske kommer fram att de spelar jävligt mycket, spelberoende och såna grejer. (Pettersson)

Andreasson menar att han själv aldrig haft några problem med alkohol, droger eller spelmissbruk, men att han har sett andra spelare som haft problem med både alkohol och spel.

I never had a problem with addiction. I know some players do, I know that’s were some players turn when they get you know really down… I’ve definitely seen players that drink way too much....But you know who definitely party way too much

,

Utifrån den tidigare forskning som berör alkohol och spelmissbruk kan det konstateras att spelarnas uppfattning om problematiken stämmer någorlunda överens med den verklighet som presenteras i Gouttebarge et al. (2015b) och i Karolinska Institutets rapport (Vinberg et al. 2017). Bilden som framträder av dessa studier är att det finns ett mindre alkoholmissbruk hos svenska elitfotbollsspelare, närmare bestämt sex procent av de svarande i studien. Spelmissbruket uppskattas vara större med tolv procent som har problemspelande, samt ytterligare tolv procent i riskzonen. Ingen av spelarna uppger att de själva haft några problem med alkohol eller spelmissbruk men flera beskriver hur de haft lagkamrater med beroendeproblematik.

Olofsson berättar att spelmissbruket varit utbrett i hans tidigare lag. Han uppskattar att sex till nio spelare på en trupp av 25 spelare har problem med sitt spelande. Han beskriver också att detta är något som i hög grad påverkar dessa spelares mående i form av att deras humör påverkas kraftigt beroende på hur framgångsrikt deras spelande är. Johansson beskriver precis det som Vinberg et al. (2017) kommer fram till i sin studie, att han upplever att många spelare ligger på gränsen till spelmissbruk samt att det spelas för stora pengar. Pettersson är inne lite på samma spår som Johansson, Pettersson menar att han hör om andra spelare emellanåt som spelar mycket. Andreasson beskriver att han sett både spelare som dricker för mycket, men som även spelar för mycket. Den bild Olofsson ger sken av stämmer väl överens med Reardon et al. (2019), i artikeln framkommer det att spelmissbrukare riskerar att få problem med sina interpersonella relationer. Det är

också symptom på detta som Olofsson beskriver när han säger att många av fotbollsspelarna verkar påverkas av hur deras spelande går. Energinivåerna och humöret korrelerar med hur framgångsrikt spelandet är.

8 Slutdiskussion

I detta kapitel kommer metoden och resultatet att diskuteras samt utvärderas. Med utgångspunkt i resultat och analys kommer dessa delar att kompletteras med egna tankar från författarna. Därefter kommer förslag till vidare forskning att läggas fram och konkreta slutsatser kommer att dras.

8.1 Metoddiskussion

Syftet med studien är att förstå elitfotbollsspelares upplevelser kring olika aspekter kring psykisk ohälsa samt vissa symptom som relaterar till begreppet. Således lämpade sig en icke-numerisk metod bättre då studien snarare ämnar att förklara spelarnas tankar kring fenomenet än att kartlägga fenomenet i sig. Det eftersträvades intervjupersoner som var baserade i olika delar av landet. Detta för att säkerställa att intervjupersonerna inte delat upplevelser sedan tidigare. Därmed uppnåddes en spridning av spelarnas upplevelser utifrån flera olika aspekter. Däribland storlek på den organisation de verkar eller har verkat i, publiksnitt, olika miljöer och föreningskulturer. Det genomfördes sammanlagt sex intervjuer med spelare samt en intervju med en representant från Spelarföreningen. Dessa intervjuer varierade i längd från 37 minuter till 52 minuter. Därmed blev materialet omfattande. I efterhand hade det optimala varit om intervjutyp varit densamma för samtliga intervjuer men med rådande omständigheter kring covid-19 och på grund av den geografiska spridningen av intervjuobjekten gick det inte att genomföra alla intervjuerna i fysisk form. Skype och telefonintervjuer användes som komplement för de intervjuer som inte kunde genomföras fysiskt.

Eftersom ett par av intervjuobjekten inte ville ställa upp med sitt riktiga namn och på grund av att forskningen kan bedömas som känslig valde författarna att använda pseudonymer för samtliga av de intervjuade spelarna, som Gratton och Jones (2010) rekommenderar vara ett alternativ. Vissa av spelarna sa sig vara villiga att ställa upp med sitt riktiga namn men eftersom inte alla var det så beslutades det att samtliga namn skulle vara fiktiva för att behandla alla spelare enhetligt. Det beslutades att inte göra intervjun med Spelarföreningen konfidentiell eftersom den endast utfördes för att få en större bakgrundsinformation inom området och därmed inte skulle användas i resultatet.