Tolkningen av empirin har av författarna gjort genom att resultatet har tematiserats i olika delar. Tematiseringen är gjord utifrån intervjuguiden och de forskningsfrågor den utgår ifrån, samt de teorier som tidigare beskrivits i teorikapitlet. I enlighet med Gratton och Jones (2010) har författarna först kodat det insamlade intervjumaterialet utifrån forskningsfrågorna. Vissa nyckelord har identifierats för att lättare hitta material att koda. Alla uttalande och resonemang från respondenterna har placerats under en kod eller kategori som relaterar till forskningsfrågorna. Efter det lästes materialet igenom igen för att hitta ytterligare uttalande som kunde placeras under någon av koderna. Därefter analyserades koderna för att kunna finna mönster och förklaringar i koderna. Slutligen lästes transkriberingarna igenom ytterligare en gång av författarna för att hitta material till varje kod som skulle kunna användas för att matcha gentemot utvald teori. Dock har författarna haft i åtanke att inte endast leta efter data som konfirmerar utvalda teorier, även data som motsäger författarnas uppfattning om ämnet har analyserats för att undvika konfirmeringsbias. Till exempel har data som visar svensk elitfotboll ur ett sämre
perspektiv analyserats och tagits med i resultatet trots författarnas positiva uppfattning om svensk fotboll överlag.
7 Resultat och analys
Resultatet kommer redovisas med utgångspunkt i forskningsfrågorna samt de teorier som tidigare nämnts i teoretiska angöringen. Dessa teorier är Krav-kontroll-stödmodellen och Multidimensionella ångestteorin.
7.1 Krav-kontroll-stödmodellen
I enlighet med Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek och Theorell 1990), förkortad KKS berättar flera spelare om hur bristen på stöd, höga krav och låg kontroll så småningom leder till flera symptom av psykisk ohälsa.
Andreasson beskriver att han mådde dåligt på grund av att han ansåg sig ha dåligt stöd från klubbens håll. Även andra faktorer som att han hade höga krav på sig från supportrar tillsammans med sportsliga motgångar för laget ledde till symptom på psykisk ohälsa hos honom. Andreasson beskriver början på processen mot psykisk ohälsa enligt följande.
Now that I have some perspective on my career and I can go back and say this is was kind of the start for when everything happened. Because in that season I got 3 really bad hits to the head, you know 3 hjärnskakningar in 4 månader. So, it was like, it was kind of set me back. You know so I was out, originally, I was out for 6 months and when I was doing rehab training, I actually broke my ankle. (Andreasson)
Vidare beskriver han sin nedåtgående spiral på följande sätt.
That next season I tried to kind of push through it. The club originally said they wanted me to stay, and then you know like 3 months in to the year, we found out that XX was going to come back... And just in my opinion, the way it was handled was very unprofessional from the club, you know they to me had kind of manipulated me into staying without being honest and then by the time he came back they basically said “fuck-off get away from our club” and so, when you look at kind of a lot of things happening in a short time with the relegation and XX coming back and they kicking me away, I just kind of lost it
.
(Andreasson)Denna beskrivning av händelseförloppet som Andreasson gör får ännu ett nytt perspektiv när han senare under intervjun kommer in på olika händelseförlopp kopplade till hans karriär.
We had a poor game where we had drawn against XX, yeah, we where at home, then I went home to my apartment and some fans came to my apartment threatened my wife and I. You know just demanding, them just trying to say, you know demanding answers for the result basically. Kind of saying get the fuck out of our club, you’re not good enough, you shouldn’t be here and if you kind of stay at our club you better watch your back. (Andreasson) Andreasson förklarar responsen från arbetsgivaren på följande sätt.
That’s the moment where I wanted the club to stand up or me, not stand up for me but you understand like...? And just the fact that, like right after that, you know the club had also told me to leave. Then it was just kind of reinforcing what the fans had wanted. (Andreasson)
Flera respondenter kommer under intervjuerna in på den press de arbetar under som elitfotbollsspelare och hur det påverkar dem. Detta är i linje med krav delen av KKS modellen (Karasek och Theorell 1990), där hög press kan översättas till krav. Alla spelare säger inte ordet hög press eller höga krav uttryckligen men syftar på olika sätt till det i sina resonemang.
Som jag sa du måste ju vinna, du har 90 min på dig att vinna och gör du inte det så ser man ju det. Alla ser de. Liksom hög press på en hela tiden, stor press. Sen är det också vilket lag man spelar i, åker man ur en serie så är det också tungt, det har jag varit med om också, det är skittungt är de, verkligen. Så de är verkligen press. (Svensson)
Alltså alla människor är ju olika och har olika sätt att hantera press och allt, men det är ju en otrolig press man lever under hela tiden liksom, så får man inte ut det man vill få ut på planen man vill som lag och inte vinner dem här matcherna som man förväntas vinna osv så blir det ju en jäkla press såklart på oss. (Pettersson)
Det är inte helt enkelt när man spelar i stora klubbar. Sen är det klart, spelar du i, med all respekt för Varberg, men spelar du i Varberg kanske inte de är din stora huvudvärk liksom. Men spelar du i Djurgården, AIK, Hammarby, Malmö. Ja det blir en stor del av ditt liv liksom... jag tror att en nyckel till framgång är att lära sig hantera det där. Tror jag. (Olofsson)
Blir ju inte det längre, men som sagt med resultatet blir man stressad i, så blir jag stressad men... det är absolut stressen som jag känner av mest. Och det är ju som sagt resultatbaserat för man vet hur mycket ens egen karriär står på spel, föreningspengar, alltså det är så mycket som spelar in typ hur det går liksom. (Fredriksson)
Spelarna beskriver att stödet är en viktig del för att kunna prestera. Ett stöd kan fungera på olika sätt för olika människor men det viktiga är att en spelare känner ett stöd från sin omgivning. Spelarna lyfter fram stöd på olika sätt eftersom dem fått stöd på olika sätt som betyder olika mycket för dem.
Som sagt jag vet ju nån spelare här som berättat att de mådde dåligt och då fick dem ju hjälp direkt. Och det är klart, det är det stödet man vill ha om man känner att man mår dåligt. Och sen så, ja vad ska man säga… jag har ju alltid haft min familj. (Johansson)
Men det blir mer att här i Sverige, tex när jag missade mitt läge där när vi rasade ur, de var mer att det var många som stöttade mig, pratade med mig efter, jättebra verkligen. Hela laget. (Svensson)
Som jag kan tala om nu så känner jag ett stöd från klubben liksom, nånstans dem vet vad jag går för och jag har visat redan i XX liksom vad jag har för toppar och vad jag kan åstadkomma så jag känner ett stöd där även då i höstas när det gick tyngre. (Pettersson)
Pettersson kommer senare själv in på hur stöd kan existera på andra sätt än från just klubben, och där förklarar han att supportrar och arbetskamrater för honom är ett positivt stöd. Något som även Johansson kände när det gick tyngre, men samtidigt att det inte alltid kunde vara fallet. Stöd beskrivs som en faktor som gör att personer känner mindre stress om de känner att dem får ett bra stöd. Olofsson berättar att han är trygg i sina prestationer på planen då han känner ett stöd från supportrarna.
Samtidigt som man har bra polare då i laget, så man gör det tillsammans med hela tiden. Det är väl det, och nu då, man spelar i XX framför våra fantastiska supportrar så är det liksom, det går inte riktigt att beskriva hur sjukt coolt det är och spela framför dem. Man får sån jäkla kick och energi av det, det är väl en sån grej att vara i XX som är helt fantastisk. (Pettersson)
XX-året kändes det som att helt plötsligt att hela staden insåg att ”fan vi måste ha ett allsvenskt lag” så helt plötsligt var det 400 pers på ståplatsläktaren och alla bara sjöng och var glada hela tiden. Så det blev… den negativa prestationen när man ligger i mitten var ju det mer missnöje med XX-året. För då insåg dem ju ”fan dem behöver ju all hjälp dem kan få”. Så då var ju nästan alla bara positiva fast än att det bara gick skit. Så att det, ja det var stort av dem, måste jag säga. Men sen så är det ju inte alltid såklart. (Johansson)
Jag har alltid haft bra relation till alla supportrarna…Återigen det där, man respekterar att jag slår bort bollen 3 gånger av 4 för att man vet att han jobbar stenhårt. Och han vill inte vara nån stjärna, han tar inte alltid störst plats, jag gläds åt lagets framgångar, jag har inte gnällt när jag suttit på bänken. Jag har aldrig liksom vart ute i media och svingat… jag tror att jag alltid har blivit respekterad av den anledningen. (Olofsson)
Fotbollsspelare tror jag, eller i alla fall dem klubbarna jag har vart i, med XX och XY och YY att spelare är faktiskt rätt duktiga på att, alltså prata med varandra. Alltså psykologa varandra typ, alltså man ser ju, jag känner ju, om jag har spelat med en kille i fyra år så ser jag att han inte är sig själv. Då är man ju kompis och frågar såhär ”du alltså, hur är det med dig?”, då kommer man alltid fram till att jag mår inte bra för jag får inte spela och ja liksom… alltså det kan vara olika. (Fredriksson)
Upplevelsen av kontroll är en viktig faktor för människor enligt KKS modellen (Karasek och Theorell 1990). Detta för att inte känna stress av en situation, vilket kan uppstå om personer inte känner en kontroll över sin arbetssituation. Det kan exempelvis vara i form av att en spelare känner att kraven är rimliga att leva upp till eller inte, eller att spelaren har tillräckligt med kompetens i arbetet men även i andra specifika situationer samt möjligheten att fatta beslut. För andra spelare har det handlat om att göra sig förberedd för prestation och på det sättet ta kontroll över situationen.
Sånt har påverkat mig, så jag har vart ganska känslig för förberedelser liksom. Jag har vart ganska fyrkantig så jag har behövt ha det på mitt sätt. (Olofsson)
Jag gjorde inte mål heller, vi förlorade, vi åkte ur. Jag kommer ihåg faktiskt, mitt första år där, mötte vi med 3 matcher kvar, jag kommer inte ihåg vilka vi mötte. Då var vi tvungna att vinna matchen annars skulle vi åka ur tror jag, då fick jag ett jätteläge men missade det. Jag sköt över tror jag, värsta läget hade jag. Då missade jag och vi åkte ur. Man ska inte se de så, men de blir ju, man ser verkligen felet. Den missen var ju inte de som gjorde att vi åkte ur men de vart så, aah ok, sista grejen. Aah, så de var tungt. Det var jävligt tungt. (Svensson) Det närmsta jag kommit stress var under kvalet XX året, det var stressigt för då vet man att ”åker vi här blir 10 människor av med sitt jobb”, det var stress och ångest på samma gång, sen så va jag lite skadad, hade skadat knäet, så då kände jag lite stress det gjorde jag. (Johansson)
Jag kommer ihåg att jag grät så jävla mycket efter slutsignalen när vi vann i kvalet där, man såg de spelarna som var härifrån, alla dem som var härifrån dem grät ju i princip. (Fredriksson)
Pettersson beskriver hur han kände ett bra stöd under en tuff situation när han upplevde att han blev utfryst av sin klubb. Han förklarar att det hjälpte honom och men att han samtidigt var oroad över sin situation. Något som även Fredriksson kom in på, vilket han tyckte var en stressande situation, att inte veta om någon klubb skulle vilja ha honom.
Jag kände ändå ett stöd från mina lagkamrater i A-laget, de tyckte också det var patetiskt. Det betyder rätt mycket i ett sånt läge om man får lite medhåll från dem som liksom, att man har deras stöd liksom... Utan jag visste att det handlade om andra grejer, som sagt det rann av ganska enkelt så men det är klart att det oroar. Man blir orolig av andra saker där, man ska hitta en klubb som är bra liksom, och det är inte hållbart att sitta i en sån där situation i en längre tid... Så det är väl sådana grejer som kan oroa en i en situation som jag kände då men det blev ju hur bra som helst. (Pettersson)
Då kände jag bara ”vart fan ska jag ta vägen?” för det är ingen, du vet det är svårt som fotbollsspelare och liksom att hitta jobb när man inte spelar. Det är som att ingen vet vem fan man är, för ingen har sett en spela. Då känner såhär ”jaha blir det division 2 nu?”. (Fredriksson)
7.1.1 Analys krav-kontroll-stöd modellen
Andreasson identifierar själv början på problematiken när han drar på sig flera svåra skador på kort tid, vilket går att uppfatta som en känsla av att han börjar förlora kontrollen över sin arbetssituation. När Andreasson nämner hoten mot honom och hans fru utanför deras hem är det en utsatt position som han befinner sig i. Tillsammans med en situation på planen där Andreasson också känner att han inte har kontroll över de sportsliga bakslagen, är det rimligt enligt KKS-modellen (Karasek & Theorell 1990) att han kommer känna en stor stress då han inte känner att han har kontroll över situationen varken på arbetsplatsen eller hemma. De höga krav som supportrarna ställer på Andreasson bidrar till att han känner en press tillsammans med det faktum att han inte känner ett stöd från sin arbetsgivare, samt avsaknad av kontroll gör i förlängningen att Andreasson mentala välmående till slut kollapsar fullständigt. Andreasson känner inte bara en avsaknad av stöd från sin arbetsgivare, han känner sig också manipulerad att stanna i klubben för att sedan få beskedet tre månader in på säsongen att han inte längre är önskvärd. Som Gouttebarge et al. (2015b) beskriver är korrelationen mellan livshändelser och negativa erfarenheter kopplade till karriären sammankopplade med psykisk ohälsa i olika former som exempelvis ångest och depression, vilket gör att det går
att se likheter mellan Gouttebarges (Ibid.) studie och det som Andreasson beskriver om sig själv och hans karriär.
Flera av respondenterna kommer in på att de känner av höga krav från omgivningen i deras roll som elitfotbollsspelare, detta genom att de beskriver den höga press som de arbetar under konstant. Där framgår det att spelarna känner en hög press stor del av tiden och att fansen kan vara en del i det. Samtidigt menar andra spelare att supportrar har fungerat som ett stöd och har gjort att de känt sig mer motiverade, vilket har uppskattats hos vissa av spelarna som exempelvis Johansson och Pettersson. Dock kände Johansson att det inte alltid var positivt vilket går att se likheter med hur Andreasson kände att supportrarna inte alltid bidrog positivt. Tar det upp för stor mental kraft att försöka hantera kraven finns risken att det istället kan bli en motsatt effekt, att spelare känner en belastning över de krav som ställs på dem. Utifrån KKS-modellen (Karasek & Theorell 1990) är konstant höga krav inte hälsosamt för den psykiska hälsan. Enligt respondenterna är kraven konstant höga och de kommer troligtvis fortsätta vara det. Arbetssituationen är på så sätt extrem för dessa elitfotbollsspelare då kraven på prestation är konstant höga i matchsituationer. Ganska höga krav kan samtidigt vara någonting motiverande och nyttigt för spelare att arbeta mot. Spelarna måste även prestera på träning för att få chansen att spela matcherna. Kentää (2012) menar att pressen kommer från flera håll där han nämner tränare, publik och även lagkamrater.
För att kunna hantera kraven som ställs är det viktigt med stöd enligt KKS-modellen (Karasek & Theroell 1990), där är elitfotbollsspelare inget undantag. Flertalet av spelarna beskriver att stöd för dem är viktigt, men där blir uppfattningen att spelarna värderar olika former av stöd. Johansson och Pettersson beskriver hur de känner stöd från sin arbetsgivare, samt att Johansson känner ett socialt stöd från sin familj, medan Pettersson och Svensson också framhäver lagkamraterna som ett stöd. Olofsson, Pettersson och Johansson förklarar att de känt stöd från supportrarna, vilket ger uppfattningen att de känt sig trygga i sina prestationer. Det är därmed rimligt att utifrån KKS-modellen (Ibid.) att så länge en spelare känner att denne får stöd, oavsett var det kommer ifrån kommer det att fungera positivt för den psykiska belastningen och göra att spelarna kan känna mindre stress.
Som elitfotbollsspelare är det svårt att alltid kunna känna fullständig kontroll över arbetssituationen och förmågan att ta beslut kan ur vissa aspekter kunna ses som begränsad. En elitfotbollsspelare kan ha en viss förmåga att ta beslut på en plan men samtidigt är inte spelaren den som tar beslut om han får spela eller inte. Kontroll kan också innebära förberedelser eller känslan av kontroll över de sportsliga resultaten. Olofsson berättar att han känner att han behöver förbereda sig noga för att känna att han har kontroll på matchsituationer. Svensson och Johansson beskriver att de kände stress och att det var tungt när de upplevde att de inte hade kontroll över sportsliga resultat. Pettersson menade att han kände en oro när han inte längre var önskad i en av hans tidigare klubbar, samtidigt berättade Fredriksson att han också kände en oro över att hitta en ny klubb. Det ger uppfattningen att vissa spelare känner en oro över framtiden och klubbyten som är vardag inom fotbollsindustrin där fasta anställningar inte existerar på samma sätt som i stora delar av den övriga arbetsmarknaden. Vilket kan ge en minskad känsla av kontroll eftersom det som fotbollsspelare är mycket svårare att kontrollera sin anställning likt andra branscher.
Skillnaderna mellan framförallt Andreasson och de andra respondenterna som har intervjuats, är att i Andreassons fall går det att utläsa att han inte tycks ha något stöd från varken arbetsgivare eller supportrar tillsammans med faktorn att han sannolikt känner en förlorad kontroll över situationen när hans hemmiljö hotas efter de sportsliga bakslagen. Andreasson har också dragit på sig 3 hjärnskakningar som kan ha bidragit till hans depression, som Reardon et al. (2019) hävdar kan bidra till depressioner. Skillnaden med de andra respondenterna är att de alla framförallt nämner någon form av stöd, även om de också känner en hög press och drabbats av sportsliga bakslag. Det betyder inte att de andra respondenterna inte kände sig stressade i vissa situationer, utan att de med hjälp av stöd kunnat hantera situationen på ett bättre sätt.