Syftet med studien var att undersöka hur elitfotbollsspelare upplever sitt och andra elitfotbollsspelares psykiska välmående. Flertalet respondenter har upplevt olika symptom på psykisk ohälsa men bara en anser att han drabbats av psykisk ohälsa. Flera respondenter har sett andra med symptom på psykisk ohälsa. Klimatet kring psykisk ohälsa visar sig betraktas som stigmatiserat av samtliga respondenter, om än olika mycket. Två respondenter uppger att de upplevt positiva reaktioner från arbetsgivare och lagkamrater. Övriga har inte upplevt någon situation där de själva eller en lagkamrat sökt stöd för psykisk ohälsa, men de hoppas att det skulle tas emot positivt. Detta går att härleda till det stigma som respondenterna själva uppger existera. Samtliga upplever att relationen till supportrar har betydelse för deras psykiska välmående, både positivt och negativt.
Stöd visar sig vara en viktig faktor för hur elitfotbollsspelare upplever psykisk ohälsa. Stödets form kan variera men det är viktigt att det finns någon typ av stöd, antingen från klubb, lagkamrater eller supportrar. Stigmatiseringen är en ständigt närvarande faktor. Denna faktor riskerar leda till att elitfotbollsspelare undviker att söka stöd hos omgivningen. Det riskerar i sin tur att förvärra symptom på psykisk ohälsa. En viktig slutsats är således att stödet förefaller vara den mest väsentliga faktorn för hur elitfotbollsspelarna upplever psykisk ohälsa samt stigmatisering kring densamma.
Referenser
Al Djezani, William & Baydono, Gabriel. Publikens inverkan på fotbollsspelare. Examensarbete. Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholm. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1316061/FULLTEXT01.pdf(Hämtad 2020-04-09)
Andersson, Adam. 2020b. Allsvenska spelaren om sjukdomstiden: “Tänkte att jag hade en månad kvar”. Göteborgs-Posten. 10 februari.
https://www.gp.se/sport/fotboll/allsvenska-spelaren-om-sjukdomstiden-t%C3%A4nkte-att-jag-hade-en-m%C3%A5nad-kvar-1.23783910 (Hämtad 2020-03-10).
Andersson, Fredrik. 2020a. Experten om psykisk ohälsa inom idrotten: “Finns en norm om att inte visa sig vara svag”. Fotbollskanalen. 27 februari.
https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/experten-om-psykisk-ohalsa-inom-idrott-finns-en-norm-om-att-inte-visa-sig-vara/ (Hämtad 2020-03-10).
Andersson, Fredrik. 2020c. Så jobbar elitklubbarna med psykisk ohälsa: ”Svårt att se någon i hela världen att stå redo för det”. Fotbollskanalen. 27 februari.
https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/sa-jobbar-elitklubbarna-med-psykisk-ohalsa-svart-att-se-nagon-i-hela-varlden-s/ (Hämtad 2020-03-25).
Bryman, Alan; Bell, Emma. 2017. Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. 2017.
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. Uppl.
Stockholm, Wolters Kluwer.
Cox, Richard H. 2012. Sport psychology: concepts and applications. 7. ed. International ed. New York: McGraw-Hill.
FIFPro. Utan år. Mental health in professional football.
http://www.safp.ch/sites/default/files/article_attachment/guidebook_mental_health-unions-english.pdf (Hämtad 2020-03-25).
Folkhälsomyndigheten. 2018. Förslag minska stigma.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a125a0db95ee42198b1cf2b6a4e98 8a5/forslag_minska_-stigma.pdf (Hämtad 2020-03-10).
Folkhälsomyndigheten. 2019. Statistik psykisk ohälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/ (Hämtad 2020-03-10)
Gouttebarge, Vincent; Aoki, Haruhito; Kerkhoffs, Gino M.M.J. 2015a. Symptoms of Common Mental Disorders and Adverse Health Behaviours in Male Professional Soccer Players. Journal of Human Kinetics (49). 277–286.
https://www.degruyter.com/downloadpdf/j/hukin.2015.49.issue-1/hukin-2015-0130/hukin-2015-0130.pdf. (Hämtad 2020-03-19).
Gouttebarge, Vincent; Backx Frank J.G; Aoki Haruhito; Kerkhoffs Gino M.M.J. 2015b. Symptoms of Common Mental Disorders in Professional Football (Soccer) Across Five European Countries. Journal of sports science and medicine (14). 811–818.
https://www.researchgate.net/publication/283079887_Symptoms_of_Common_Mental_ Disorders_in_Professional_Football_Soccer_Across_Five_European_Countries
(Hämtad 2020-03-19).
Gratton, Chris; Jones, Ian. 2010. Reasearch methods for sport studies. 2. uppl. London: Routledge.
Institutet för stressmedicin. 2019. ISM:s definition på stress.
https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/vad-ar-stress/definition-pa-stress/ (Hämtad 2020-04-16)
Karasek, Robert & Theorell, Töres. 1990. Healthy work: stress, productivity, and the
Kentää, Göran. 2012. Den deprimerade olympiern. Svensk idrottsforskning (2): 34–37.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:573869/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-03-10).
Kentää, Göran; Åkesdotter, Cecilia. 2015. Elitens osynliga Ohälsa. Svensk
idrottsforskning (4): 32–35.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:892552/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-03-10).
Patel, Runa & Davidson, Bo. 2019. Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Femte upplagan Lund: Studentlitteratur.
Prevent. 2020. Krav, kontroll, stöd - en modell.
https://www.prevent.se/amnesomrade/stress/karaseks-och-theorells-modell/ (Hämtad 2020-04-16)
Reardon, L Claudia, et al. 2019. Mental health in elite athletes: International Olympic Committee consensus statement. Brittish Journal of Sports Medicine. (53):667–699. doi:10.1136/bjsports-2019-100715
Region Skåne. 2020. Nedstämdhet. https://www.1177.se/Skane/liv--halsa/psykisk-halsa/nedstamdhet/ (Hämtad 2020-04-15)
Region Stockholm. 2019a. Depression. https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/depression/ (Hämtad 2020-04-15) Region Stockholm. 2019b. Ångest - starka känslor av oro.
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/angest--starka-kanslor-av-oro/ (Hämtad 2020-04-16)
SISU Idrottsböcker. 2020. Beroende.
https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/sisu/generell/idrottspsykologi/idrottspsykologi-prestation-och-halsa/psykisk-ohalsa/beroende/ (Hämtad 2020-04-15)
Svensk Elitfotboll, 2019. https://www.svenskelitfotboll.se/psykisk-ohalsa-ar-ett-prioriterat-arbete/ (Hämtad 2020-03-25)
Svenska Fotbollsförbundet. 2019a. Publikliga - Allsvenskan, herrar. https://fogis.se/om-svff/distrikten/?scr=spectators&ftid=77486 (Hämtad 2020-04-17)
Svenska Fotbollsförbundet. 2019b. Publikliga - Superettan. https://fogis.se/om-svff/distrikten/?scr=spectators&ftid=77487 (Hämtad 2020-04-17)
Vetenskapliga rådet, (u.å). Forskningsetiska principer.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2020-03-19).
Vinberg, M., Rosendahl, I. Durbeej, N. & Denhov, A. (2017). Spel om pengar inom
idrotten. (Karolinska Institutet rapport 2017:01). Stockholm: Centrum för
psykiatriforskning. https://www.psykiatriforskning.se/siteassets/spel-om-pengar-inom-idrotten.pdf (Hämtad 2020-05-01)
Weinberg, Robert S. & Gould, Daniel. 2010. Foundations of sport and exercise
psychology. 5th ed. Leeds: Human Kinetics.
Muntliga källor
Peter Martinsson, Player Development manager, Spelarföreningen fotboll i Sverige. videointervju 21 April 2020.
Bilagor
Bilaga A
Intervjuguide:
Inledning
• Ålder? • Lag?• När började du spela fotboll?
• Är du aktiv i din karriär idag?
• Hur länge har du spelat elitfotboll?
Teman:
Karriären i helhet
• Kan du berätta lite om din karriär? Beskriv din karriär.
• Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?
• Kan du beskriva om du haft några positiva erfarenheter från fotbollen?
• Kan du beskriva om du haft några negativa erfarenheter från fotbollen?
• Hur brukar du känna när du går till jobbet en vanlig dag?
• Vad är det bästa med ditt jobb (som fotbollsspelare)?
• Vad är det värsta med ditt jobb (som fotbollsspelare)?
psykiska symptom (depression, nedstämdhet, ångest, beroende, stress, missbruk)
• Påverkas din mentala hälsa av fotbollen?
• Senaste tiden har flera spelare uppmärksammat psykiska besvär. Tycker du att det är ett problem inom fotbollen?
• Anser du dig ha haft någon av följande symtom: nedstämdhet, depression, ångest, beroende/missbruk? Hur hanterade du det?
• Vad får dig att bli stressad? Hur hanterar du det?
• Upplever du prestationsångest? Hur hanterar du det?
• Tror du att någon av dina lagkamrater haft någon av följande symtom: nedstämdhet, depression, ångest, beroende/missbruk någongång? Stigma (reaktioner från klubbar, lagkamrater, supportrar)
• Hur tror du det hade mottagits av en elitklubb om det uppdagats att en spelare haft/har beroende, depression, ångest, nedstämdhet eller stress?
• Hur har din relation till supportrarna sett ut genom karriären?
• Har relationen till supportrarna förändrats beroende på sportslig framgång?
• Hur upplever du att det påverkar dig?
• Hur påverkas ditt självförtroende? Hur hanterar du det?
• Vilket stöd upplever du att du får? från din arbetsgivare?
• Känner du att arbetsgivare kan göra mer för spelarnas hälsa?
Bilaga B
Intervjuguide Spelarföreningen:
• Hur stort problem upplever ni att det är bland era klienter? • Kan det finnas ett mörkertal?
• Jobbar ni med detta? Hur isåfall?
• Hur upplever ni att arbetet bedrivs hos spelarnas arbetsgivare? • Kan dem göra mer? Hur då?
• Kommer spelare till er med problematik kring nedstämdhet, depression, ångest, beroende/missbruk & stress?
• Hur går det till när en spelare söker hjälp hos er? (Hur vill dem ha hjälp, hur kontakter dem, varför kontaktar dem?)
• Anser ni att det finns en stigmatisering kring ämnet? • Hur känner ni att klimatet är kring psykisk ohälsa?