Misskötsamhet och undanröjande

Det faktum att tillämpningen av ungdomsövervakning varken förutsätter samtycke från den unge eller att den unge har ett behov av eller är lämplig för påföljden innebär att det kan uppkomma frågor om hur misskötsamhet ska hanteras. Det hör ihop med att en stor del av momenten kommer kräva att den unge medverkar i hög grad för att innehållet i verkställigheten ska bli ändamålsenligt.148 Det kan även antas att många av de som kommer dömas till ungdomsövervakning kommer ha vissa problem som påverkar i vilken utsträckning de följer föreskrifterna i verkställighetsplanen.149

146 Prop. 2019/20:118 s. 42. 147 Prop. 2019/20:118 s. 42. 148 Jfr Ds 2017:25 s. 112. 149 Prop. 2019/20:118 s. 92.

Det finns vissa åtgärder att ta till inom påföljden om den unge missköter sina skyldigheter. Som ovan nämnts kan exempelvis Kriminalvården begära hjälp av polisen för att hämta den unge till möten eller hjälpa till att verkställa inskränkningar i rörelsefriheten.150 Först om sådana åtgärder som kan ske inom påföljden inte anses lämpliga eller rimliga bör det övervägas om påföljden ska undanröjas.151 För att påföljden ska uppfattas som trovärdig måste den unges misskötsamhet mötas av en tydlig men proportionerlig reaktion.152 Att det finns tydliga åtgärder som kan sättas in vid misskötsamhet ligger dessutom i linje med kravet på konsekvens vilket präglat tidigare reformer av ungdomspåföljderna.153

Stockholms universitet ifrågasatte ur trovärdighetssynpunkt i sitt remissvar över utkastet till lagrådsremiss det faktum att det krävs ett ganska stort mått av samarbete från den unges sida för att ungdomsövervakning ska kunna verkställas.154 Universitetet anförde att benägenheten att följa föreskrifterna kan antas bli lägre än i de fall en dömd person verkställer ett fängelsestraff med fotboja. Det har att göra med att den dömde i de fallen vet att misskötsamhet innebär verkställighet på anstalt i stället.155 Ett potentiellt problem med ungdomsövervakning skulle därmed kunna vara att det kan bli svårt att genomföra verkställigheten på ett ändamålsenligt sätt för många av de dömda.

I sitt remissvar riktade Stockholms universitet också kritik mot att det inte är tydligt när ett undanröjande av ungdomsövervakning kan bli aktuellt samt att det kan uppstå betänkligheter när domstolen ska döma ut en ny påföljd efter undanröjande. Rimligast vore möjligen att döma till sluten ungdomsvård efter ett undanröjande eftersom ungdoms-tjänst och ungdomsvård framstår som mindre ingripande än ungdomsövervakning.156 Det följer också av det faktum att en förutsättning för att döma till ungdomsövervakning enligt 32 kap. 3 a § BrB är att domstolen anser att varken ungdomstjänst eller ungdomsvård är tillräckligt ingripande åtgärder med hänsyn till straffvärde, art och tidigare brottslighet.

Emellertid förutsätter sluten ungdomsvård enligt 30 kap. 5 § BrB att det föreligger synnerliga skäl. Frågan är om det ska bli möjligt att döma till sluten ungdomsvård efter ett undanröjande av ungdomsövervakning i de fall där det egentligen inte funnits tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. Stockholms universitet anförde i sitt remissvar

150 Avsnitt 3.4. 151 Ds 2017:25 s. 115. 152 Ds 2017:25 s. 116.

153 Jfr Prop. 1997/98:96 s. 147 f. och prop. 2005/06:165 s. 42.

154 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitets remissvar, s. 3. 155 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitets remissvar, s. 3. 156 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitets remissvar, s. 4.

att det finns viss problematik med att på det sättet sänka gränsen för att döma till sluten ungdomsvård.157 Vidare kan det finnas betänkligheter kring att den som missköter ungdomsövervakning till den grad att påföljden måste undanröjas i stället får en mindre ingripande påföljd. Detta skapar brister i påföljdens och även systemets trovärdighet.158

En möjlig lösning på problematiken som kan uppstå i de fall ungdomsövervakning undanröjs och en ny påföljd ska bestämmas är att så långt som möjligt hantera misskötsamhet inom ramen för påföljden genom att exempelvis utöka antalet möten med koordinatorn. Det är också angeläget att möjligheten för den unge att medvetet missköta sin ungdomsövervakning för att i stället få en annan kanske mindre ingripande påföljd motverkas i största möjliga mån.159 Detta kan enligt departementspromemorian uppnås bl.a. genom att viss typ av mindre allvarlig misskötsamhet kan mötas med motiverande insatser eller att verkställighetsplanen ändras.160

Om åtgärderna som kan vidtas inom påföljden är uttömda kan det innebära att påföljden måste undanröjas. Det är dock angeläget att undanröjande endast aktualiseras vid allvarlig misskötsamhet eftersom många som döms till ungdomsövervakning troligtvis har svårt att förhålla sig till regler och begränsningar. Det kan därför antas att ett krav på fullständig efterlevnad skulle leda till många fall av undanröjande.161 Allvarlig misskötsamhet kan som ovan nämnts föreligga exempelvis om den unge vid upprepade tillfällen bryter mot föreskrifter om rörelseinskränkningar.162

I propositionen ges inget direkt svar på de frågeställningar som Stockholms universitet framför gällande valet av ny påföljd. Avseende sluten ungdomsvård anförs att det kan väljas efter undanröjande av ungdomsövervakning i exempelvis de fall där straffvärdet inte har varit tillräckligt högt för att ensamt motivera sluten ungdomsvård men då det rör sig om återfall i allvarlig brottslighet eller om artvärdet är särskilt högt. I de fallen kan domstolen ha valt ungdomsövervakning från början eftersom straffvärdet inte varit alltför högt.163 Enligt min mening öppnas det därmed inte upp för någon sänkning av de synnerliga skälen som krävs enligt 30 kap. 5 § vid fall av undanröjande av ungdoms-övervakning. I propositionen anges vidare att det kan bli aktuellt att döma ut en mycket ingripande ungdomsvård i enlighet med LVU eller ungdomsvård i kombination med böter

157 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitets remissvar, s. 4. 158 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitets remissvar, s. 4. 159 Ds 2017:25 s. 112.

160 Ds 2017:25 s. 111 f. 161 Prop. 2019/20:118 s. 92. 162 Avsnitt 3.5.

eller ungdomstjänst. Det beror emellertid på omständigheterna i det enskilda fallet, exempelvis om den unge har ett särskilt vårdbehov.164 I förlängningen skulle det kunna innebära att det vid ett undanröjande inte finns någon lämplig ungdomspåföljd och att det kan bli fråga om att döma till exempelvis skyddstillsyn. Utifrån problematiken med att välja en ny påföljd är det såsom anförs i propositionen rimligt att försöka hantera missköt-samhet inom ramen för påföljden för att försöka undvika undanröjande.

Enligt min mening kvarstår frågan om hur rimligt det är att anta att unga som döms för så pass allvarlig brottslighet kommer vara motiverade att utan tvång delta i möten för att planera verkställigheten av ungdomsövervakning. Det är ett fint antagande att unga kommer kunna motiveras genom exempelvis ett ökat antal möten med koordinatorn. Frågan är emellertid om inte polishämtning kommer behöva användas i fler fall än avsett, och om inte undanröjande kommer bli den enda utvägen i många fall. Dessutom anges i förarbetena att om den unge inte medverkar i verkställighetsplaneringen kan det innebära att verkställigheten endast innehåller de obligatoriska inslagen.165 Det kan leda till att de mer behandlande inslagen uteblir för de som kanske behöver dem mest. Vidare är min slutsats att även om rörelsebegränsningarna kontrolleras genom elektronisk övervakning finns det inte tillräckligt ingripande åtgärder att ta till vid misskötsamhet som skulle motivera den unge att följa inskränkningarna.

Ytterligare kritik som kan riktas mot införandet av ungdomsövervakning är att det finns en risk för att unga medvetet kommer missköta ungdomsövervakningen för att i stället ådömas en lindrigare påföljd. Denna problematik anser jag kvarstår även om det finns möjligheter att vidta åtgärder inom ramen för påföljden i första hand. Problemet skulle kunna lösas genom att de som missköter ungdomsövervakning till den grad att det leder till undanröjande ska ådömas sluten ungdomsvård i stället. Jag ställer mig dock tveksam till den lösningen eftersom det skulle innebära en risk för ett ökat användande av sluten ungdomsvård, vilket strider mot syftet med införandet av ungdomsövervakning. En sådan utveckling kan även kritiseras utifrån ett barnrättsligt perspektiv.166

164 Prop. 2019/20:118 s. 93. 165 Prop. 2019/20:118 s. 89. 166 Se vidare avsnitt 5.2.