Mitt avhandlingsprojekt behandlar konstruktionen av Öresundsregionen i danska och svenska medier. Studien utgörs dels av en text- och innehåll-sanalys, dels av en kvalitativ undersökning av professionella kommunikatör-ers avsikter, PR-strategier och föreställningar. Avhandlingens tema och tillvägagångsätt för att besvara forskningsfrågorna passar troligen ganska väl in i MKV-forskningen.
Bakgrunden till avhandlingen är Öresundsbrons tillkomst den 1 juli år 2000. Danska och svenska massmedier fylldes under åren dessförrinnan och därefter i olika omfattning av Öresundsregionala aspekter, hot och möjligheter. Organisationer byggdes upp för att stödja olika sektorer inom den blivande regionen: IT Öresund, Öresund Identity Network, Öresunds-universitetet och en mängd andra. Ett antal nya medier startades också i olika former strax före och efter denna händelse. En del på traditionell journalistisk plattform, antingen på kommersiell marknad eller inom pu-blic service. En del på strategiskt kommunikativ plattform, som ett PR-verktyg för att gynna integration ur olika aspekter. Tilltron till transnatio-nalitet, integration och tillväxt var och är fortfarande stor bland olika aktörer. Inom etermedierna etablerades bland annat ett Öresundsprogram, Öre-sund Direkt, i samarbete mellan svensk och dansk public service-radio. Och några månader innan broinvigningen sjösatte Sydsvenska Dagbladet och Berlingske Tidende en unik satsning: den gemensamt producerade bilagan Öresundsnytt. Denna bilaga hann bara bli 20 nummer gammal innan den lades ned, främst av annonsskäl. Bron till trots, är medie- och annonsmarknaderna i Danmark och Sverige högst nationella. Ur ett histo-riskt perspektiv finns få goda Öresundsexempel. 1847 etablerades Öresunds-posten i Helsingborg under rådande liberal och radikal skandinavistisk yra. Men intresset för att etablera en svenskdansk kanal mattades snabbt, och tidningen förvandlades till Nordvästra Skånes Tidningar (Hellstenius 1997). I mitten av 1990-talet försökte TV-profilen Lasse Holmqvist att skapa den dansksvenska Öresundskanalen, men misslyckades. Intresset för dansk-svenska medier har oftast varit starkast på den dansk-svenska sidan sundet. Och i samtiden bland olika aktörer i Öresundsregionen, som vill påskynda den kulturella integrationen.
Frågan om vilka berättelser och föreställningar som har fyllt de domine-rande danska och svenska dagstidningarna under åren kring brobeslut, byggstart, broöppning och tiden därefter står i centrum för avhandlingen. I samma centrum står frågan hur dessa berättelser relaterar till de profes-sionella kommunikatörer, PR-aktörer och journalister, som producerat re-gionen som symbolvärld. Med andra ord – hur och av vem har Öresunds-regionen konstruerats i medierna under perioden 1991-2001? För att upp-fylla syftet görs ett antal nedslag i samtidshistoriens medieutbud. I centrum för den systematiska delen av analysen (dels en kvantitativ, dels en kvali-tativ innehållsanalys) finns danska Berlingske Tidende, svenska Sydsven-ska Dagbladet och deras bilagor Öresundsnytt.
Medietexter liksom andra texter existerar inte i isolerade världar, utan måste kontextualiseras. Därför behandlas också ett antal följdfrågor i av-handlingen. Hur kan mediestrukturen i regionen beskrivas? Vilka satsningar på ”Öresundsmedier” har genomförts och hur har de fungerat? Hur har regionala aktörer agerat för att medverka till skapande av förväntningar, dansksvensk regionalism och en Öresundsprofil? Profileringen av regio-nen genom och i olika kategorier av medier ges med andra ord
huvudrol-len i avhandlingen, medan allmänhetens föreställningar på grund av avgränsningskäl ges en biroll. Istället fokuseras särskilt länken till vad som skulle kunna benämnas konstruktörerna av den symboliska Öresunds-regionen, med andra ord medie- och organisationsrepresentanter, institu-tioner och aktörer. Särskilt fokus läggs på budskap, föreställningar och berättelser i ett antal medier, och de mer eller mindre medvetna konstruktörernas strategier, föreställningar och avsikter, som jag söker ef-ter genom en kvalitativ inef-tervjustudie.
Öresundsregionen som forskningstema är spännande eftersom flera av samtidens trender inryms i projektet, såsom transnationalisering, regiona-lisering och mediaregiona-lisering. Av modern tradition är medier i första hand nationella, om detta råder ingen tvekan, förankrade i nationalstaten som modernt projekt, även om ägandestrukturer har internationaliserats suc-cessivt. Kan Öresundsregionen möjligen vara ett exempel på en föränd-ring? Finns där en transnationalitet i mediernas innehåll? Finns där skillna-der mellan den danska och svenska bilden av Öresund?
Frågan kring transnationella medier är inte ny. I vår närmaste omvärld ökade intresset för mediernas integrationsroll under 1990-talet som ett tema inom den Europeiska Unionen. I viss mening kan en del av de projekt som studeras i avhandlingen jämföras med de satsningar på pan-europeiska medier som genomfördes under förra decenniet. Den brittisk-baserade veckonyhetstidningen The European och den franskbrittisk-baserade satellit-TV-kanalen Euronews är två intressanta jämförbara exempel. Medi-ernas betydelse för historiska och samtida konstruktioner av gemenskaper har behandlats av många forskare från olika fält. Det idéhistoriska per-spektivet har exempelvis använts av Benedict Andersen (1992:46), som då särskilt fördjupat sig i nationalismens spridning. ”Inget påskyndade mer detta sökande, eller gjorde det mer fruktbart, än tryckkapitalismen som tillät snabbt växande skaror av människor att föreställa sig själva och rela-tera sig till andra på radikalt nya sätt”. Sociologen John B. Thompson (1995:35) har i sin tur koncentrerat sig på mediekommunikationens rela-tion till framväxten av moderniteten: ”as our sense of the past becomes increasingly nourished by media products, so too our sense of the groups and communities with which we share a common path through time and space, a common origin and a common fate, is altered, we feel ourselves to belong to groups and communities which are constituted in part through the media”. Thompson utgår från ett rituellt kommunikationsperspektiv (jfr Dahlgren 1998), men lägger stor vikt vid aktörer, teknik och ’the mana-gement of visibility’, vilket också är avhandlingens teoretiska plattform.
Det finns omfattande forskning inom olika discipliner om regionalise-ringsprocesser. Företagsekonomen Boye (1999) konstaterar att Öresunds-regionen är intressant, på grund av dess intentionella och transnationella karaktär. Det främsta kriteriet för transnationella regioner är att dessa kor-sar en eller flera nationella gränser, medan intentionell regionalisering avser det faktum att Öresundsregionen snarare är en strategiskt framkallad
föreställning och vision, än en realitet (jfr Boye 1999:53). Tidigare Öresunds-forskning (t.ex. Berg, Linde-Laursen, Löfgren 2000; 2002) har lyft fram regionens osäkra grund och den retorik som skapats av olika aktörer för att skapa incitament för en positiv regional utveckling. Det finns mindre studier av den profilreklam som producerats av olika organisationer, och av televisionens bilder av broinvigningen. Det som gör min avhandling medie- och kommunikationsvetenskaplig i teoretisk mening är en ganska svår (och kanske mindre intressant) fråga, men mitt fokus på medie-kommunikationens betydelse är mer kraftfull än i närliggande forskningsfält.
Avslutning
I denna artikel har jag först försökt att diskutera personliga och allmänna aspekter på medie- och kommunikationsvetarnas identitet. Något som jag ser som relativt oproblematiskt i relation till andra ämnen: ämnet existerar och expanderar vare sig närliggande ämnen vill det eller inte. Gränsdragningar är kunskapsmässigt ofruktbara, men kan förstås ha en strategisk relevans för ämnets framväxt. Av störst strategiskt intresse är relationen mellan ämnets mer eller mindre medvetna profil och omvärl-dens föreställningar. Länken mellan forskning, grundutbildning, omvärld och arbetsmarknad är problematisk, enligt mitt sätt att se på saken.
Kunskapsintressena varierar inom ämnet, men det finns ett ökat in-tresse för tolkande, kritiska och dialogiska ansatser. Från min horisont är det kommunikationsperspektiven som är kärnan inom ämnet, oftast i medierade former (jfr Falkheimer 2001). Ämnet heter trots allt medie- och kommunikationsvetenskap, inte medie- eller kommunikationsvetenskap. En förhoppning är att den strategiska kommunikationens betydelse för samhälle och medieinstitutioner också ska medföra ett ökat intresse för forskning inom detta fält.
Litteratur
Alvesson, M & Deetz, S. (2000) Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Andersen, Benedict (1992). Den föreställda gemenskapen. Reflexioner kring nationalismens
ursprung och spridning. Göteborg: Daidalos.
Beck, Ulrich (1992) Risk Society : Towards a New Modernity. London: Sage.
Beck, Ulrich, Giddens, Anthony, Lash, Scott (1994) Reflexive Modernization : Politics,
Tradi-tion and Aesthetics in the Modern Social Order. Oxford: Polity.
Berg, P.O., Linde Laursen, A., Löfgren, O. (2000) Invoking a Transnational Metropolis: the
Making of the Öresund Region. Lund: Studentlitteratur.
Berg, P.O., Linde Laursen, A., Löfgren, O. (2002) Öresundsbron på uppmärksamhetens
mark-nad – regionbyggare i evenemangsbranschen. Lund: Studentlitteratur.
Boye, Petter (1999) Developing Transnational Industrial Platforms. The Strategic Concept of the
Carlsson, Ulla & Lindblad, Anders (red.) (1992) Forskning om journalistik, medier och
kom-munikation – ämnesområdet idag och i framtiden. Göteborg: Nordicom.
Castells, Manuel (1998) Informationsåldern. Band II. Identitetens makt. Göteborg: Daidalos. Christensen, Lars Thöger (2001) Reklame i selvsving. Fredriksberg: Samfundslitteratur. Coupland, Douglas (1993) Generation X: sagor för en accelerad kultur. Höganäs: Wiken. Dahlgren, Peter (1998) “Meaning and/vs. Information in Media Studies”, Loisir et société/
Society and Leisure, 21(1998)2, p. 43-62. Presses de l’Université du Québec.
Falkheimer, Jesper (2001) Medier och kommunikation – en introduktion. Lund: Student-litteratur.
Femö Nielsen, Mie (2001) Under lup i offentligheden. Fredriksberg: Samfundslitteratur. Hellstenius, Mats (1997) ”Från fiende till broder – Skandinavistiska kontakter vid 1800-talets
mitt”, I Tägil, Sven, Lindström, Fredrik, Ståhl, Solveig [red.] (1997) Öresundsregionen –
visioner och verklighet. (7) Meddelanden från Erik Philip-Sörensens Stiftelse, s. 9-26.
Herman, Edward S. & McChesney Robert W. (1997) Global Media: The New Missionaries of
Corporate Capitalism. London: Cassell.
Klein, Naomi (2000) No Logo: No Space, No Choice, No Jobs. London: Flamingo.
Lash, Scott (1994) “Reflexivity and its Doubles: Structure, Aesthetics and Community”. I Beck, Ulrich, Giddens, Anthony, Lash, Scott (1994) Reflexive Modernization: Politics,
Tradition and Aesthetics in the Modern Social Order. Oxford: Polity.
Rosengren, Karl-Erik (2000) Communication – an Introduction. London: Sage.
Thompson, John B. (1995) The Media and Modernity: A Social Theory of the Media. Cam-bridge: Polity Press.
Utvärderíng av medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar vid svenska universi-tet och högskolor . (Högskoleverkets rapportserie 2001:25 R).