Jag vill inte på något vis påskina att vi i Bingolotto-projektet lyckades fullt ut i vår ansats att överbrygga de uppdelningar mellan produktion, text och reception som ämnet och forskningsområdet rymmer, och som man kan avhjälpa genom att inta ett integrativt perspektiv. Jag vill snarare lyfta fram det som ett försök, från vilket man kan dra lärdom av de misstag (och, för all del, även lyckosamma val) som vi där skapade oss en erfarenhet av. Så här i efterhand är det t.ex. lätt att se att vi skulle kunna ha gjort en mer ingående materialinsamling och analys av relationen mellan nyhets- och underhållningsgenrerna än vad vi nu gjorde, och därmed mer systematiskt försökt överbrygga uppdelningen i makrogenrer. Det är förvisso inte för sent än, materialet finns kvar för ytterligare bearbetning och analys, även om det skulle behöva kompletteras. Något annat vi kunde ha gjort var att konstruera en både större och mer heterogent sammansatt forskargrupp än de två medievetare och en etnolog som den nu bestod av.
De vinster i form av en djupare förståelse av Bingolotto-fenomenet som angreppssättet som sådant bibringade, övertygade om vikten och värdet
av att fortsätta på denna inslagna väg. De tillkortakommanden som projek-tet var vidhäftat har försökt kompenseras för i ett kommande projekt, eller snarare forskningsprogram, kring mediernas roll i den sociala och kulturella omvandlingen i östersjöregionen.5 För detta ändamål har konstruerats en större forskargrupp, med mer heterogen sammansättning (statsvetare, skandinavister, sociologer, medievetare, journalistikforskare, etc.), för att just söka bidra till en utveckling av teoribildningen om mediernas roll i social och kulturell förändring. Måhända når vi inte ända fram denna gång heller. Men ett mer homogent konstruerat och specialiserat forskarlag fram-står inte som ett tilltalande alternativ.
I det ovanstående har jag skisserat en del av de problem som kunskaps-och forskningsfältet har att konfrontera inför den kommande framtiden. Det är min bestämda uppfattning att dessa problem kommer att kunna lösas. Det är likaså min fasta övertygelse att forskning om medier och deras plats i samhälls- och kulturliv påkallar integrativa ansatser. Och om ämnet och forskningsområdet ska kunna göra anspråk på att utgöra en egen disciplin, måste det utvecklas en sensibilitet för den paradox som jag i denna artikel har skisserat, och som bygger på det faktum att moderna, högteknologiska och ekonomiskt komplexa samhällen och kulturer inte kan separeras från de medier som bär upp de strukturer dessa samhällen och kulturer utgörs av, och vars mediala innehåll bestämmer deras karak-tär. För denna utveckling krävs förutom integrativa, även historiska per-spektiv, inte minst i form av kunskaper om forskningsfältets tidigare land-vinningar, och om premisserna för den egna kunskapsproduktionen. Detta krävs för att skapa den ackumulerade kunskapsbas som varje forsknings-fält behöver för att kunna utvecklas dynamiskt, för att utifrån historiska kunskaper om tidigare forskningsdebatt – t.ex. den som anfördes om medieforskningens relation till samhälleliga och kulturella processer i denna artikels inledning – kunna förhålla sig reflexivt till de egna forskningsre-sultaten och det egna kunskapsintresset. Om inte denna gemensamma kunskapsbas och samsyn i övergripande forskningssyfte upprättas kom-mer det heller inte att finnas något ”inifrån” som fältet kan åberopa. Sam-tidigt är det nödvändigt att upprätthålla kontakter över disciplingränserna. Ty lika lite som medierna kan separeras från samhälls- och kulturliv, kan medieforskningen utskiljas från den flora av övriga discipliner och forskning-sområden som den vetenskapliga institutionen sammantaget rymmer. Medie-forskningen bör därför odla denna specialistkompetens, genom vilken medieforskare kan berika forskning även inom andra discipliner.
Jag vill tacka mina MKV-kollegor vid Södertörns högskola för att genom ständiga diskussioner kring utvecklandet av nya kurser, kursplaner, litteraturlistor, forsknings-projekt, etc., ha bidragit till de tankar som diskuteras i denna artikel. Stina Bengtsson, Staffan Ericson och Michael Forsman har dessutom bidragit med konkreta synpunk-ter på texten, för vilket de ska ha ett särskilt tack.
Noter
1. En summerande historisk översikt över den svenska medieforskningens historia finns i Bolin & Forsman (2000).
2. Relevanta diskussioner återfinns i Bernstein (1983/1991), Snow (1965), eller inspirerad av den senare och med relevans för medie- och kommunikationsfältet, Lindstedt & Reimer (1999).
3. Jag vill här skilja på mångvetenskap, där t.ex. samma fenomen kan belysas av olika forskare från flera discipliner, och tvärvetenskap, som det resultat ett mångvetenskapligt projekt eller program kan utmynna i. Många hävdar t.ex. att MKV-ämnet skulle vara tvärvetenskapligt, vilket i mina öron klingar motsägelsefullt. En vetenskaplig disciplin kan inte samtidigt hävda sig vara både en autonom disciplin och ett tvärvetenskapligt forskningsområde. Däremot går det förstås bra att hävda en tvärvetenskaplig bakgrund till utvecklandet av en enskild vetenskap.
4. Projektet genomfördes av undertecknad tillsammans med Michael Forsman och etnologen Karin Lövgren. Det finansierades av Riksbankens Jubileumsfond mellan 1999-2001. Det finns utförligare beskrivet och rapporterat i Bolin & Forsman (2002). 5. Forskningsprogrammet Skiftande medielandskap. Ett forskningsprogram om mediers
betydelse för social och kulturell förändring vid MKV, Södertörns högskola, finansieras av Östersjöstiftelsen med början från år 2001.
Referenser
Allardt, Erik (1975) Att ha, att älska, att vara. Om välfärd i Norden. Lund: Argos.
Altenloh, Emilie (1914) Zur Sociologie des Kino: die Kino-Unternehmung und die sozialen
Schichten ihrer Besucher. Leipzig: Spamerschen Buchdruckerei.
Andersen, Michael Bruhn & Jørgen Poulsen (1974) ”Introduktion”, i Michael Bruhn Ander-sen & Jørgen PoulAnder-sen (red) Mediesociologi. København: Rhodos, s. 10-53.
Bakøy, Eva & Trine Syvertsen (red) (2001) Sjekking på TV. Offentlig ydmykelse eller bare en
lek. En studie av Reisesjekken – programformat, delttakere, produsenter, sponsorer og publikum. Oslo: Unipub.
Bernstein, Richard J (1983/1991) Bortom objektivism och relativism. Vetenskap, hermeneutik
och praxis. Göteborg: Röda Bokförlaget.
Bolin, Göran & Michael Forsman (2000) ”Medien- und Kommunikationswissenschaft in Schweden. Zergleiderung oder Ko-Existenz?”, i Montage/av. Zeitschrift für Theorie &
Geschichte audiovisueller Kommunikation, vol. 9:1, s. 187-201.
Bolin, Göran & Michael Forsman (2002) Bingolotto: produktion, text, reception. Flemings-berg: MKV (Mediestudier vid Södertörns högskola 2002:1).
Cheesman, Robin & Carsten Kyhn (1975) ”Medvetande, masskommunikation, offentlighet”, i Robin Cheesman & Carsten Kyhn (red) Masskommunikation och
medvetande-produktion – en antologi. København: NSU, s. 9-168.
Cressey, Paul G. (1938) ”The Motion Picture Experience as Modified by Social Background and Personality”, i American Sociological Review, vol. 3, s. 516-525.
Corner, John (2001) ”Towards the Really Useful Media Researcher?”, Nordicom Review, nr. 1/ 2001, s. 3-10.
Downing, John (1997) ”Cultural Studies, Communication and Change: Estern Europe to the Urals”, i Marjorie Ferguson & Peter Golding (red.) Cultural Studies in Question, Lon-don: Sage, s. 187-204.
Drotner, Kirsten (2002) ”New Media, New Options, New Communities? Towards a Convergent Media and ICT research”, Nordicom-Information, vol 24:2-3, s. 11-22.
Ekecrantz, Jan (1998) ”Medier, kommunikation och social kritik”, Nordicom-Information, vol. 20:3, s. 11-16.
Fetveit, Arild (2000) ”Den trojanske hest: om metodebegrepets marginalisering av humanis-tisk medieforskning”, Norsk Medietidskrift, nr. 2/2000.
Gripsrud, Jostein (1998) ”Ti år i bransjen. Fortid, samtid, framtid”, Nordicom-Information, vol. 20:3, s. 17-24.
Habermas, Jürgen (1970/1994) Samhällsvetenskapernas logik. Göteborg: Daidalos. Hall, Stuart (1973) Encoding/Decoding in the Television Discourse, Stencilled Occasional
Paper from CCCS nr. 7, Birmingham: Birmingham University/CCCS.
Jensen, Klaus Bruhn (red.) (2002) A Handbook of Media and Communication Research.
Qualitative and Quantitative Methodologies. London & New York: Routledge.
Jowett, Garth S., Ian C. Jarvie & Kathryn H. Fuller (1996) Children and the Movies. Media
Influence and the Payne Fund Controversy. Cambridge: Cambridge University Press.
Jönsson, Anna-Maria (2000) Radio och TV i allmänhetens tjänst? Allmänhetens syn på public
service-verksamheten. Göteborg: JMG.
Lasswell, Harold (1964/1995) ”The Structure and Function of Communication in Society”, i Oliver Boyd-Barrett & Chris Newbold (red.) Approaches to Media. A Reader. London: Arnold.
Lazarsfeld, Paul F. (1941) ”Remarks on Administrative and Critical Communications Research”,
Studies in Philosophy and Social Science, vol 9: 1, s. 2-16.
Liedman, Sven-Eric (1998) Mellan det triviala och det outsägliga. Blad ur humanioras och
samhällsvetenskapernas historia. Göteborg: Daidalos.
Lindstedt, Inger & Bo Reimer (1999) ”Medier och Den tredje kulturen. Nya kontexter för Medie- och kommunikationsvetenskap”, Nordicom-Information, vol. 21:4, s.101-104. Morrison, David E. (1998) The Search for a Method. Focus Groups and the Development of
Mass Communication Research. Luton: University of Luton Press.
Mortensen, Frands (1977) ”The Bourgeois Public Sphere. A Danish Mass Communications Research Project”, i Mie Berg, Pertti Hemanus, Jan Ekecrantz, Frands Mortensen & Preben Sebstrup (red.) Current Theories in Scandinavian Mass Communication
Re-search. Grenaa: GMT, s. 293-354.
Mortensen, Frands (1994) ”Ideologikritik og marxisme. Hvor er medieforskningens kritiske perspektiv fra 70årene blevet af?”, Nordicom-Information nr. 1-2/1994, s. 45-48. Negt, Oskar (1973) ”Massenmedien: Herrschaftsmittel oder Instrumente der Befreiung?”, i
Dieter Prokop (red) Kritische Kommunikationsforschung. Aufsätze aus der Zeitschrift
für Sozialforschung. München: Carl Hanser Verlag, s. i-xxviii.
Nordström, Bengt (2001) ”Public service-televisionens starka och svaga sidor”, i Sören Holm-berg & Lennart Weibull (red) Land, du välsignade? Göteborg: SOM-institutet, s. 237-256 (SOM-rapport nr. 26).
Nowak, Kjell (1994) ”Närmandet mellan samhällsvetenskap och humaniora: Medie- och kommunikationsforskningen i Norden”, Nordicom-Information, vol 15:1-2, s. 39-41. Nowak, Kjell (1999) ”Medieutvecklingen och vardagen”, i Ulla Carlsson (red.) Medierna i
samhället. Kontinuitet och förändring. Professorer i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap reflekterar. Göteborg: Nordicom, s. 65-68.
Paterson, Richard (2001) ”Work Histories in Television”, i Media, Culture & Society, vol. 23, s. 495-520.
Putnam, Robert D. (1993/1997) Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i
Ita-lien, Stockholm: SNS Förlag.
Ricoeur, Paul (1986/1992) Från text till handling. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bok-förlag Symposion.
Robins, Kevin & James Cornford (1992) ”What is ’Flexible’ About Independent Producers?”,
Screen vol. 33:2, s. 190-200.
Ronström, Owe (1998) ”Pigga pensionärer och populärkultur”, i Owe Ronström (red) Pigga
pensionärer och populärkultur. Stockholm: Carlssons, s. 9-47.