Mizzima  Business  Weekly:  Kritisk  textanalys

1. Vem är subjektet i artikeln, d.v.s. artikelns aktör? Om aktören är Rohingya; hur framställs subjektet? (förekommer t.ex; hedersuttryck, humaniserande information

såsom namn och beskrivning av funktion)

Vad de gäller citat av Rohingya kommenterar Mizzima detta i artikeln ”Bangladesh pushes on with Rohingya island plan” den 9:e februari. Artikeln handlar om en kontroversiell plan att fördriva tiotusentals människor från Rohingyafolket till en obeboelig ö i Bengaliska viken. Genom att skriva ut varför ingen Rohingya citeras: ”There was no immediate comment from the Rohingya community leaders”, erkänns de som att ha en viktig röst och är inte ett förtigande. Artikeln innehåller senare citat från två medborgare i Rohingyafolket. Den första beskrivs med namn och ålder ”Kamal Hossain, 50” och den andra med sin samhällsstatus ”community leader”. Det

ät två humaniserande fakta. De har inte någon hederstidel. Det har dock inte Bangladesh Premiärminister heller, som beskrivs som ”Prime Minister Sheikh Hasina” i artikeln. För män används ”U” som hedersord för män och ”Daw” för kvinnor i tidningen The New Light of Myanmar. I Mizzima används inte hedersord konsekvent, endast i vissa artiklar. T.ex. ges två journalister titeln “U” samt “Ko” i intervjun “Snapshots. Three journalists discuss their government-sponsored visit to Rakhine State” från den 5:e januari. Aung San Suu Kyi har dock inte hederstiteln ”Daw” som i The global new Light of Myanmar. Anledningen till att hederstitlar inte diskuterats tidigare är p.g.a. avsaknad av citat.

Temaavsnittet om Rakhine från den 5:e januari inleds med den fyra sidor långa intervjun “Visiting troubled Rakhine State”. Mizzima intervjuar sin chefredaktör Soe Myint, som har deltagit på en resa till Rakhine anordnad av Myanmars informationsmyndighet den 19-22:a december tillsammans med elva andra journalister. Delegationen besökte t.ex. byarna Buthidaung, Maungdaw, Yathedaung samt Sittway. Myint berättar om delegationen besök i byn Kyainchaung: ”Both ethnic Rakhine och muslim people live in the village. We visited villages where both communities co-exist.”. Myint säger aldrig Rohingya i intervjun. Vid ett senare tillfälle under intervjun berättar Myint om utbildningssituationen i Rakhine. Han säger att många skolor har öppnat igen. Bara några skolor är fortfarande stängda. Myint berättar att de träffade lärare och att ”Many ethnic children and a few Muslim children attend the schools.” Myint benämner Rohingya efter deras religion, men i samma mening benämns Rakhinefolket med deras etnicitet - inte religion. Under intervjun återberättar Myint till vittnesmål han tagit del av under resan. Myint refererar till muslimska ”comminity leaders” som berättat att deras folk inte vågar gå till en annan by, om de sökte tillstånd att göra det skulle tillståndet inte beviljas samt vägarna är dåliga. I en annan fråga om påstådda brott mot mänskliga rättigheter berättar Myint om att de varit i olika byar, tex Pyaungpike: ”When we were in the village, some women, about one or two women told media that they were raped” och att hem och egendom blivit nerbrända av säkerhetsstyrkorna. När journalisterna träffade den administrativa chefen förnekade de händelserna. Detta exempel är med för att visa att flera röster kommer fram. Myint är den enda citerade eftersom det är en intervju, men olika perspektiv kommer fram angående vad som hänt. Han är dock ospecifik angående kvinnornas antal samt beskriver dem inte individualiserat,

kvinnorna ges inga humaniserande attribut som gör att läsaren kommer dem närmre och väcker empati. En personaliserad beskrivning ger tyngd åt ett påstående, denna vaga framställning gör inte det men eftersom det handlar om brott kan eventuellt kvinnornas identitet behöva skyddas.

I vissa artiklar i temaavsnittet skrivs Rohingya ut, t.ex. i “The conflict in Rakhine State”. Det är inte säkert eftersom det inte finns så många analysenheter, men en observation är att en artikel om mänskliga rättigheter använder inte ordet Rohingya, t.ex. intervjun på sidan innan, som föregående stycke handlar om. ”The conflict in Rakhine State” är kodad att handla om en aktuell nyhetshändelse och handlar om attacken den 9:e oktober, använder däremot Rohingya. Alltså används Rohingya i position av förövare, men inte offer.

Mizzima duckar inte för Rohingyafrågan och avslutar temaavsnittet med artikeln “Myanmar’s handling of northern Rakhine lesson in how to make ‘bad situation worse’ – UN rights chief”. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’as Al Hussein. I den en sida långa artikeln fördömmer bl.a Zeid attacken den 9:e oktober. Han menar att militärta åtgärder, utan att ta hänsyn till grundorsaker av ett problem, leder till att det blir sämre för alla samt att kollektiv bestraffning utförts:

”But accounts we have received suggest that security forces may have imposed that security forces may have imposed collective punishment on an entire community, with reprisals against the already vulnerable Rohingya Muslims continuing more than two months after the boarder post attacks, causing some 27,000 people to flee across the boarder into Bangladesh”

Artikeln ”Malayia PM urges Myanmar to end Rohingya crackdown” från den 2:a februari rapporterar att Malaysias premiärminister Najib Razak uttalat sig den 19:e januari under ett möte med Organisation of Islamic Cooperation (OIC). Artikeln varvar bakgrundsinformation om Rohingyafolkets situation med citat från Razak. Razak har delvis ett mänskliga rättigheter-perspektiv och säger: ”far too many people have lost their lives in Myanmar” och ”Many have suffered appalling deaths, and those that have lived through the atrocities have witnessed or endured unspeakable cruelty”. Razik går sedan vidare med att poängtera att terroristgrupper såsom Daesh kan utnyttja situationen. Mellan citaten finns bakgrundsinformation, som har ett MR-perspektiv och beskriver Myanmars delegation som ska utreda situationen,

anklagelserna mot Suu Kyi för att vara passiv och att ”clearance operations” har ägt rum i Rakhine sedan oktober 2016. Detta visar att ämnet ges plats i tidningen, några få citat blir en artikel över 2/3 sida. På sidan efter finns artikeln ”Myanmar rebukes Malaysia PM over Rohingya defence” som täcker 1/3 sida och återberättar en nyhet från nyhetsbyrån AFP. Myanmars regering uttalar sig och menar att Razak utspel är för att gynna sina egna politiska intressen och anklagar ” […]’fake news’ for spreading unfounded accusations”. Att ASEAN-medlemmar kritiserar varandra är mycket ovanligt påpekar artikeln. Liksom flera andra Mizzimaartiklar har denna en förklarande del som gör artikeln längre. Kontroversen kring namnet Rohingya och användandet av Bengali istället, trots att artikeln på sidan innan tar upp ämnet.

En till artikel i Mizzima nämner Daesh och möjligheten för terrorgruppen att utnyttja den ostabila situationen i Rakhine. Artikeln “Myanmar asks for ‘time and space’ to solve Rohingya crisis” berättar att Myanmars vice försvarschef uttalat sig som ett svar på Malaysias försvarsministers tal på Fullerton Forum som sagt att situationen i Rakhine kan utnyttjas av ”the Islamic State group” om inte situationen hanteras rätt. Som ett svar på en fråga sade han att Rohingyas situation ”is going to test ASEAN solidarity… It needs to be resolved, we cannot sweep it under the carpet, it affects a lot of Muslims and it’s very emotional”. Myanmars vice försvarschefs svar var att hans regering är fullt medveten den växande oron om rapporter om situationen i Rakhine och sa att det är nödvändigt att ge regeringen s.k. ”time and space” för att lösa den komplexa frågan.

Artikeln är den fjärde i tidningen med snarlik formulering skriver: “At least 66,000 Rohingya have fled to neighbouring Bangladesh, alleging rape, murder, and torture at the bands of security forces”. Inbakat i artikeln finns även bakgrund om vad som hänt i Rakhine, trots att det står på tre andra ställen i tidningen. Uttalanden som förminskar allvaret i situationen lämnas alltså inte okommenterat.

2. Framställer artikeln Rohingyafolket som en jämlik, del av ”vi:et” eller ”de andra”?

I artikeln ”Suu Kyi denies ethnic cleansing of Myanmar minority” från den 20 april nämns Rohingya. Det finns två olika sätt att tolka om Rohingya är en del av ”vi:et eller ej. I den förklarande texten mellan Suu Kyis citat benämns Rohingya som:

”Rohingya muslims, who are regarded as illegal immigrants from Bangladesh”. Det visar att journalisten inte nödvändigtvis en av dem som står bakom synsättet Rohingya de kommer från Bangladesh. Rubriksättningen indikerar också att Rohingya är en av Myanmars minoriteter, vilket indikerar att de är en del av ett ”vi”. Så tidningens ståndpunkt är att Rohingya är en del av ”vi:et”. Dock säger Suu Kyi: ”I don’t think there is ethnic cleaning going on. Etnic cleansing is too strong an expression to use for what is happening” och ”It is not just a matter of ethnic cleaning. It is a matter of two peoples on different sides of a divide, and this divide we are trying to close up. As best as possible and not widen it further”. Detta indikerar inte att Rohingya är en del av ”vi:et” och om Suu Kyi tyckte det kan det förväntas att använda ett annat, mindre svalt språk. Nu säger hon att det är två grupper som står på varsin sida av ett gap, och att de arbetar med att stänga gapet, när det rör sig om en situation där en grupp utsätts för så allvarlig förföljelse att FN:s råd för mänskliga rättigheter beslutat att skicka en utredande delegation till landet.

Artikeln ” Suu Kyi’s party Wins strings of seats, rejected by Myanmar’s minorities” från den 20:e april rapporterar om att NLD backat i ett val om att fylla 19 platser i regionala och nationella parlament. NLD backade i staten Mon där missnöje väckts kring NLD p.g.a. att en bro namngivits efter Suu Kyi’s far Aung San, viket mottogs som en symbol över hur Bamarfolkets elit kör över minoriteters kultur. NLD backade även i Rakhine, där en plats politiker från Arakan National Party känd för sin hårda ståndpunkt mot Rohingyas. Vidare berättar artikeln att:

”The one-million strong Rohingya live mostly in Rakhine and are loathed by many Buddhists, who see them as outsiders. Since October they have become the target of an army crackdown so brutal that UN investigators believe it may amount to a crime against humanity. The crisis has posed a major moral challenge to Suu Kyi, who must contend with both international pressure to defend the Rohingya and hatred of the group by many at home.”

Detta citat ger intrycket av att en historia berättas för en extern person. Författaren har ett ovanifrånperspektiv. Det gör det svårt att bedöma om Rohingya är en del av ”vi:et” eftersom författaren positionerar sig utanför. Denna typ av utanförperspektiv från journalistens sida förekommer i flera av tidningens artiklar.

Att Rohingyafolket citeras i Mizzima Business Weekly är ett tecken på att deras åsikt har betydelse. Händelser som berör Rohingya rapporteras om sakligt. Rohingya föraktas inte, utan benämns med sitt riktiga namn. Däremot är det starkt att säga att de

är en del av ”vi-et”. I artiklar där författaren placerar dig utanför tolkar jag det som att författaren inte tillhör ”vi-et” själv, eller att läsaren är en del av gemenskapen heller utan är skrivet som en extern person ska läsa. Det gör det svårare att se vilka andra som passar i denna grupp.

I artikeln ”Is there a brighter year ahead for ethnic peoples” är i tidningens ”commentary” del som är kodad som reportage.

The problem in Arakan [Rakhine] with the Rohingya population is more than communal strife and has regional and international dimensions, The lobby in Myanmar to exclude the Rohingya from becoming an acceptable indigenous people is extremely powerful. In relation to this, an attempt to rewrite history is on the agenda, despite the UN uera [sic] recognition of Rohingya as one of the ethnic group in the sixties. The Rohingya’s spontaneous uprising is seen as a natural reaction to the oppressive exclusion policy of successive military governments which could see larger conflict involving Islamic radicals as suggested by a recent International Crisis Group (ICG) report”.

Detta citat är en del av en analys där journalisten problematiserar orsaker bakom attacken i oktober 2016 och motståndet mot Rohingyafolket. En viktig del i framställningen är ordvalet ”spontanious uprising” som indikerar en revolt eller ett uppror mot något. Det är betydelsefullt att artikeln utpekar att en speciell extrem grupp begick dådet. Det gör att hela Rohingyafolket inte dras över en kam för vad en liten grupp gjort. Citatet tar upp påtryckningar i Myanmar som är en kraft som arbetar aktivt för att stänga ute Rohingya.

3. Vilka är osynliga eller vad lämnas osynligt? Vad är det som inte förekommer? Kvinnors röster lyfts i förekommer i mindre utsträckning än män i Mizzima Business Weekly. Analysenheterna i Mizzima Business Weekly har inga andra stora förtiganden. I några fall undviks dock ordet Rohingya, men det är inte konsekvent, oftast skrivs Rohingya ut. Temaavsnittet den 5:e jan innehåller en nyhetsartikel om situationen i Rakhine och vad som har hänt. Att ha en bakgrundsartikel som visar vad de står och deras perspektiv på händelserna ökar transparensen var de står, men indikerar också att läsaren inte känner till händelseförloppet. Trots att upproret var för tre månader sedan förtydligas vad som hänt i anslutning till intervjuer och reportage.

Mizzimas ledare tar inte upp Rohingyafolket och därför diskuteras inte den fjärde analysfrågan, förgivettaganden i argument.

6.3.2  Mizzima  Business  Weekly:  Visuell  textanalys      

5. Vad berättar bilderna?

Mizzima Business Weekly är tidningen med mest bilder. Flera artiklar har en bild som täcker halva sidan och ca nio av tio sidor har bilder. Framsidan täcks alltid av bild, med en rubrik ovanpå bilden. I temaavsnittet ”Rakhine Turmoil” den 5:e januari ingår 13 bilder. Jag har valt att ha med alla eftersom det bilderna tillsammans är utgör en helhet där olika aktörer avbildas. En viktig del i bildframställning är uteslutande, d.v.s. att personer inte är med på bild i trots att bilden är tagen i miljöer där de lever och finns. Detta sker inte i Mizzima Business Weekly.

På framsidan av tidningen den 5:e januari står en man still på en väg och tittar in i kameran. Han håller i ett paraply så att hans armar formar ett kryss över bröstet. I andra delar av Asien, t.ex. Kina betyder det tecknet ”nej”, om det även gäller i Myanmar är osäkert. En icke-civil person, antagligen gränspolis att döma av mönstret på hans hjälm, har på sig en regnponcho och kängor. Polisen står åt motsatt håll och vänder sig om för att kolla på mannen. Längre bort på vägen kommer två muslimska kvinnor gående mot kameran. Att de civila står åt ena hållet och polisen åt andra, är ett sätt att använda perspektiv för att antyda att sympati ges åt de som är vända framåt. Se bild nr 3 i appendix 1.

Bild fyra i appendix 1 är ett bilduppslag med ca 8 poliser som patrullerar på led och går över ett fält med ryggarna mot kameran. I intervjun ”Visiting troubled Rakhine State: Interview” ingår sex bilder. Se bild fem till tio i appendix 1. De tre första bilderna föreställer; en bybo som blir intervjuad, två män under presskonferens, varav en man har vit skjorta och en man har tatmadaws mörkgröna militäruniform, samt en bild tagen underifrån på en vägg eller mur där det står ”Immigration” och en gränspolis överkropp sticker upp bakom muren och står över den som tar bilden. Det ger intryck av makt. Tre bilder på nästa uppslag föreställer; ett barn i förgrunden och träd och nerbrända byggnader i bakgrunden, en tatmadawsoldat i mörkgrön uniform och hjälm. Soldaten är avbildad från snett från sidan och sitter och vilar med ett vapen i händerna. Denna typ av framställning har tidigare förekommit vid framställning av militärer enligt teorin, väcker en känsla av att sätta sig in i deras intressen och tankar. Att bara visa en enda soldat är på ett sätt ett uteslutande, eftersom det finns många soldater som verkar i området. Att porträtteras ensam ger ett mildare intryck. Vid