Representation av statslöshet

(1)

Magisteruppsats i mänskliga rättigheter 15 högskolepoäng

Representation av statslöshet

Framställningen av Rohingyafolket i burmesisk media Författare: Joanna Blossner

Handledare: Docent Ulf Zackariasson

(2)

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Problemformulering, syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Tidigare forskning ... 3

1.2.1 Forskning om statslöshet ... 3

1.2.2 Minoriteter i media ... 4

1.2.3 Åtkomst till tidigare forskning ... 5

1.3 Material ... 6

1.3.1. Åtkomst till material och urval ... 8

1.4 Disposition ... 9

2. Folkrätt om statslöshet ... 9

2.1 FN-‐dokument mot statslöshet och definitioner ... 10

2.2 Orsaker till statslöshet ... 12

3. Teoretiska utgångspunkter ... 13

3.1 Hannah Arendt om statslöshet ... 13

3.2 Steven Lukes och den tredimensionella synen på makt ... 14

4. Metod ... 15

4.1 Del ett – systematiserande textanalys ... 16

4.2 Del två i analysen – kritisk textanalys inspirerad av kritisk diskursanalys ... 17

4.3 Del tre – Att studera bilder och makt i massmedia med visuell textanalys ... 18

4.4 Reliabilitet och validitet ... 20

5. Bakgrund: Om Myanmar ... 22

5.1 Lagar för medborgarskap ... 24

5.2 Medier och pressfrihet i Myanmar ... 25

6. Analys av hur Rohingya framställs i burmesisk media ... 26

6.1. The Myanmar Times: Systematiserande textanalys ... 26

6.1.2 Myanmar Times: Kritisk textanalys ... 27

6.1.3 Myanmar Times: Visuell textanalys ... 31

6.2. New Light of Myanmar: Systematiserande textanalys ... 31

6.2.1 New Light of Myanmar: Kritisk textanalys ... 32

6.2.2 New Light of Myanmar: Visuell textanalys ... 39

6.3. Mizzima Business Weekly: Systematiserande textanalys ... 40

6.3.1 Mizzima Business Weekly: Kritisk textanalys ... 41

6.3.2 Mizzima Business Weekly: Visuell textanalys ... 47

7. Diskussion ... 48

8. Slutsatser ... 55

Referenser ... 57

Särskilt analyserade artiklar ... 60

Appendix 1 ... 63

Appendix 2 ... 66

(3)

Abstract

This study aims to analyse how the stateless Muslim minority Rohingya from Myanmar are represented in Burmese media. Progress towards democracy has been made in Myanmar since the end of the dictatorship, making it possible for private newspapers to publish in Myanmar and increased the access to rights. However, this positive development has not affected all habitants in Myanmar. The UN still considers Rohingya to be one of the most persecuted people in the world.

In this study, the material consists of articles from The Myanmar Times, Mizzima Business Weekly and The New Light of Myanmar. After assessing Hannah Arendt’s theory about the dependency on citizenship for human rights, and Steve Luke’s theory of power, this study uses the method systematic qualitative text analysis to sort the material. In addition, a critical text analysis inspired by critical discourse analysis is carried out. As a complement, photos are studied using visual text analysis. The main focus is on how Rohingya are represented in the material, and what can be said about Rohingya’s exclusion based on the findings in the material. The study shows that the name Rohingya is avoided in The Global New Light of Myanmar, who uses “Muslim Minority” as well as in The Myanmar Times, where group is often called “Bengali”.

However, in Mizzima Business Weekly “Rohingya” is the most common name when describing the group. A key finding is that suppression, i.e. to silence issues concerning Rohingya, to deny their identity and ties to Myanmar, and to not acknowledge that Rohingya are affected by an event in the news, appears to various extents in all three newspapers, which shows how Rohingya are excluded and are often portrayed as “the others”. The study shows that the media is affected by “the power of the thought” and that the inherent paradox of the human rights can be applied in this case, and that in a society a stateless person is rightless and becomes completely excluded from the society. This is manifested to some extent in Mizzima Business Weekly and consistently in The Myanmar Times and The Global New Light of Myanmar.

Nyckelord: Burma, Makt, Media, Myanmar, Rohingya, Statslöshet, Journalistik

Förkortningar:

1954 års konvention – 1954 års konvention angående statslösa personers rättsliga ställning

1961 års konvention – 1961 års konvention om begränsning av statslöshet CDA – Critical Discourse Analysis

FN – Förenta Nationerna

IDP – Internally Displaced Person

NCA – Nationwide Ceasefire Agreement NGO – Non-Governmental Organizations NRC – National Registration Card

NVC – National Verification Card NLD – National League for Democracy MCM – Myanmar Consolidated Media Ltd

UNHCR – United Nations High Commissioner for Refugees POC – Person of Concern

USDP – Union Solidarity and Development Party ICNV – Identity Card for National Verification

(4)

Representation av statslöshet: Rohingyafolkets framställning i Burmesisk media

1. Inledning

Denna uppsats studerar hur den statslösa folkgruppen Rohingya från Myanmar framställs i burmesisk media. Stater är den huvudsakliga beskyddaren av mänskliga rättigheter. I en värld uppbyggd av stater är skyddet av mänskliga rättigheter och den mänskliga värdigheten starkt beroende av medborgarskap¹. Genom medborgarskapet finns det ett rättsligt band mellan staten och individen, detta band saknar en statslös.

Den internationella juridiska definitionen av en statslös person är en person som inte betraktas som en medborgare av någon stat enligt lagens verkan.² Alla har rätt till en nationalitet och ett medborgarskap enligt artikel 15 i Förenta Nationernas (FN) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla och envar. Artikel 1 och 2 slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter.³ Dock kränks statslösas rättigheter i praktiken då de ofta saknar identitetshandlingar.

Avsaknaden ökar risken för frihetsberövande och försvårar t.ex. rätten till vård och trygghet enligt artikel 25, rörelsefrihet enligt artikel 13 samt rätten till politiskt deltagande enligt artikel 21.⁴

Det har skett demokratiska framsteg i Myanmar i och med slutet på den halvsekellånga militärdiktaturen. Trots att flera har fått det bättre och landet är friare, har regeringen misslyckats med att skydda etniska och religiösa minoriteter. Den positiva utvecklingen som skett har alltså inte kommit hela folket till del. En grupp vars situation inte förbättrats är den muslimska minoriteten Rohingya.⁵ Det finns fortfarande stora etniska spänningar i landet och de väpnade konflikterna i landets norra delar har trappats upp under det senaste året.⁶ Trots att Rohingyafolket har bott i

1 Arendt, H., The origins of totalitarianism. New York: Harcourt Brace Jovanovich, 1973. s. 290.

2 Convention Relating to the Status of Stateless Persons. 1954. New York, 28 September 1954. United Nations, Treaty Series , vol. 360, p. 117.

3 Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, 10 December 1948, UN General Assembly Resolution 217 A (III). 1948.

4 Kingston, L., N. ”’A Forgotten Human Rights Crisis”: Statelessness and Issue (Non)Emergence”.

Human Rights Review. vol. 14, no. 2 (2013). s. 73-87.

5 UN Human Rights Council. Report of the Special Rapporteur on the situation of human rights in Myanmar. A/HRC/34/67. http://www.refworld.org/docid/58bd7ff94.html (Hämtad 2017-03-10) s. 7.

6 Kronholm, A., Burmas Besvikelse. Stockholm: Tankesmedjan Tiden.

(5)

staten Rakhine i minst 200 år⁷ anser regeringen att Rohingya är illegala migranter från Bangladesh. Fredspristagaren och statskanslern Aung San Suu Kyi kallar Rohingyafolket ”The Muslim Community in the Rakhine state”.⁸ Vilka ord som används har betydelse, och språkanvändning kan visa maktstrukturer. En grupps utanförskap kan vidmakthållas i lagen men även andra institutioner i samhället kan agera exkluderande. Hannah Arendt menar att när en människa berövas sitt medborgarskap lämnas hen rättslös. När hemmet och identiteten berövas, skapas ett utanförskap från gemenskapen och ett socialt sammanhang.⁹ Denna uppsats ämnar ta sig an dessa frågor och på så vis bidra till förståelsen av problemkomplexet statslöshet och hur makt manifesteras i media.

1.1 Problemformulering, syfte och frågeställningar

Uppsatsens forskningsområde är statslöshet, ett fenomen som ofta studeras inom mänskliga rättigheter-forskning. Rätten att ha rättigheter och hur utanförskap från samhället tar sig i uttryck i media är två områden studien berör. Studien undersöker även dold maktutövning och språkets makt.

Rohingyafolkets status i Myanmar är ännu en olöst fråga med ursprung i landets instabila politiska läge. Landets uppbrott från militärdiktaturen som styrt i ett halvt sekel gör det väsentligt att forska om Myanmar som nu är öppnare för omvärlden och friare för en stor del av befolkningen. Landets censurlagar har ändrats, vilket öppnat upp för privata medier att publicera nyhetstidningar. Detta material är betydelsefullt att studera eftersom det är nytt och det pågår ett förändringsarbete med flera av landets policys om mänskliga rättigheter.

Forskningsproblemet har stor inomvetenskaplig relevans och relaterar till tidigare forskning om statslöshet. Studien är även relevant för samhällsdebatten om pressfrihet i världen och Myanmars utveckling mot att bli en rättsstat. Syftet med studien är att med hjälp av ett material bestående av burmesiska dags- och veckotidningar undersöka mediabilden av Rohingyafolket i Myanmar, samt undersöka om det går att dra slutsatser om Rohingyafolkets utanförskap utifrån materialet.

Frågeställningarna är:

7 Green P. Islamophobia: Burma’s racist fault-line. Race and Class.Vol 55 no. 2. (2013) s. 93–98.

8 Human Rights Watch. World Report 2017: Events of 2016. s. 151.

9 Arendt, The origins of totalitarianism, s. 267.

(6)

(1) Hur framställs Rohingyafolket i tre Burmesiska engelskspråkiga nyhetstidningar?

(2) Utifrån resultatet i fråga ett om mediabilden, vilka slutsatser kan man dra om Rohingyafolkets utanförskap?

1.2 Tidigare forskning

Syftet med detta teoriavsnitt är att sätta in uppsatsen i ett större forskningssammanhang, samt presentera hur tidigare forskare gått till väga.

1.2.1 Forskning om statslöshet

En bra forskningsöversikt ges av publikationen ”The state of statelessness Research”

av Mark Manly från United Nation High Comissioner for Refugees (UNHCR:s) enhet för statslöshet och Laura van Waas, förståndare och föreläsare inom Tilburg Universitys program om statslöshet.¹⁰ Författarna tar upp att statslöshetsforskning uppkom som forskning om medborgarskapslagar, och utvecklades i tolkning och kommenterande av internationella standarder och av inhemska normer som är relevanta för statslöshet. Forskare har exempelvis undersökt de förpliktelser som stater har för att undvika statslöshet samt skyddet av statslösa personers rättigheter.

Forskare har också företagit sig att undersöka orsaker till statslöshet, identifiera statslösa grupper och undersöka hur statslösa behandlas. Författarna menar att statslöshet den är ultimata ämnet för mänskliga rättighetsstudier, då det är möjligt att undersöka utmaningar i tillgång till rättigheter, separerat från nationalitet i ljuset av Hannah Arendts teori. Manly och van Waas poängterar att statslöshet är en juridisk avvikelse, men också ett tillstånd för människor. Det påverkar liv och rättigheter i praktiken, men påverkar också hur de är uppfattade och uppfattar sig själva. Därför är det viktigt att forskning om statslöshet måste se bortom studier om lagar om statslöshet. Författarna menar att det finns ett behov av ny forskning inom området statslöshet, samt diskussion av existerande forskning. På grund av den globala påverkan och stora påverkan på människors liv är forskning absolut nödvändig.¹¹

Trots att statslöshets stora inverkan på livet genom hinder för rättigheter, utveckling och mänsklig säkerhet har statslöshet inte satts på internationella Non Governmental

10 Manly, M. och van Waas, L., The State of Statelessness Research. Tilburg Law Review . vol 19. no.

1–2 (2014). s. 3-10.

11 Ibid, s. 10.

(7)

Organization:s (NGO:s) agendor enligt Lindsey N. Kingston i artikeln ”A Forgotten Human Rights Crisis’: Statelessness and Issue (Non)Emergence”.¹² Kingston har gjort en intervjustudie med NGO:s om vad som hindrar NGO:s att uppmärksamma statslöshet, d.v.s. ha det på sin agenda med påverkansarbete. Kingston kommer fram till att för det första beror det på att det är svårt att förstå, dels p.g.a. juridiska termer, samt att det ofta kräver specifik kunskap om en politisk situation, orsak och konsekvenser i en viss stat. För det andra råder det i vissa fall missförstånd om begreppet, och felaktigt associerar statslöshet med terrorism. För det tredje råder det brist på data, vilket påverkar kunskapen om konsekvenser av statslöshet. För det fjärde gör problembildens komplexitet att det en brist på bilder och narrativ att kommunicera, som gör att en s.k. ”CNN-faktor” saknas. Rapportering i CNN ses som ett genombrott i mediabevakningen. Utan lyckad mediabevakning är personer som skulle ha stöttat en kampanj av en NGO mindre benägna att känna sig förenad med sakfrågan och mindre inspirerad och ”empowered” att gå till handling.¹³

1.2.2 Minoriteter i media

Mediaanalys är ett stort forskningsfält. Ser man mer specifikt på minoriteters framställning fokuserar en stor del av forskningen just nu på muslimer och islam (i samhällen där det är en minoritet).¹⁴ Metastudien ”Media representation of Muslims and Islam from 2000 to 2015: A meta-analysis” av Saifuddin Ahmed och Jörg Matthes är en syntes av 345 artiklar från en 16-årsperiod, vilket ger en god forskningsöversikt. Ca 26 % av studiernas tidsperiod var under en månad, 18% en till sex månader, 25% sex månader till två år, 15% två till fem år och 16% över fem år.

Hälften av studiernas material är text från nyhetstidningar. Författarna uppmärksammar forskningsfält som är underrepresenterade. Ett av dem är visuell analys. En anledning till bristen kan vara att bilder är svåra att koda. Studien lyfter fram att Graber menar att ”purely verbal analyses not only miss the information contained in the pictures and nonverbal sounds, they even fail to interpret the verbal content appropriately because that content is modified by its combination with picture

12 Kingston, ”’A Forgotten Human Rights Crisis”: Statelessness and Issue (Non)Emergence”.

13 Ibid s. 79 ff.

14 Saifuddin A., Matthes, J. ”Media representation of Muslims and Islam from 2000 to 2015: A meta- analysis”. The International Communication Gazette. vol. 79 no. 3. (2016). s. 219–244.

(8)

messages”. Bilder är alltså värdefulla att studera som ett komplement, och som med fördel tolkas kombination med texten.¹⁵

Metastudiens resultat visade att åtta generella drag karaktäriserar framställningen av muslimer och islam. För det första visades nya mönster före och efter 9/11 2001. För det andra att mediabilden av muslimer är starkt förknippad med terrorism. För det tredje studerades bilden av muslimska kvinnor. Muslimska kvinnor var dels uteslutna från den allmänna konstruktionen av kvinnor i de flesta länder, samt att det finns en dominerande syn att muslimska kvinnor är offer i sin egen kultur. För det fjärde fokuserade flera studier om rapportering av krig. För det femte medias rapportering om muslimska migranter. För det sjätte undersökte flera studier frågor rörande till moskéer i media. För det sjunde undersökte få studier relationen mellan mediarepresentationen av muslimer och attityder av icke-muslimer gentemot muslimska minoriteter. För det åttonde fokuserade flera studier på rapporteringen kring en viss händelse.

Valerie Alia och Simone Bull skriver om tystnadskulturer i ”Media and Ethnic Minorities”.¹⁶ Makten att skildra, eller att blockera andra skildringar från att formas och uppkomma är en viktig kultur inom imperialism.¹⁷ Massmedia har makten att bryta denna tystnad, och ge minoriteter en röst, men den makten verkar sällan användas.¹⁸ När den makten väl utövas, är det ofta för att avleda ansvaret bort från den dominerande tystnadskulturen. Författarna, som har ett post-kolonialt perspektiv, tar upp att tidigare forskning till störst del är skriven från ett utanförperspektiv d.v.s.

inte från en forskare som tillhör minoriteten.

1.2.3 Åtkomst till tidigare forskning

För att hitta tidigare forskning har sökningar gjorts i databasen Libris samt Uppsala Universitetsbiblioteks söktjänst. Sökningen görs mot förutbestämda sökord, vilket ger mer relevanta träffar. Det ger bättre resultat än databaser som använder fulltextsökning, såsom artikeldatabasen JSTOR. Följande sökord har använts: “ethnic

15 Graber, D. A. “Content and meaning: What’s it all about?”. American Behavioral Scientist. vol. 33 no. 2. (1989) s. 144–152. i S. Ahmed, J. Matthes. ”Media representation of Muslims and Islam from 2000 to 2015: A meta-analysis”. 2016. s. 149.

16 Bull, S., och Alia, V. Media and Ethnic Minorities. Edinburgh: Edinburgh University Press. 2005.

E-bok.

17 Said, E., 1994, i Bull, S. och Alia, V. Media and Ethnic Minorities.

18 Bull och Alia, Media and Ethnic Minorities. s. 91.

(9)

group AND media AND Myanmar OR Burma”, ”stateless OR statelessness AND media”, ”human rights and media” och ”media representation AND minorities OR Rohingya”.

1.3 Material

I detta avsitt presenteras och motiveras materialurvalet. Studiens material är artiklar från tre burmesiska engelskspråkiga tidningar; The Myanmar Times, Mizzima Business Weekly samt New Light of Myanmar.

The Myanmar Times

The Myanmar Times är en engelskspråkig nyhetstidning som ges ut måndag till torsdag. Tidningen lanserades som en veckotidning år 2000 av Myanmar Consolidated Media Ltd (MCM). I mars 2015 nylanserades The Myanmar Times som en dagstidning. Tidningens motto är ”Heartbeat of the nation”. MCM publicerar två andra titlar veckovis, en burmesisk nyhetstidning, samt en samt en kändis- och modetidning.¹⁹

Myanmar Times Weekend ges ut varje fredag. Efter den ordinarie tidningen, som har samma utformning som övriga veckodagar, följer en weekendbilaga om kultur och livsstil. Eftersom endast den ordinarie tidningen studeras, görs ingen skillnad på fredagstidningen och övriga nummer. Fredagstidningen återfinns dock i databasen under namnet The Myanmar Times Weekend. Härefter benämns de båda tidningarna som The Myanmar Times.

För att illustrera var The Myanmar Times står gentemot militären har jag ett exempel på en händelse. Tidningen gav en journalist sparken fyra dagar efter artikeln ”Dozens of rapes reported in northern Rakhine State”²⁰ publicerades den 27 oktober 2016.

Artikeln rapporterar om att säkerhetsstyrkor påstås ha begått våldtäkter i Maungdaw i staten Rakhine. Källan var en organisation för Rohingyafolkets rättigheter. Denna källa kunde enligt artikeln inte verifieras på grund av militärens kontroller i regionen, samt utestängande av humanitära organisationer. Dagen efter publicerade dock

19 The Myanmar Times. About the Myanmar Times. 2016-01-01.

http://www.mmtimes.com/index.php/component/content/article?id=21343 (Hämtad 2017-03-09).

20 The Myanmar Times. Dozens of rapes reported in northern Rakhine State. 2017-10-27.

http://www.mmtimes.com/index.php/national-news/23326-dozens-of-rapes-reported-in-northern- rakhine-state.html. (Hämtad 2017-03-09).

(10)

Reuters en rapport som bekräftade händelserna. Reporters Without Boarders har kunnat påvisa att avskedandet av journalisten berodde på påtryckningar från Myanmars informationsmyndighet. ²¹Exemplet visar exemplet att militären fortfarande har inflytande över media, även oberoende tidningar. Detta kan förväntas påverka The Myanmar Times sätt att rapportera om Rohingya.

Totalt är 23 nummer av The Myanmar Times är med i studien, det första numret är issue 491 från den 1:a mars 2017. Det sista numret är issue 512 från den 30:e mars.

Mizzima Business Weekly

Mizzima Business Weekly publiceras varje torsdag. Tidningen är en del av Mizzima Media Co. Ltd. Bolaget producerar en oberoende Mizzima nyhetstidning dagligen på burmesiska, veckotidningar på burmesiska, tv-program om näringsliv, sport och nöje samt en hemsida på engelska och burmesiska.²² Soe Myint är grundare och chefredaktör för Mizzima Media. I januari 2012 blev Mizzima den första media i exil som flyttade tillbaka till Myanmar. Grundaren Myint levde i exil i 24 år under militärdiktaturen.²³ Mizzima Business Weekly rapporterar frispråkigt om situationen i Rakhinestaten och om Rohingyafolket, vilket är ovanligt i Myanmars medieklimat.

Ungefär halva sidorna i tidningen upptas av bilder, och det finns också hela bilduppslag med en mindre tillhörande bildtext.

Totalt är fem nummer av Mizzima Business Weekly med i studien; issue 1, 4, 5, 15 och 18. Det första numret är från 5:e januari, det sista är 4:e maj.

The Global New Light of Myanmar

The Global New Light of Myanmar (Härefter The New Light of Myanmar) är den engelska upplagan av Myanma Alinn som grundades 1964. Tidningen ges ut dagligen. Under diktaturen var tidningen ett språkrör för regimen. The New Light of Myanmar är därför den minst oberoende tidningen i studien. Den engelskspråkiga

21 Human Rights Watch. Annual report. 2017. s. 153. samt Reporters Without Boarders. RSF calls for probe into reporter’s dismissal by Myanmar Times. 2016-10-26. https://rsf.org/en/news/rsf-calls-probe- reporters-dismissal-myanmar-times (Hämtad 2017-05-18)

22 Mizzima. About Us. 2017. http://www.mizzima.com/about-us (Hämtad 2017-05-14) Källa: http://myanmarmediadevelopment.org/index.php/2016-panellists-and-moderators

23 5th Conference on Media Development in Myanmar. Speakers 2016. 2016.

http://myanmarmediadevelopment.org/index.php/2016-panellists-and-moderators (Hämtad 2017-05-14)

(11)

upplagan är mindre än den burmesiska och trycktes 2014 i ca 400 000 exemplar.²⁴

Totalt är 29 nummer av The New Light of Myanmar med i studien. Det första numret är Vol. III, No. 319. Det sista numret är från den 31:a mars, Vol. III. no 349.

1.3.1. Åtkomst till material och urval

För att göra det statistiska urvalet representativt har val gjorts för att motverka skevhet. Ett urval är skevt om forskaren har anledning till att dölja hur urvalet är gjort.

Ett urval är även skevt om ytterligare information ändrar helhetsbilden.²⁵ För att undvika skevhet har jag valt tidningar för att motverka ett riktat urval av artiklar och att urvalet ska vara representativt för burmesisk engelskspråkig media. För att vara transparent och motivera valen redogörs det för övervägningar om urval nedan.

För att hitta studiens material, burmesiska dagstidningar, har sökning gjorts i databaser. Den första är Library Press Display. Databasen innehåller dagstidningar från hela världen. Dagstidningarna är i fulltext i exakta kopior av dagens tryckta utgåvor och kan läsas i verktyget Pressreader. I katalogen för Myanmar finns sju titlar. Mizzima Business Weekly och The Myanmar Times finns i databasen. Den burmesiska versionen av Myanmar Times och The Global Digest valdes bort då de är på burmesiska. Bloomberg Businessweek Asia valdes bort då det inte är en direkt burmesisk publikation²⁶ utan en regional version av en amerikansk tidning. Southeast Asia Globe valdes bort eftersom publikationen fokuserar på Kambodja.²⁷ The New Light of Myanmar hämtas på deras hemsida och finns tillgänglig i en vecka efter publicering.²⁸

Tre källor, The Daily Eleven, Democratic Voice of Myanmar samt Irrawaddy skulle ha passat i studien. De har valts bort eftersom de inte är tillgängliga i hela nummer, vilket inte är optimalt. Då hade enstaka artiklar valts, ett riktat urval. Det är en fördel att ha en tidning i pdf i sin helhet och att alla artiklar väljs på samma sätt. The Daily Eleven, samt Democratic Voice of Myanmar hittades via databasen Europa World

24 Landguiden. Massmedier. 2017. http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Burma/Massmedier (Hämtad 2017-03-08)

25 Thurén, T., Källkritik. 3:e uppl. Stockholm: Liber. 2013. s. 86.

26 Bloomberg, Facts and Spaces. 2017. https://www.bloomberg.com/company/bloomberg- facts/?utm_source=bloomberg-menu&utm_medium=blp (Hämtad 2014-05-14)

27 South East Asia Globe. About Us. http://sea-globe.com/about-us/ (Hämtad 2017-03-26)

28 The Global New Light of Myanmar. The Global New Light of Myanmar. 2017.

http://www.moi.gov.mm/npe/nlm/ (Hämtad 2017-05-18).

(12)

Plus. Databasen innehåller detaljerad information om över 250 av världens länder och regioner.²⁹ Strävan efter att ha ett lagom stort material för att kunna göra en noggrann undersökning, tillsammans med urvalsproblem med andra tidningar gjorde att tre lämpliga tidningar valdes. De valda tidningarna har spridning i deras perspektiv, politisk färg och utgivningsintervall, vilket ger en representativ bild av burmesisk engelskspråkig media.

Studiens frågeställning utgår från tidperioden mars. Dock finns inga nummer från Mizzima Business Weekly i databasen från mars. Jag anser att det är mer givande för studien att ha artiklar från tre olika tidningar än ett exakt tidsperiod. Att inkludera Mizzima Business Weekly innebär fler analysenheter och bättre grund för att kunna dra slutsatser. Därför användes de nummer av Mizzima som fanns tillgängliga; 5:e januari, 2:a februari, 9 februari, 20:e april samt 4:e maj. Av The New Light of Myanmar saknas två nummer på grund av ett insamlingsmisstag. Numren som saknas är den 7:e, 15:e mars. The Myanmar Times den 31:a mars saknas i databasen.

1.4 Disposition

Kapitel ett presenterar studiens problemformulering, syfte och frågeställningar.

Tidigare forskning redogörs för och studiens material presenteras. Kapitel två tar upp folkrätt och statslöshet. Kapitel tre redogör för studiens teoretiska utgångspunkter.

Kapitel fyra innehåller metodologiska övervägningar. Kapitel fem är ett bakgrundskapitel om Myanmar. Kapitel sex innehåller studiens undersökning, och analyserar materialet. Kapitel sju diskuterar analysen, belyser mönster i de olika studerade kategorierna och framställningarna jämförs mellan tidningarna. Kapitel åtta innehåller slutsatser. I appendix ett visas de bilder som analyserats. I appendix två finns tre tabeller med resultatet av den systematiska textanalysen.

2. Folkrätt om statslöshet

Enligt folkrätten är det stater som bestämmer regler för förskaffande, ändring och tillbakatagande av medborgarskap. Statslöshet kan ses som att vara juridiskt osynlig, och ett nekande av en persons existens, t.ex. genom att inte förse en folkgrupp med

29 Europa World online, Dailies Myanmar. London: Routledge. Uppsala University.

http://www.europaworld.com/entry/mm.dir.194 (Hämtad 2017-02-17).

(13)

födelse- och dödsbevis³⁰. Statslöshet är också ofta en grundorsak till ytterligare kränkningar av mänskliga rättigheter. Det är t.ex. ett hinder för mänsklig utveckling.

Att ha en nationalitet är en grund för identitet, värdighet, rättvisa, fred och säkerhet.³¹ Statslöshet är även ett hot mot mänsklig säkerhet³², och leder till en rad andra kränkningar såsom rätt till sjukvård, utbildning och arbete.³³

2.1 FN-‐dokument mot statslöshet och definitioner

Flera FN-dokument innehåller åtgärder för att minska statslöshet. Artikel 24 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter slår t.ex. fast att ”varje barn skall registreras omedelbart efter födseln och ges ett namn” och att” varje barn har rätt att förvärva ett medborgarskap”. Artikel 7 i är FN:s konvention om barnets rättigheter utvecklar detta och slår fast att ”barnet ska registreras omedelbart efter födseln och ska ha rätt från födseln till ett namn, [och] rätt till att förvärva ett medborgarskap […]

Konventionsstaterna ska säkerställa genomförandet av dessa rättigheter […] särskilt i de fall då barnet annars skulle vara statslöst.”

Det finns även två konventioner med statslöshet som huvudfokus. 1954 års konvention angående statslösa personers rättsliga ställning (1954 års konvention) och 1961 års konvention om begränsning av statslöshet (1961 års konvention). Idag (april 2017) är 89 stater parter till 1954 års konvention³⁴ och 68 stater parter till 1961 års konvention³⁵. I regionen Asien och Stillahavsområdet är 20 av 45 länder part till båda konventionerna ³⁶ . Myanmar har inte ratificerat eller signerat 1954 års konvention,³⁷1961 års konvention,³⁸ och inte heller flyktingkonventionen³⁹ eller dess 1967 protokoll angående flyktingars status.

30 Kingston, ”’A Forgotten Human Rights Crisis’: Statelessness and Issue (Non)Emergence”, s. 78.

31 Southwick och Lynch, 2009 i Kingston, ”’A Forgotten Human Rights Crisis’: Statelessness and Issue (Non)Emergence”.

32 Sokoloff, 2005 i Kingston, ”’A Forgotten Human Rights Crisis’: Statelessness and Issue (Non)Emergence”.

33 Physicians for Human Rights, 2004 och Kingston et al. 2010 i Kingston, ”’A Forgotten Human Rights Crisis’: Statelessness and Issue (Non)Emergence”.

34 Convention Relating to the Status of Stateless Persons, 1954.

35 Convention on the Reduction of Statelessness. New York, 20 augusti 1961, United Nations, Treaty Series, vol. 989, s. 175.

36 UNHCR, ”UNHCR Global Report 2015 - Asia and the Pacific regional summary”, 2016, s. 76, http://www.unhcr.org/publications/fundraising/574ed7934/unhcr-global-report-2015-asia-pacific- regional-summary.html.

37 Convention Relating to the Status of Stateless Persons, 1954.

38 Convention on the Reduction of Statelessness, 1961.

(14)

Folkrätten skyddar de jure statslösa. De jure statslösa är definitionen av statslösbegreppet som används i denna studie. De facto statslösa är människor som formellt har ett medborgarskap, men medborgarskapet är inte effektivt, och ger inte de rättigheter som tillfaller medborgare.⁴⁰ Ett exempel på kränkande särbehandling som drabbar de facto statslösa är diskriminering mot romer i Europa, såsom diskriminerande uteslutning av romska, italienska medborgare till drägliga bostadsförhållanden i Italien.⁴¹ Utanförskap kan manifesteras på många sätt, varav att stå utan nationstillhörighet är en av dem. Att stå utanför andra gemenskaper i t.ex.

hem- arbets-, kultur- och samhällsliv är andra former av utanförskap.⁴² Socialt utanförskap kan innebära brister i boendemiljö, utbildning och hälsa, brister i politiska resurser och sociala relationer, samt utsatthet för våld.⁴³ Det finns nyansskillnader mellan nationalitet och medborgarskap, men de används i uppsatsen som synonymer eftersom de båda indikerar anknytning till en stat.

Sedan 1995 har UNHCR mandat av FN att identifiera statslösa, förebygga och minska statslöshet samt skydda statslösas rättigheter.⁴⁴ UNHCR uppskattar att 43% av personerna som identifierats att vara inom deras skyddsmandat, (Persons of concern, POC)⁴⁵ inom statslöshet finns i Asien och Stillahavsområdet.⁴⁶ Det är 1,6 miljoner människor. ⁴⁷ UNHCR lanserade 2014 den globala handlingsplanen ”End Statelessness”. I handlingsplanen identifierar FN tio åtgärder samt uppmanar stater att implementera en nationell handlingsplan. Enligt UNHCR:s globala handlingsplan för att eliminera statslöshet kan statslöshet elimineras under ett årtionde med effektivt ledarskap och implementering av handlingsplanen.⁴⁸ Mellan 2003-2013 ledde reformer hos stater till att mer än 4 miljoner statslösa människor förvärvade ett

39 Convention Relating to the Status of Refugees. United Nations, Treaty Series, vol. 189, s. 137.

https://treaties.un.org/Pages/ViewDetailsII.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=V- 2&chapter=5&Temp=mtdsg2&clang=_en.

40 UNHCR, ”Self-Study Module on Statelessness”, 2012.

http://www.refworld.org/docid/50b899602.html. s. 8 pp.

41 Amnesty International, ”Double Standards: Italy’s Housing Policies Discriminate Against Roma”.

2013. http://www.refworld.org/docid/5278ee4b4.html. (Hämtad 2017-04-01)

42 Nationalencyklopedin, u.o. ”utanförskap”.

43 UNICEF, ”Barn i socialt utanförskap”, UNICEF Sverige, 2016, https://unicef.se/fakta/barn-i-socialt- utanforskap. (Hämtad 2017-04-01)

44 UNHCR. How UNHCR work with stateless people. 2017. http://www.unhcr.org/how-unhcr-helps- stateless-people.html (Hämtad 2017-02-22)

45 Observera att av världens 10 miljoner statslösa är alltså inte alla 10 miljoner POC:s för UNHCR.

UNHCR har 65.3 millioner POC:s globalt. Av dem är 3.7 miljoner statslösa. Se UNHCR. ”Persons of Concern to UNHCR”. 2017. http://www.unhcr.org/ph/persons-concern-unhcr (Hämtad 2017-05-12)

46 UNHCR. The Global Appeal 2017 Update. 2017. s. 56.

47 Ibid, s. 63.

48 UNHCR. Global Action Plan to End Statelessness 2014-2024. 2014. s. 4.

(15)

orsaken till statslöshet exkluderande av en specifik folkgrupp på diskriminerade grunder. ⁵⁵ medborgarskap eller fick sin nationalitet bekräftad.⁴⁹ Trots ökat påverkansarbete är idag minst 10 miljoner människor statslösa.⁵⁰

Myanmar är en medlemsstat i Association of South East Asian Nations (ASEAN).

Dock finns det finns inga effektiva regionala ramverk för mänskliga rättigheter, ASEAN:s deklaration försvagar snarare skyddet av mänskliga rättigheter enligt Amnesty International⁵¹ och Human Rights Watch⁵².

2.2 Orsaker till statslöshet

Det finns flera orsaker till statslöshet. Luckor i nationella lagar är en betydande orsak⁵³. Varje stat har lagar om medborgarskap. Lagarna reglerar att neka, mista eller beröva medborgarskap. Är inte lagarna inte rättvisa, noggrant skrivna eller korrekt tillämpade riskerar vissa att bli utelämnade och statslösa. Stater kan beröva medborgarskap t.ex. på grund av att en person bott utomlands. Genusdiskriminerande lagar och att barn föds statslösa är andra orsaker. Idag tillåter lagarna i 27 länder inte att modern ger vidare sitt medborgarskap. Avsaknad av födelsebevis och avsaknad av dokument som bevisar nationalitet för de som är berättigade till det är andra orsaker som kan leda till statslöshet. En annan orsak är statslösa personer som blir migranter eller flyktingar och för vilka naturalisering inte sker. De riskerar att inte få stanna eller kunna komma tillbaka till sitt ursprungsland och riskerar förlängd tid i förvar och avsaknad av skydd. Krav för naturalisering i mottagarlandet kan vara höga, såsom en lång period av bosättningskrav och/eller höga avgifter, vilket vidmakthåller människor i statslöshet. Slutligen är uppkomsten av nya stater och överföring av territorier mellan stater som lämnar specifika grupper statslösa.⁵⁴ I fallet Myanmar är

55

49 UNHCR. How UNHCR work with stateless people. 2017. http://www.unhcr.org/how-unhcr-helps- stateless-people.html (Hämtad 2017-02-22)

50 UNHCR. Ending Statelessness. 2017. http://www.unhcr.org/stateless-people.html (Hämtad 2017- 03-29)

51 Postpone Deeply Flawed ASEAN Human Rights Declaration. 2012.

https://www.amnesty.org/en/press-releases/2012/11/postpone-deeply-flawed-asean-human-rights- declaration/ (Hämtad 2017-04-01)

52 Human Rights Watch. Civil Society Denounces Adoption of Flawed ASEAN Human Rights Declaration. 2012. https://www.hrw.org/news/2012/11/19/civil-society-denounces-adoption-flawed- asean-human-rights-declaration (Hämtad 2017-04-01)

53 UNHCR, Ending Statelessness.

54 Ibid.

55 Refworld. Burma Citizenship Law.1982. http://www.refworld.org/docid/3ae6b4f71b.html (Hämtad 2017-03-10).

(16)

3. Teoretiska utgångspunkter

3.1 Hannah Arendt om statslöshet

Hannah Arendts teorier om statslöshets påverkan på mänskliga rättigheter, särskilt boken ”The Origins of Totalitarianism” är central inom området. I kapitlet “The Decline of the Nation-State and the End of the Rights of Man” menar Arendt att rättigheterna, som gör anspråk på att vara universella, i praktiken bara garanteras för medborgare.⁵⁶ Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna skapades med människan som rättskälla, inte längre Gud och historiska seder. Förklaringen skapades som ett välbehövligt skydd i en ny era där inte längre sociala och religiösa garanter gav skydd utan suveräna stater fått mer makt. De mänskliga rättigheterna som upprättats i mänsklighetens namn tillkännagavs som att vara omistliga.

Människan sågs som den enda med bestämmanderätt över lagen, och folket som den enda med bestämmanderätt över styret. Detta gjorde att rättigheterna skulle garanteras av, och bli en naturlig del av folkens rätt till suveränt självbestämmande. Sedan franska revolutionen hade mänskligheten setts som en familj av nationer, vilket gjorde att folk, och inte individer, utgjorde mänskligheten. När frågan om mänskliga rättigheter blandades upp med nationers suveränitet blev det uppenbart att bara ens egna suveräna folk var den enda möjliga garanten för mänskliga rättigheter.⁵⁷ Vi lever idag i ”En Värld” i en helt organiserad ordning. När en person blir statslös förloras medlemskap i en politisk enhet, men också i mänskligheten menar Arendt.⁵⁸ Det gjorde att de lämnades rättslösa. Mänskliga rättigheter är så beroende av medborgarskap menar Arendt, att statslösa inte är ”någon” juridiskt sett och är så pass exkluderade från skydd, att genom att begå ett brott skulle skyddet av deras rättigheter förbättras. Då skulle de få samma rättigheter som brottslingar, vilket skulle vara en förbättring av deras rättsliga ställning eftersom de innan inte var någon alls⁵⁹.

Statslösa var med om två förluster när de blev rättslösa. Det första en rättslös person gick miste om är förlusten av ett hem. Att förlora sitt sociala sammanhang gjorde att de statslösa blev uteslutna från samhället. Detta är var inget nytt fenomen utan hade hänt migranter tidigare. Dock ställdes de statslösa inför en stor skillnad: de kunde inte

56Arendt, The origins of totalitarianism. s. 279.

57 Ibid, s. 290-291.

58 Ibid s. 297.

59 Ibid s. 286.

(17)

hitta ett nytt samhälle att bosätta sig i, och bli en del av den gemenskapen.

Utanförskapet berodde inte platsbrist utan var en följd av systemets uppbyggnad i stater, vilka inte ville ta emot statslösa. Statslösa var även extra utsatta eftersom de inte passade in i asylsystemet. Statslösa personer som mist sina medborgerliga rättigheter när de fråntagits länken till sin stat hamnade i ett utanförskap eftersom de passade inte in i definitionen av en flykting, utan var förföljda på grund av vem de var.⁶⁰ Ju fler de rättslösa blev, blev stater mindre benägna att bry sig om hur statslösa behandlades. Den skam som stater som förtyckte flyktingar fick, upplevde inte stater som förtryckte statslösa. Det var ett tecken på de statslösas rättslöshet och totala förlust av politisk status.⁶¹

Arendt menar att eftersom de mänskliga rättigheterna i praktiken är medborgerliga rättigheter är den enda mänskliga rättigheten rätten att ha rättigheter. Rätten att ha rättigheter innebär rätten att tillhöra ett organiserat samhälle, och endast bli dömd för sina handlingar och åsikter.⁶² De mänskliga rättigheterna som var tänkta att utgöra ett skydd mot staters godtycklighet, visade sig istället vara beroende av den godtyckligheten, vilket är en paradox. Min tolkning av Arendts teori är att statslöshet är en del av ett stort komplex av problem. Att bli av med rätten till en nationalitet enligt artikel 15 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna kan inte likställas med att förlora en annan rättighet. Statslöshet stänger ute människor från en gemenskap där personer har en plats samt rättigheter och skyldigheter. Det ger förväntningar att så även är fallet för Rohingyafolket, och att deras rättslöshet även speglas genom marginaliserande i mediarapporteringen.

3.2 Steven Lukes och den tredimensionella synen på makt

Makt är ett viktigt fenomen att studera inom mänskliga rättigheter. Det finns olika maktbegrepp. Steven Lukes har gjort en välkänd maktindelning, maktens tre dimensioner ⁶³ som beskrivs i ”Power: A Radical view”.⁶⁴ Enligt den endimensionella synen är makt synlig och kommer till uttryck vid politiska beslut. Enligt den tvådimensionella synen är makt ett bredare begrepp och inte bara beslut studeras, utan

60 Arendt, H. The origins of totalitarianism. s. 293 ff.

61 Ibid, s. 294-295.

62 Ibid, s. 296-297.

63 Lukes, S. Power: A radical view. 2:a uppl. London: Palgrave Macmillan. 2005.

64 Bergström, G., och Boréus, K. Textens mening och makt. 2012.

(18)

även anti-beteenden. Synsättet uppmärksammar därför även val att undvika att ta politiska beslut, t.ex. när frågor som är viktiga för en grupp väljs bort från agendan och att beslut oftast tas angående relativt säkra ämnen.⁶⁵ Enligt den tredimensionella synen, är makt makten över tanken. Det är en dold form av maktutövning som påverkar människors preferenser så att de handlar på ett sätt som egentligen inte är i deras intresse eller accepterar rådande tillstånd.⁶⁶ Denna maktdimension studeras med fördel genom att studera media⁶⁷, vilket görs i denna studie.

Om journalisters publicistiska arbete påverkas av den tredje maktdimensionen medvetet eller omedvetet framkommer inte av studien. De skulle själva omedvetet vara under påverkan av makten över tanken och handla på ett sätt som inte är i deras intresse. De skulle även kunna handla medvetet och gör aktiva val för att påverka läsarna. Hur som helst kan det antas att de första maktdimensionerna reproduceras i den tredje dimensionen.

4. Metod

För att svara på studiens frågeställningar har kvalitativ textanalys valts som metod. Då denna studie tillskriver analysenheterna och vissa passager i dessa artiklar olika vikt, samt ej ämnar studera orsakssamband, är en kvantitativ ansats inte passande att använda.⁶⁸

Tre kvalitativa metoder används för att analysera artiklarna. Undersökningen är uppdelad i två delar. I del ett genomförs kvalitativ systematiserande textanalys för att kategorisera materialet som genererats i studien, och på så sätt beskriva tidningsartiklarna. Visuell textanalys används som ett komplement till analysen och gör det möjligt att analysera bilder i texten. I del två används kritisk textanalys inspirerat av kritisk diskursanalys. Genom en intensiv läsning av texten, d.v.s. läsning som inte endast fokuserar på vad som uttryckligen är skrivet utan vad som står mellan raderna och vad som ligger bakom ett påstående, kan slutsatser dras som inte endast är av beskrivande karaktär. En av fördelarna med kritisk textanalys är alltså är möjligheten att studera djupt rotade premisser och antaganden som finns under ytan,

65 Lukes, Power: A radical view, s. 22.

66 Ibid, s. 25ff.

67 Bergström, och Boréus, Textens mening och makt.

68 Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad.

Stockholm: Norstedts juridik. 2012. s. 210.

(19)

vilka kan komma fram genom en intensiv läsning av texten. Frågeställningen operationaliseras genom en konkretisering av vilka framställningar som finns i en systematiserande textanalys, samt med djupare analysfrågor som ställs till materialet.

4.1 Del ett – systematiserande textanalys

För att kunna lösa forskningsproblemet presenterat i avsnitt 1.1 har preciserade frågor formulerats som ställs till textmaterialet. De preciserade frågorna utgör byggstenarna i undersökningens analysredskap. Frågorna är empiriska indikatorer på det generella fenomen studien undersöker, d.v.s. hur Rohingya beskrivs i media. Dess svar är lösningen på forskningsproblemet. För att göra en kategorisera materialet så att det så nära som möjligt återspeglar verkligheten har ett täckande analysschema har skapats.

Det innebär att alla kända och relevanta aspekter av fenomenet i fråga har plats i analysschemat, men även att det finns en beredskap att komplettera analysschemat med ytterligare kategorier om oförutsedda aspekter av fenomenet dyker upp.

Klassindelningar med olika teman t.ex. genre och ämne har satts upp utefter kategorier. Åtminstone följande typer av kategoriseringar kan identifieras:

1. Finns det minst en artikel om Rohingyafolket i hela tidningen?

a) ja b) nej

2. Vilken genre har artikeln?

a) notis b) debattartikel/debattinlägg c) reportage d) krönika e) intervju f) ledare (editorial) g) insändare h) övrigt

3. Vad handlar artikeln om?

a) brott b) ”detention” (d.v.s. förvar av flyktingar) c) entreprenörskap och näringsliv d) sport, kultur och nöje e) flykt med båt och andra färdmedel f) Rohingya i ett annat land (kan vara flyktingar men inte under pågående flykt) g) statslöshet h) jordbruk och markfrågor i) artikeln är av partipolitisk karaktär, vad ett parti tycker i en sakfråga j) mänskliga rättigheter k) aktuell nyhetshändelse (t.ex. firande av nationell helgdag) l) internationell händelse m) religion n) övrigt

4. Där Rohingyafolket nämns, med vilka tillhörande ord beskrivs gruppen i artikeln?

a) endast Rohingya, inget epitet b) stateless c) alien d) non-citizens e) Bengali/

Bangladesh f) refugee g) övrigt 5. Vem intervjuas eller uttalar sig?

a) politiker a1. Från National League for Democracy a2. Annat parti b) militär c) expert i egenskap att vara person som upplevt händelsen som har etniciteten Rohingya d) expert i egenskap att vara person som upplevt händelsen, etnicitet annan än Rohingya e) expert i egenskap av sitt yrke, t.ex. anställd på UNHCR d) artikeln har inga citat e) övrigt

6. Om någon intervjuas, är det en?

a) man b) kvinna c) icke-binär d) okänt

(20)

4.2 Del två i analysen – kritisk textanalys inspirerad av kritisk diskursanalys

Den systematiska textanalysen ger svar på frågor om vem framställs, och vilken typ av framställning som presenteras med hjälp av analysfrågorna ovan. Däremot är det svårare att se mer djupgående innebörd av texten med denna metod. Därför genomförs del två av undersökningen med kritisk textanalys inspirerad av kritisk diskursanalys (Critical Discourse Analysis/ CDA). En diskurs är relaterad till en social praktik och språkanvändning. Sociala praktiker knyter konventioner och regler för hur människor uttrycker sig.⁶⁹ Diskursanalys är en systematisk studie av diskurs inriktad mot textens innebördsaspekt, men det finns olika varianter.⁷⁰

Kritisk diskursanalys ser en diskurs som är särskild representation, alltså framställning av världen. Diskurser omfattar deltagare, värderingar, idéer, miljöer, tid och händelser. CDA analyserar detaljer i texterna för att avtäcka vilka diskurser som läggs fram för läsaren. En diskurs kan kommuniceras genom en referens till en social aktör, som i sin tur ger uttryck för handlingar, värderingar och idéer utan att uttryckligen nämna dem. Det kritiska förhållningssättet innebär att analysera språket för att avslöja samband mellan språk, makt och ideologi som är undangömt. Den kritiska textanalysen kan avtäcka förgivettaganden och antaganden på vilka en framställning grundar sig i en ledare. Det är även möjligt att undersöka vad som inte problematiseras, vilka som är osynliga i framställningen.⁷¹ Van Leeuwen har skapat en systematisk indelning av olika sätt att klassificera människor och vilka effekter dessa indelningar kan få. Van Leeuwens modell har utvecklats av andra forskare inom CDA. Indelningarna nedan har inspirerat analysfrågorna:⁷²

Tabell 1. Framställningar av personer i text.

Klassifikation Innebörd Personalisering/

Impersonalisering

Impersonalisering kan användas för att ge ytterligare tyngd till ett påstående, då det kommer från en institution och inte en enskild person. Det kan också användas för att dölja exakt vem som uttrycker en åsikt.⁷³

69 Bergström och Boréus, Textens mening och makt, 23.

70 Ibid., 26.

71 David Machin och Andrea Mayr, How to do critical discourse analysis: a multimodal introduction London: Sage. 2012. s. 219.

72 Van Leeuwen, The representations of social actors, 1996, 32-70 i How to do critical discourse analysis  : a multimodal introduction, s. 79.

73 Ibid, s. 80.

(21)

Individualisering / kollektivisering

Individualisering beskriver en person utifrån vem den är t.ex.

nämner namn och andra attribut som skiljer dem från en generisk grupp. Detta väcker empati då läsaren kommer dem närmre. Det är värdefullt att studera detta eftersom vilken grupp som

humaniseras framkommer.

Specificerad / generisk

En generisk framställning är t.ex. att benämna en person efter religionstillhörighet, vilket identifierar personen som en viss typ.

Motsatsen är specificerad, framställning som en individ.

Nominerande / funktionaliserand

En funtionaliserande beskrivning betonar personens funktion, t.ex. yrke. Det kan ge legitimitet men kan också ges en roll som journalisten tillskriver dem eller ge an avhumaniserande effekt.

Artighets- och hedersuttryck

Användandet av titlar kan påverka en persons auktoritet och läggas till eller tas bort för olika effekt.

Anonymisering Att anonymisera, diffust benämna en grupp, gör deras argument lättare att avfärda.

Aggregering Aggregregering innebär att personer kvantifieras och behandlas som statistik. Exakta siffror kan bytas ut mot abstrakta termer som ”tusentals” för att ge en annan innebörd. Där det sker är det sker kan det ligga en ideologi bakom valet att ändra.

Uppdelning i vi

och dem Pronomen som ”vi” och ”dem” kan användas för att skapa grupperingar. Skribenten kan frammana sina idéer som våra idéer, samt skapa en grupp som är ”de andra”.⁷⁴ Vilka ”vi:et”

innehåller kan ibland vara diffust, vilket kan dölja innebörden.⁷⁵ Förtigande Vad en text inte innehåller kan vara lika viktigt som vad den

innehåller. En selektiv framställning av ett fenomen kan t.ex.

verka självklar, om det presenteras på ett sätt att det är något som inte kan påverkas.⁷⁶

Att något inte uttalas kan innebära att det inte är viktigt eller inte uttryck för någons åsikt. Dock kan det också betyda att det är taget förgivet och eftersom det ses som självklart nämns det inte.

Den systematiserande textanalysen kan inte uppfånga denna skillnad och därför genomförs en kritisk textanalys.⁷⁷

4.3 Del tre – Att studera bilder och makt i massmedia med visuell textanalys

En del av artiklarna i studien innehåller bilder. Forskare har de senaste tjugo åren intresserat sig för hur text och bild tillsammans skapar mening.⁷⁸ Bilder analyseras med fördel kritiskt. För att studera Lukes tredje maktdimension, makt över tanken, är

74 Oktar, L., ”The ideological organization of representational processes in the presentation of us and them.”, Discourse & Society, vol. no. 3 (2001) s. 313-346. i How to do critical discourse analysis  : a multimodal introduction, s. 85.

75 Fairclough. New Labour, New Language. 2000. London: Routege i How to do critical discourse analysis: a multimodal introduction, s. 85.

76 Fairclough. Analyzing discourse: textual analysis for social research. 2003. London: Routege i How to do critical discourse analysis: a multimodal introduction. s. 85

77 Bergström och Boréus, Textens mening och makt, s. 81.

78 Se tex: Kress G & Van Leeuwen T. Reading Images: The Grammar of Visual Design. 2006. London:

Routege. Kress och Van Leeuwen. Multimodal Discourse: The Modes and Media of Contemporary Communication. 2001. London: Arnold. samt Baldry A. och Thibault P. Multimodal Transcription and Text Analysis: A Multimodal Toolkit and Coursebook. 2006. London and Oakville: Equinox.

(22)

textstudier ett redskap. Man kan även anta att massmedierna beskriver vissa samhällsfenomen på ett specifikt vinklat sätt, medan alternativa synsätt utesluts.

Därför är det värdefullt att studera vad massmedia innehåller för att undersöka den tredje maktdimensionen. Bilder kan utöva makt över tanken och påverka betraktaren på ett oförmedlat vis, där den medvetna tanken inte alltid går in och styr upp eller censurerar.⁷⁹ Bilder kan vara centrala för tolkningen⁸⁰ och det är därför värdefullt att studera utvalda bilder som ett komplement till textanalysen. Bilderna som studeras väljs med ett riktat urval, för att analysera bilder som visar ett återkommande mönster och bilder som är intressanta att lyfta fram.

Den visuella textanalysen i kombination med textanalys kan ge en mer systematisk beskrivning av hur spänningar mellan grupper representeras; vilka som representeras som aktiva respektive passiva och hur maktrelationer visar sig samt vilka identitetsmarkörer som förekommer. Genom denna analys kan uttalandes göras om makt, inkludering och exkludering från en social gemenskap.⁸¹

Precis som det finns olika strategier att tolka hur en person framställs i text, kan detta göras med visuell kommunikation. Tabellen på nedan förklarar olika bildframställningar och vad det säger om en bild

Tabell 2. Framställningar av personer i bild.

Olika bild- framställningar

Innebörd

Distans Att positionera åskådaren i relation till personerna på bilden påverkar hur de upplevs. Distans kan varieras genom närbilder eller en bild långt ifrån samt var personen på bilden tittar.⁸² Perspektiv En bild på en person bakifrån kan göra att åskådaren tänker sig in

i deras perspektiv på världen. En närbild från sidan kan väcka en allians med personen på bilden, och sätta sig in i deras intressen och tankar. Dessa typer av bilder används ibland med brittiska och amerikanska militärer med deras utrustning. Perspektiv kan också påverka intrycket av makt och sårbarhet – ovanifrån- perspektiv ger makt åt betraktaren och underifrånperspektiv ger makt åt den avbildade. Det finns även en annan teori, att

bakifrånperspektiv är totalexluderande och den avbildade inte är del av betraktarens värld eller sociala grupp.

79 Bergström och Boréus, Textens mening och makt, s. 19.

80 Ibid, s. 307.

81 Ibid, s. 348.

82 David Machin och Andrea Mayr, How to do critical discourse analysis: a multimodal introduction, s. 95-101 samt Bergström och Boréus, Textens mening och makt, 347.

(23)

Individualisering och

kollektivisering

Att människor presenteras på samma sätt, t.ex. står på samma sätt är en metod för att homogenisera en grupp. Detta används ofta i bilder när invandrare och etniska minoriteter i samband med nyheter om ”massinvandring”. Att ha en bild på en soldat från en insatsstyrka är en individualisering. Trots att hen antagligen inte är ensam kan det ska ett intryck av styrkan är mindre

förtryckande.

Generiska och specifika beskrivningar

En bild på en person kan avbildas och tillhöra en viss folkgrupp eller religionstillhörighet, men kan också avbildas för att vara en typisk person från denna grupp. Då försvinner individen bakom faktorer som kategoriserar dem. Det förstärks ofta med attribut.

Stereotyper kan vara nedlåtande och/eller rasistiska.

Uteslutande Vissa personer är inte med på bild i trots att bilder tas i miljöer där de verkar och tar del av händelser.

Alla representationer kan inte klassificeras i innehållsanalysens första steg. Därför används Van Leeuwen systematiska indelning av olika sätt att klassificera människor och dess effekter presenterade i tabell 1 och 2 ovan för att formulera analysfrågor som kan ge svar på hur Rohingyafolket framställs i undersökningens andra steg.

Analysfrågor till del två i undersökningen i den kritiska textanalysen är:

1. Vem är subjektet i artikeln, d.v.s. artikelns aktör? Om aktören är Rohingya; hur framställs subjektet? (förekommer t.ex; hedersuttryck, humaniserande information såsom namn och beskrivning av funktion)

2. Framställer artikeln Rohingyafolket som en jämlik - del av ”vi:et” eller ”de andra”?

3. Vilka är osynliga eller vad lämnas osynligt? Vad är det som inte förekommer?

4. Fråga riktad mot ledartexter (editorials): Vilka förgivettaganden och antaganden vilar på argumenten i ledartexten på?

5. Vad berättar bilderna?

4.4 Reliabilitet och validitet

Studiens externa reliabilitet, det vill säga möjlighet för att studien replikeras har relativa problem eftersom artiklarna endast är tillgängliga i databaserna och på hemsidor en begränsad tid. För att kunna gå tillbaka till materialet har studiens artiklar sparats. Detta säkerställer studiens intrasubjektivitet, att samma person får samma resultat vid samma sorts analys av samma material vid olika tidpunkter. För att garantera att jag har varit konsekvent i mina bedömningar har jag gått tillbaka till