The  Myanmar  Times:  Systematiserande  textanalys

Den systematiserande textanalysen visar att i utav totalt 23 tidningar från mars fanns det åtta artiklar   fördelade på sju nummer av The Myanmar Times som nämner Rohingya, eller refererar indirekt till Rohingyafolket så att det tydligt framgår att det handlar om dem. Av de åtta artiklarna är sju stycken nyhetsartiklar och en är en intervju. Intervjun handlar om näringsliv. Tre artiklar handlar om mänskliga rättigheter, två om en aktuell nyhetshändelse och två om övrigt; protester mot ökad tillgång till ID-handlingar i Rakhine.  

Rohingya refereras till som Rohingya en gång. Det är i intervjun. Vanligast är det                                                                                                                

113 Reporters Without Borders. The World Press Freedom Index. 2017. https://rsf.org/en/world-press-freedom-index (Hämtad 2017-02-15)

114 Freedom House. Freedom in the World 2017: Myanmar Profile.

https://freedomhouse.org/report/freedom-world/2017/myanmar (Hämtad 2017-05-20)

115 Freedom House. FAQ: What is freedom in the world? https://freedomhouse.org/content/frequently-asked-questions (Hämtad 2017-05-20)

gruppen kallas ”Bengali/ Bengali community/ Bengali minority community”, vilket sker fem gånger. En gång vardera kallas de följande; “muslim community” “people regarded as Bengali, “The issue in Rakhine State” och “Bengali terrorist”. Angående tillhörande ord förekommer “non-citizens” och ”immigrants” en gång vardera.

Samtliga artiklar har citat. Någon från Rohingyafolket citeras däremot aldrig. Nio citat är av män, ett citat av en kvinna, och två av en myndighet. Av de som citeras är två personer från ett annat parti än NLD. Två citat är från militärer. Två citat kommer från personer i egenskap att de är experter. Sex citat är kodade som övrigt, då de inte passade in i en kategori. Två är från en myndighet (State Counsellor’s office). Två citerade frågas i egenskap av att vara medborgare. De sista två som kodats som övrigt är två citerade i en politisk kommitté. Det passade inte att koda dem som experter eller politiker från NLD eller annat parti eftersom det inte var nationell nivå och en ny kategori skapades därför. Totalt citeras tio personer och två uttalanden från institutioner. Utöver artiklarna som kodats att handla om Rohingya analyseras ytterligare en artikel i den kritiska textanalysen.

6.1.2  Myanmar  Times:  Kritisk  textanalys    

1. Vem är subjektet i artikeln, d.v.s. artikelns aktör? Om aktören är Rohingya; hur framställs subjektet? (förekommer t.ex; t.ex; hedersuttryck, humaniserande

information såsom namn och beskrivning av funktion)

En och en halv sida i näringslivsdelen täcks av intervjun ”Myanmar and ASEAN a great unknown to Trump” den 16:e mars. Eric Rose intervjuas. Han är direktör över den första amerikanska juristbyrån i Myanmar samt med i styrelsen för den amerikanska handelskammaren (AMCHAM) i Myanmar och ordförande för dess MR-utskott. Rose intervjuas om handel mellan USA och ASEAN med fokus på sanktioner. Rose menar att AMCHAM:s relativt låga medlemsantal beror på att amerikanska företag har varit avskräckta från att investera i eller t.o.m. handla med Myanmar. Han säger ”Many are not coming here because of the public relations issue that they have to deal with in the US: Are you investing in a country that is oppressing the minorities, oppressing the Rohingyas, oppressing this… oppressing that? They never hear about the good stories that come out of Myanmar”. Sedan säger Rose att Myanmar hållit två fria val på fem år medan grannländer inte har det - men trots det är det inte tal om sanktioner mot dem. Rose beskriver inbördeskriget och ”the issues in

northern Rakhine State” som ekonomiska problem företag påverkas av, men även att företagen ”have to deal with a public relations or image office”. Rose är representant för amerikanska handelskammaren, och det är därför förståeligt att hans perspektiv på situationen i Myanmar och för Rohingya är dess inverkan på amerikanska företag. Dock anser jag att Roses bild av vad som händer i Myanmar är förminskande. Hans jämförande med grannländers bristande demokrati indikerar att han tycker att kritiken mot Myanmar är överdrivet stor. Hans ambition är inte att höja kraven på mänskliga rättigheter hos handelspartners, utan Rose fokuserar på att det är omotiverat att inte investera i Myanmar. Företags ansvar är en förtigs. Rose tar t.ex. inte upp företags etiska handlande på frivillig basis, corporate social responsability.

2. Framställer artikeln Rohingyafolket som en jämlik - del av ”vi:et” eller ”de andra”?

Den 2:a mars publicerades artikeln ”Military to punish unlawful acts in Rakhine” på sida två med en rubrik och ingress på framsidan. Artikeln är ur militärens perspektiv och endast en general, ”Chief of the general staff”, citeras genomgående i artikeln. Generalen använder orden ”bengali people” och ”bengali terrorists”. Angående anklagelserna om brott mot mänskliga rättigheter i Rakhine säger generalen Mya Tun Oo att det goda tillståndet hos ”Bengalibefolkningen” är bevis att brott inte skett: ”The number of Bengali people, the mosques, the increasing Mawlawi population are evidence against genocide and religious persecution”. Artikeln handlar om militärens perspektiv på händelserna den 9:e oktober 2016. För att fokusera på Rohingyas framställning är viktiga utdrag att generalen säger att ”bengali terrorists started fights with border guard police […]” och att ”The military has said that Bengali terrorists burnt houses and killed civilians and accused the government to committing those crimes.” Terroristbenämingen är inte genomgående i alla artiklar.

Artikeln ”Commission Report has some weaknesses: Rakhine MPs” den 24:e mars beskriver reaktioner på FN:s rapport med rekommendationer angående Rakhine från parlamentariker med etniciteten rakhine i det nationella parlamentets överhus (Pyidaungsu Hluttaw, Unionens samling). De två citerade parlamentarikerna tillhör partiet Rakhine National Party, men det nämns inte i artikeln utan framkommer av en extern sökning. Parlamentarikern Pe Than säger:

”I do not mean to say everything from the interim report is not good. There are some things that should be implemented. For example, there are restrictions on them [the Bengalis] in their coming-and-going, and on their education. These matters are related to whether an individual is a citizen or not. When one is not a citizen, the rights, including human rights, is lost.”

Pe Than menar alltså att basala rättigheter som rörelsefrihet och rätt till utbildning saknas, vilket icke-medborgare inte har tillgång till då de har mist sina rättigheter eftersom de inte är medborgare. Pe Than säger sedan att det är medborgarskapslagen från 1982 som är grundorsaken, och att rapporten är bristfällig då den inte adresserar en lösning. En annan parlamentariker, Khin Saw ser också positivt på vissa delar av rapporten, som att se över medborgarskapslagen från 1982, men accepterar inte rekommendationen att stänga flyktinglägren. Hon säger:

In the suggestion of Kofi Annan, it was proposed that the same ratio of Rakhine ethnics and Bengalis are to participate in the protection of Rakhine State. We do not accept it. […] They are not citizens. When we look at the acts of violence, like Bengalis robbing the government’s weapons, we are not the same as them. Rakhine ethnic citizens and noncitizen Bengalis cannot be compared and thought to be the same. I think it cannot be accepted.

Citatet visar bokstavligen en uppdelning i vi och dem. Det är även en generisk framställning. Parlamentarikern refererar till vapenstöld som skedde under ett uppror i oktober 2016. Genom att säga ”vi inte är som dem”, indikeras det att vad ca tio personer gjort tillskrivs hundratusentals personer. Inga Rohingyas citeras. Det bör tolkas i ljuset av att inga parlamentariker är från Rohingyafolket. Artikeln handlar om mänskliga rättigheter samt statslöshet, men är kodad som det första då huvudämnet är en rapport om mänskliga rättigheter samt andra liknande artiklar angående rapporten har kodats så.

Att ordet Rohingya inte är accepterat syns genomgående i the Myanmar Times. Artikeln ”Sen-Gen Min Aung Hlaing calls for military modernisation” den 28:e mars uppmärksamma firandet av den 72:a Försvarsmaktens dag. Överbefälhavaren som nämns i rubriken menar att försvaret måste uppdateras för att lyckas i 2000-talets krigsföring. Angående de senaste konflikterna säger han: The battles in Rakhine State in 2016, […] were the operations fought by the armed forces because they attacked the country’s sovereignty.” och

”It has already been announced that there is no race termed Rohingya in Myanmar. The Bengalis in Rakhine State are not Myanmar Nationalities [sic] but immigrants. It will be seen that victims coming out of the terrorist attacks committed by some Bengalis which took place in October 2016 resulted in political interferences.”

Citatet visar militärens ståndpunkt om att berättiga Rohingyas statslöshet, då de inte är en folkgrupp från Myanmar utan ses som Bengalis och att Rohingyas uppror är ett hot mot Myanmars suveränitet.

3. Vilka är osynliga eller vad lämnas osynligt? Vad är det som inte förekommer? Förtigande sker genomgående i The Myanmar Times. För det första citeras inga från Rohingyafolket i artiklar som handlar om dem. För det andra så undviks ordet ”Rohingya”. Ett exempel är artikeln ”Rakhine Advisory Commission presents 30 recommendations” den 17:e mars. Artikeln nämner inte ordet ”Rohingya”. Den enda referensen är ett citat av Annan som säger ”The Rakhine and Muslim communities should work constructively with the government to revitalise the citizenship verification process”. Etniciteten Rakhine skrivs ut, de benämns inte som buddhister, men Rohingya undviks. En annan form av förtigande tar sig i uttryck av vilka som citeras. Ingen av de citerade kommer från Rohingyafolket. De som citeras är två män, en rapport och en myndighet. Människorna som citeras är kommissionens ledare Kofi Annan, samt av medlemmarna i kommissionen, Ghassan Salame. Ett utdrag ur kommissionens rapport citeras, samt ett uttalande från Myanmars ”State Counsellor’s office”.

En artikel som inte kodats att handla om Rohingya är ”Protest of issuing NRC in Sittwe” den 20:e mars. Artikeln handlar om att över 1000 demonstranter, däribland munkar, visat sitt misstycke till att en form ID-handlingar, ”national registration cards” (NRC), utfärdats till personer i Rakhine som inte är berättigade det enligt medborgarskapslagen från 1982. Demonstranterna är upprörda att lagen inte följts, och att personer fått NRC:s utan att inneha ”national verification cards” (NVC) vilket är ett krav. Det är ett förtigande i artikeln att inte nämna de drabbade. Artikeln handlar troligen om Rohingya. Det bekräftas den 21:a mars av en kort artikel med en stor rubrik på framsidan som uppmärksammar att sittande protester från kl. 9-5 ska hållas i fem dagar eftersom NRC:s har utfärdats till ”people regarded as Bengalis”.

The Myanmar Times innehåller ingen ledare om Rohingya, därför analyseras fråga fyra, antaganden som argument vilar på.

6.1.3  Myanmar  Times:  Visuell  textanalys     5. Vad berättar bilderna?

Artiklarna som kodats att handla om Rohingya den 2:a, 21:a, 22:a (två artiklar) och den 24:e innehöll ingen bild. Artikeln ”Myanmar and ASEAN a great unknown to Trump” innehåller en bild på Eric Rose från AMCHAM. Artikeln ”Rakhine Advisory Commission presents 30 recommendations” har en stor närbild på Ghassan Salame från FN:s rådgivande kommission om Rakhine under en presskonferens. En till bild på sex personer i en panel från presskonferensen finns på sidan två. Den sista artikeln med en bild är ”Sen-Gen Min Aung Hlaing calls for military modernisation” den 28 mars. Artikeln har ett kollage med tre bilder på stridsvagnar, en helikopter och uppställda militärer.

Inga bilder på Rohingyafolket förekommer. Att det inte finns en bild från mars att analysera hur Rohingya representeras, kan också analyseras eftersom det är ett förtigande. Det kan dock hända att det finns bilder, men då är det inte utskrivet i bildtexten vem som porträtteras, vilket också är ett förtigande.