6. Analys av hur Rohingya framställs i burmesisk media
6.2. New Light of Myanmar: Systematiserande textanalys
6.2.1 New Light of Myanmar: Kritisk textanalys
1. Vem är subjektet i artikeln, d.v.s. artikelns aktör? Om aktören är Rohingya; hur framställs subjektet? (förekommer t.ex; hedersuttryck, humaniserande information såsom namn och beskrivning av funktion)
Den 2:a mars på sida tre finns intervjun ”U Win Htein reviews one year accomplishment of government”. Win Htein, medlem och talesperson i NLD:s Central Executive Committee, svarar på frågor om det första året i regeringen. Han säger att en fredsprocess är startad, men att det finns utmaningar; “Problems in Rakhine State are growing while there are problems in Kachin State and northern Shan State.” Istället för att benämna vad som pågår, kommenteras det kortfattat och kallas för ett problem. Artikeln är inte kodad som att handla om Rohingya.
Den 17:e mars är tidningens framsideartikel ”Solutions for Rakhine: Government welcomes recommendations by advisory Commission on Rakhine State”. Artikeln rapporterar om en presskonferens med Kofi Annan, ordföranden för FN:s rådgivande kommission om staten Rakhine. Då artikeln återger Annans presskonferens om kommissionens rekommendationer, är artikelns språk progressivare än i andra artiklar. Dock är artikelns upplägg inte naturligt. Rubriken visar tydligt denna skevhet. En alternativ rubrik hade kunnat vara; ”FN uppmanar Myanmar till att säkerställa mänskliga rättigheter för IDP:s”. I artikeln framkommer det nämligen att kommissionen uppmanar till nedläggning av lägren för internflyktingar (eng. Internally displaced persons, IDP) i Rakhine uppsatta 2012 som avsiktligen var temporära. Kommissionen uppmanar även till att ge flyktingarna, särskilt de som gått
igenom medborgarskapsverifikationsprocessen, rörelsefrihet och vad Annan kallar ”all rights of citizenship”. Artikelns upplägg, d.v.s. ordningen på ämnena, är extra viktigt i denna tidning på grund av dess layout, då framsideartikeln och andra längre nyheter är uppdelade på två sidor. Det är alltså bara halva artikeln som syns på framsidan, fortsättningen står i den nedre halvan av sida två. Artikeln inleds med att berätta att regeringen är i linje med rekommendationerna. Efter det listas själva rekommendationerna. I slutet av artikeln är även en annan nyhet inbakad; ”In related news, the European union yesterday called for the United Nations to send an international fact-finding mission urgently to Myanmar to investigate allegations of torture, rapes and executions by the military against the Rohingya Muslim minority”. Artikeln berättar att FN:s råd för mänskliga rättigheter ska rösta om en resolution den 22-23 mars. Om resolutionen antas kommer en delegation att undersöka kränkningar för att ställa förövare inför rätta och skipa rättvisa för offer. Detta är en stor nyhet, men nedvärderas och görs mindre synlig genom att hamna under den positiva rubriken att Myanmar är samarbetsvilligt.
Dagen efter, den 18:e mars publicerades artikeln ”Rakhine Advisory Commission recommends more than 30 points”, över hela sidan 7. Artikeln är ett utdrag ur rapporten som släpptes två dagar tidigare av FN:s rådgivande kommission om staten Rakhine. Den fullständiga rapporten är uppdelad efter tematiska områden med ett stycke om situationen och rekommendationer följer.116 Tidningsartikelns uppdelning är en punktlista med rekommendationer, och i en del punkter finns en mening från kontextdelen med. Tidningen kan ha valt att inte ta med allt på grund av utrymmesskäl. Dock är det problematiskt när endast en del av kontexten är med, eftersom det ger en ofullständig bild av vad som händer. T.ex. skriver tidningen; ”26. Both Muslims and Rakhines face restrictions on movement. The Government of Myanmar should […]” efter detta följer rekommendationen. Rapporten skriver däremot också före rekommendationerna att “While most Muslim IDPs are almost entirely deprived of freedom of movement, other Muslims – and to a certain extent
some Rakhines – face limitations due to a patchwork of government-imposed
restrictions, ad hoc decisions by local officials, and exorbitant travel costs due to corrupt practices. […]”. (min kursivering). Genom att utesluta en del av
116 Advisory Commission o Rakhine State. ”Interim Report and Recommendations”. 2017. http://reliefweb.int/report/myanmar/advisory-commission-rakhine-state-interim-report-and-recommendations-march-2017 (Hämtad 2017-05-20).
informationen om situationen så framgår inte det vilken grupp som är mest utsatt. Eftersom endast några få extra ord skulle visa denna skillnad (t.ex. att skriva
Especially muslims and some Rakhines) så anser jag inte att utrymmesbrist är ett
tillräckligt skäl till redigeringen eftersom textens innebörd som avsändaren åsyftar ändras. I rapporten framkommer det även i ett stycke om nomenklatur att det är i linje med en förfrågan från Myanmars statskansler som kommissionen valt att inte använda termerna ”Bengali” eller ”Rohingya” utan refererar till dem som ”Muslims” och ”Muslim community in Rakhine”.117
Den 25:e mars följer tidningen upp FN-utredningen som EU föreslagit med artikeln “Gov’t rejects UN Rakhine investigation”. Halva artikeln finns på framsidan och mitt i en mening bryts artikeln och fortsätter på sidan 9. Artikeln skriver att FN:s råd för mänskliga rättigheter har antagit en resolution om att skicka en faktasökande delegation för att undersöka påstådda övergrepp mot muslimer av säkerhetsstyrkor i Rakhine. Återigen ligger inte fokus på vad FN kommit fram till, utan Myanmars diplomater och politiska ledares reaktion. Däremot är artikeln saklig och inte mörkande. Artikeln tar t.ex. upp att aktivister välkomnade vad de kallar ett ”landmark decision” samt beskriver en FN-rapport sakligt:
A UN report issued last month, based on interviews with 220 members of Rakhine’s Muslim community among the 75,000 who have fled to Bangladesh since October, said that
Myanmar’s security forces have committed mass killings and gang rapes of Muslims in northern Rakhine State in a campaign that “very likely” amounts to crimes against humanity and possibly ethnic cleansing.
Detta till trots menar Myanmars representant i MR-rådet att resolutionen inte är acceptabel, och uppmanade till att ”let the Myanmar people choose the best and the most effective course of action to address the challenges in Myanmar.” På sidan nio finns även ett pressmeddelande med titeln ”The following the full text [sic] of the Press Release issued by the Ministry of Foreign Affairs on UN Human Rights Council’s resolution calling for the dispatch of an international Fact Finding Mission”. I artikeln läggs argument fram att det redan finns utredningar; en utredningskommission om attackerna mot polis och följande påstådda MR-kränkningar i november 2016 samt rådgivande kommission om staten Rakhine ledd av Kofi Annan. Utöver det menar pressmeddelandet att en ”fact-finding mission” skulle flamma upp, snarare än att lösa situationen. Myanmar, Kina och Indien har
tagit avstånd från resolutionen som antogs utan votering med konsensus. Pressmeddelandet är inte kodat som att handla om Rohingya då texten inte nämner eller refererar till Rohingya vilket är ett förtigande.
Den 31:a mars publicerades en notis med mindre än 200 ord med rubriken ”Over 100 died in Malaysian detention camps, half from Myanmar”. Notisen berättar att de senaste två åren har 118 personer dött av sjukdomar och okända orsaker i Malaysias detention camps. Att artikeln är kort, och framställer inte dödsfallen som en tragedi är ett tecken på att händelsen inte prioriteras. Om det i Myanmar hade ansetts att det var sörjbara liv som mists hade man kunna förvänta sig att citat av en politiker eller expert som fördömer dödsfallen och kommenterar nyheten varit med i texten. Artikeln skriver att över hälften av de som mist livet i förvar kommer från Myanmar. Enligt UNHCR Malaysia är 135 000 av UNHCR:s 150 000 POC:s från Myanmar, varav ca 58 000 Rohingya118. Detta indikerar att mer än hälften av personerna i förvar kommer från Myanmar. Trots det blir det ingen stor nyhet.
2. Framställer artikeln Rohingyafolket som en jämlik - en del av ”vi:et” eller ”de andra”?
Förtigande kan påverka ”vi och dem”, eftersom det som händer inom ”vi-et” uppmärksammas men det som händer ”dem” inte blir en stor nyhet. Det är ett tydligt förtigande att inte benämna en grupp vid sitt namn. I The New Light of Myanmar ignoreras etniciteten helt eller kallas ”Muslim minority” eller endast beskrivs som ”the issue in Rakhine State”. Det sistnämna ordvalet återfinns genomgående i artikeln ”Int’l community urged to take more positive approach to help resolve rights issues” från den 4:e mars. Artikeln redogör för utrikesministern Kyaw Tins uttalande på ett möte för ministrar i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Kyaw Tin avhumaniserar händelserna genom att knyta händelserna till en geografisk plats, istället för att benämna vad som pågår.
Att inte namnge intervjupersoner, eller tydliggöra något om deras identitet alls, kan ses som ett förtigande. T.ex. i numret den 2:a mars finns artikeln ”Journalists interview authorities, visit IDP camps in Sittway”. I texten citeras internflyktingar på ett kollektiviserande och generiskt sätt: “During the visit to the Bawdupha,
118 UNHCR. Figures at a glance. https://www.unhcr.org.my/About_Us-@-Figures_At_A_Glance.aspx (Hämtad 2017-05-17)
Thetkepyin and Darpaing camps, displaced persons expressed the hope that they want the situation in Rakhine State to return to the normality before 2012.” Att inte skriva ut ålder, eller annan identitetsmarkör utöver att vara en internflykting, reducerar framställningen personen till att endast vara just flykting. Artikeln är kodad att handla om Rohingya.
Att vara en del av “vi:et” kan innebära att när en del av gemenskapen har det svårt lider hela landet eller när en i ”vi:et” genomför en fantastisk prestation så kan hela landet fira. Den 27:e mars är framsideartikeln “Serious efforts made to ease local people’s difficulties in Rakhine State”. Artikeln har en stor bild med fiskare och fiskebåtar och fortsätter på sidan tre. Ämnet är att befolkningen i Rakhine har det svårt på grund av naturkatastrofer. Myanmars minister för välfärd, socialhjälp och vidarebosättning (eng. social welfare, relief and resettlement) har träffat lokalbefolkningen samt besökt IDP-läger. Att inte Rohingya nämns som en av de grupperna som kämpar för tillvaron, utan inte nämns alls, är ett tecken på att de inte ses som en del i “vi:et” eller att de är sörjbara. Artikeln är inte kodad att handla om Rohingya.
3. Vilka är osynliga eller vad lämnas osynligt? Vad är det som inte förekommer? Genomgående i majoriteten av alla tidningar av The Global New Light of Myanmar så nämns inte ordet Rohingya. Det är ett tydligt fall av förtigande att inte erkänna deras identitet och är en form av anonymiserande av personer. Det enda undantaget är en artikel om FN:s rådgivande kommission om staten Rakhine från den 17:e mars som diskuterats tidigare. Ordet Rohingya nämns då i sammanhanget att EU påkallar att en delegation sänds till Myanmar för att undersöka om brott skett mot ”the muslim minority Rohingya”.
På grund av dessa tystnader, t.ex. att personers identitet inte skrivs ut, kan det hända att artiklar om internflyktingar och artiklar om personer som gripits för att tagit sig in i Myanmar på ett sätt som enligt Myanmar är illegalt inte fångas upp i den klassificerande textanalysen och övriga läsare, för att The New Light of Myanmar inte skriver ut namnet Rohingya. T.ex. artikeln ”A suspect detained in Maungtaw Township” från den 13:e mars beskriver att en man hålls i förvar. En utredning pågår om att mannen ska ha brutit lagen då han korsat gränsen mellan Myanmar och
Bangladesh. Två fakta är stöd för var han kommer ifrån. Det första är information om att mannens föräldrar bor i byn Dergyi Zarr village i Myanmar. Det andra är en bild på mannen, där en svart ruta har redigerats till bilden för att dölja mannens ögon. Dessa två fakta gör det inte möjligt att fastställa hans identitet, men det är ett illustrerande exempel på en person som kan tillhöra gruppen Rohingya, men tidningens policy att inte nämna Rohingya gör att en del av artiklarna inte studeras, då det är omöjligt att tolka om det handlar om Rohingya eller ej. Dessa fall som inte är självklara har kodats som att inte handla om Rohingya. Däremot diskuteras det under tystnader. En liknande notis är “Thirteen suspects arrested in Buthidaung” från den 21:a mars samt “Conspiracy to launch armed attack in Maungtaw District foiled” från den 24:e mars. Samtliga artiklar nämner se misstänkta med namn och en bild visas med dolda ögon.
Den 23:e mars är framsidenyheten “Maungtaw investigators travel to Bangladeshi refugee camps”. Det framkommer i artikeln att den utredande kommissionen bl.a. arbetar med koordinering, rådgivning och återvändande av de tusentals människor som var bosatta i Rakhine som flydde över gränsen efter oroligheterna i oktober-november 2016. Under resan intervjuade kommissionen flyktingar i lägren, samt hade möten med Bangladeshiska myndigheter. Artikeln nämner inte någon etnicitet, och handlar inte uttryckligen om Rohingya. Dock så flydde även Rohingya till dessa läger, ca 66000 personer enligt artiklar i Mizzima Business Weekly. Det är tydligt att Rohingya är berörda, men det framkommer inte på något sätt i artikeln. Jag har därför valt att koda artikeln som att inte att handla om Rohingya. Det är anmärkningsvärt att Rohingya inte nämns, vilket är en del av ett förtigande.
Ett annat exempel på tidningens framställning av situationen i Rakhine framkommer i artikeln ”The promising Rakhine tourism” från den 14:e mars. Artikelns sista mening är ”Thus, Rakhine is a charming place for natural and cultural lovers with simple and honest people”. Alltså döljs inte bara kränkningar mot mänskliga rättigheter i Rakhine, en bild av att det är en harmonisk plats målas även upp.
4. Fråga riktad mot ledartexter (editorials): Vilka förgivettaganden och antaganden vilar på argumenten i ledartexten på?
Numret den 1:a mars innehåller analysen ”Friends are chosen but neighbors come with the house” i tidningens ”Opinion-del”. Artikeln inleds med begreppet mänskliga rättigheter. Det följs av meningen ”But claiming ’human rights, human rights’, many happen to exercise the rights excessively so much so that their deeds are likely to become public nuisances”. Artikeln tar också upp ordspråket ”There is a saying that birds of a feather flock together”. Artikeln uppmanar till att följa en uppförandekod för att kunna samexistera med sina grannar, personer som i sin natur kan vara olika. Antaganden som argumenten bygger på är att det råder en inflation i användandet av begreppet mänskliga rättigheter, och förutsätter uttryckligen att ”lika barn leka bäst”, samt att ha grannar olika sig själv är ett problem. Artikeln är inte kodad att handla om Rohingya, men är relevant för tidningens syn på samexistens och uppdelning i vi och dem.
Numret den 24:e mars innehåller analysen ”Peace in Rakhine State crucial to peace throughout the country” i tidningens del kallad ”Opinion”. Författarens argument att ”It does not make sense to accuse the government of indifferences to the plight of the people of Rakhine and it is time that we pause to take an objective look to separate truth from fiction.” indikerar att det florerar falska fakta om vad som sker i Rakhine och att regeringen är oskyldig, men utsätts för anklagelser. Detta kan tyckas underminera de allvarliga MR-brott som sker i Rakhine. Författaren tar även för givet att regeringens lösning är den enda rätta vägen. Det framkommer i texten;
“So, the Union Government is working closely with relevant organizations to address the issue of underdevelopment through the Central Committee for Implementation of Peace, Stability and Development of Rakhine State. Only then will the region be enjoying peace and prosperity all the more.”
Detta antagande går emot vad internationella organisationer rapporterar om, som menar att regeringen inte vidtagit åtgärder för tillgång till mänskliga rättigheter i Rakhine, och att regeringen till och med har mörkat förbrytelser.119 Artikeln är inte kodad att handla om Rohingya, men är relevant för tidningens syn på regeringens roll angående Rakhine. Det är ett gränsfall eftersom Rohingya är en part i konflikten, men det nämns inte utan huvudämnet är regeringens roll för fred.
6.2.2 New Light of Myanmar: Visuell textanalys