• No results found

Modernisering

Samhällsutvecklingen är ett skäl till att brottmål blivit mer omfattande, men roten till det onda kan även vara lösningen på problemet.346 Erfarenheten av EMR-reformen – som moderniserade domstolsförfarandet – är överväldigande positiv och det heter att farhågor som fanns inför reformen kommit på skam samtidigt som nya möjligheter uppenbarat sig”.347

En sådan möjlighet är elektronisk bevispresentation (hädanefter EPE; Electronic Presentation of Evidence).348 Skriftlig bevisning inskannas och refererat material visas på en skärm istället för att parterna ska ägna uppmärksamhet åt att slå upp hänvisningar i skriftliga protokoll. Effektivitetsvinsterna kan bli enorma då det endast tar 2–3 sekunder att göra hänvisningar tillgängliga på en skärm.349 Detta kan jämföras med de 2–3 minuter en motsvarande ”pappersprocedur” tar i England och Wales.350

Riktigt lika långsamt är det kanske inte i svenska domstolar, men den som observerat ett komplicerat brottmål med omfattande skriftlig bevisning är medveten om att mycket tid och uppmärksamhet går åt att slå upp hänvisningar. Särskilt illa blir det när aktörerna har olika versioner av protokoll och med kreativa lösningar måste lotsa varandra rätt.

EPE skulle åtgärda denna problematik och kan därutöver även främja visuella bevis-framställningar, vilket kan underlätta rättens informationsbearbetning. Domstolsaktörer kan ha en stark tro på sin retoriska förmåga, men som bekant säger en bild mer än tusen ord.

Utifrån teorin om informationsöverbelastning förefaller det vara önskvärt med en elektronisk bevisplattform. Onödiga distraktionsmoment kan undvikas samtidigt som mer koncentrerade och strukturerade bevisframställningar möjliggörs. En analogi kan göras till forskningsresultat som visat att det är lättare att ta del av förhörsprotokoll ifall

346 Se Complex and Lenghty Criminal Trials s. 9.

347 Ekeberg SvJT 2013 s. 169.

348 För mer information om EPE, se http://www.infolaw.co.uk/newsletter/2007/11/electronic-presentation-of-evidence/ (hämtad: 2016-10:21)

349 Complex and Lenghty Criminal Trials s. 31.

350 A.st.

70

lyssnaren har möjlighet att läsa texten.351 Med tanke på att det inte är vanligt att alla domstolsledamöter har all skriftlig bevisning tillgänglig framför sig kan EPE fylla en funktion även i denna del.

En modernisering kostar pengar, men effektivitetsfördelar av detta slag är självfinansierande och mer därtill. Det kan till exempel observeras att England och Wales nyligen initierat en omfattande modernisering av brottmålsförfarandet. Reformen beräknas kosta ca £1 miljard, men förutses leda till framtida besparingar på ungefär

£200 miljoner per år.352 Enkel matematik säger att processekonomiska hänsyn med styrka talar för modernisering under sådana omständigheter.

351 Christianson & Montgomery i: Handbok i rättspsykologi s. 91.

352 HM Courts & Tribunals Service Annual Report and Accounts 2015–16 s. 18.

71

8 Avslutande reflektioner

”Rättsordningen är i extremt hög grad uppbyggd kring föreställningen att det är en grav olycka om en människa döms oriktigt, […] det får bara inte hända […]”

Hans-Gunnar Axberger

Uppsatsens syfte var att utreda om jätterättegångar är rättssäkra och i enlighet med vad som framgått finns det mycket som antyder att rättssäkerheten undermineras av dessa mål.

För det första ändras överprövade jätterättegångar betydligt oftare än vad som är fallet i övriga brottmål. Detta indikerar att tingsrätternas avgöranden i stora och komplicerade brottmål generellt sett är av lägre kvalitet än vanligt.

För det andra ger teorin om informationsöverbelastning starka skäl att ifrågasätta om domarnas kognitiva kapacitet är tillräcklig för att avgöra dessa mål på ett säkert vis.

Tvivel väcks framför allt om nämndemännen kan hantera målen på ett rättsenligt och rättssäkert sätt, men det kan heller inte bortses från att även domare är människor. Vill vi trygga rättssäkerheten är det därför påkallat att skala ned målen. En försämrad beslutskvalitet i brottmål gagnar inte någon, varför det ligger i allas intresse att verka för mer hanterbara prövningar.

För det tredje äventyras rätten till en rättvis rättegång av fenomenet smittoeffekter.

Studier visar att beslutsfattare inte förmår hålla isär brottsanklagelser från varandra och det ger anledning att ifrågasätta hur rättvisa många prövningar av detta slag är.

Den höga ändringsfrekvensen i jättemål, teorin om informationsöverbelastning och fenomenet smittoeffekter ger alla var för sig skäl att ifrågasätta lämpligheten av jättemål. Sammantaget leder de till konklusionen att jätterättegångar och rättssäkerhet rimmar illa med varandra. I den bästa av världar hade vi otvivelaktigt förpassat jättemålen till historieböckerna, men den världen är dessvärre endast en utopi.

Rättseffektiviteten kräver inte bara att rättssäkerheten tryggas, utan även att rättstryggheten säkras. Stora och komplicerade brottmål är därför något av ett nödvändigt ont, då vi inte kan kapitulera inför brottslighet som blivit för svårhanterlig.353 En kapitulation är dock inte det enda medlet som står till buds, utan en

353 Jfr Dir. 2016:31 s. 2.

72

modifikation kan vara tillräckligt för att säkra den enskildes skydd mot det allmännas utövande av tvångsmakt.

Rättegångsbalken kom till i en tid då rättegången i hög grad gällde här och nu, vilket är rena motsatsen från de oändligt mycket mer komplicerade jättemål domstolarna allt oftare ställs inför.354 Det är knappast kontroversiellt att säga att balken behöver ringa in det nya och ringa ut det gamla, allra helst i morgondagens första, skälvande minut.

Lagstiftaren har också – kanske något sent omsider – adresserat problemet och uttryckt en vilja att genomföra revolutionerande förändringar.355 Att döma av utrednings-direktivet går knappt någon av balkens heliga principer säker när en storslagen skara jurister antagit uppdraget att skräddarsy en ny brottmålsprocess.356

Förhoppningsvis leder också utredningen till effektfulla åtgärder, men samtidigt är det så att lagstiftningsarbete ska skynda långsamt. Att låta rättssäkerheten vänta är dock inte tillfredsställande. Därför finns det anledning att snarast möjligt förverkliga lämpliga och redan utredda åtgärdsförslag. Ett sådant är Straffprocessutredningens förslag att undanta nämndemän från jättemålen, för att på så vis tillförsäkra en kvalitetshöjning av dömandet.357 Det är antagligen inte tillräckligt, men det är ett bra steg på vägen.

354 Ekeberg SvJT 2013 s. 175.

355 Jfr Dir. 2016/31 s. 5 ff.

356 A. st.

357 SOU 2013:17 s. 690 ff.

73

Käll- och litteraturförteckning

Offentligt tryck

Sverige

Prop. 2015/16:151. Ny påföljd efter tidigare dom

Prop. 2015/16:68. Förstärkt rättssäkerhet och effektivitet i förundersökningsförfarandet Prop. 2013/14:170. Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda förhandlingar Prop. 2004/05:131. En modernare rättegång – reformering av processen i allmän domstol

Prop. 2000/01:108. Åtgärder mot inställda huvudförhandlingar i brottmål vid tingsrätterna m.m.

NJA II 1943

Dir. 2016:31. En modern brottmålsprocess anpassad även för stora mål

SOU 2013:49. Nämndemannauppdraget – breddad rekrytering och kvalificerad medverkan

SOU 2013:17. Brottmålsprocessen

SOU 2007:8. Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpning SOU 1955:10. Vidlyftiga rättegångar

Beteendeekonomi och konsumentpolitik, Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Regeringskansliet, 2009

Delrapport ÅM-A 2014/0226, En rådgivande panel i åtalsfrågan i vissa fall, Arbetsgruppen om ett breddat perspektiv på åtalsfrågan i vissa fall, Åklagarmyndigheten, 2015

Effektivare hantering av stora och komplicerade brottmål – en idéskrift, Riksåklagarens arbetsgrupp, 2006

En skräddarsydd rättegång – och vägen dit, Svea hovrätts projekt om handläggningen av stora och komplicerade brottmål, 2015

Felaktigt dömda – Rapport från JK:s rättssäkerhetsprojekt, 2006

Rapport 2011:18, Fördjupad analys av marknaden för mobiltelefoni, bredband och sampaketerade telekomtjänster, Konsumentverket, 2011

Rapport från arbetsgruppen för en effektivare hantering av stora och komplicerade brottmål, Stockholms tingsrätts arbetsgrupp, 2015

74

Rättssäkerheten i brottmål: Rapport från JK:s andra rättssäkerhetsprojekt, 2009

Undersökning av ändringsfrekvensen i brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 januari – 30 april 2015, Svea hovrätt, 2015

Kanada

Report of the Review of Large and Complex Criminal Case Procedures, Ontario Ministry of the Attorney General, 2008

Storbritannien

HM Courts & Tribunals Service Annual Report and Accounts 2015–16

Litteratur

Christianson, Sven Å & Montgomery, Henry, Kognition i ett rättspsykologiskt perspektiv, i: Handbok i rättspsykologi, Liber, 2008, s. 87-120

Complex and Lengthy Criminal Trials, A Report by JUSTICE, Chair of the Committee Sir David Calvert-Smith, 2016

Devine, Dennis J, Jury Decision Making: The State of the Science, New York University Press, 2012

Diesen, Christian, Bevisprövning i brottmål, Bevis 10, 2:1 uppl., Norstedts Juridik 2015 Diesen, Christian, Bevisprövning i brottmål, Juristförslaget, 1994

Diesen, Christian, Juridiska perspektiv på bevisvärderingen, i: Handbok i rättspsykologi, Liber, 2008, s. 395-405

Diesen, Christian, Lernestedt, Claes, Lindholm, Torun & Pettersson, Tove, Likhet inför lagen, Natur och kultur, 2005

Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik & Heuman, Lars, Rättegång IV, Upplaga 7:2, Norstedts Juridik, 2009.

Fitger, Peter, Sörbom, Monika, Eriksson, Tobias, Hall, Per, Palmkvist, Ragnar &

Renfors, Cecilia, Rättegångsbalken m.m. (30 juni 2016, Zeteo), uppl. 80, 2016

Granhag, Per Anders & Ask, Karl, Psykologiska perspektiv på bevisvärdering, i:

Handbok i rättspsykologi, Liber, 2008, s. 407-422 Gräns, Minna, Decisio Juris, Iustus förlag, 2013

Gräns, Minna, Användningen av andra vetenskaper, i: Juridisk metodlära, Studentlitteratur, 2013, s. 421-434

75

Heuman, Lars, Kringgås principen om åklagarens bevisbörda?, i: Festskrift till Lars Welamson, 1988

Kahneman, Daniel, Tänka, snabbt och långsamt, Volante, 2011 Lainpelto, Katrin, Stödbevisning i brottmål, Jure Förlag, 2012

Lundh, Lars-Gunnar, Montgomery, Henry & Waern, Yvonne, Kognitiv psykologi, Studentlitteratur, 1992

Lundqvist, Ulf, Rättegången vid internationella brottmålsdomstolar, Bokbyrån, 2012 Rättssäkerheten i brottmål: ifrågasatt av Justitiekanslern, Lunds domarakademi, 2007 Strömwall, Leif A & Holmberg, Ulf, Rättspsykologisk metod, i: Handbok i rättspsykologi, Liber, 2008, s. 53-66

Artiklar

Alexandersson, Nils, Den nya rättegångsbalken. Några ord vid dess trädande i kraft., SvJT 1948 s. 1-5.

Axberger, Hans-Gunnar, i: Rättssäkerheten i brottmål: ifrågasatt av Justitiekanslern, Lunds Domarakademi, 2007, s. 13-84

Bordens, Kenneth S & Horowitz, Irwin A, Joinder of Offenses: A Review of the Legal and Psychological Literature, Law and Human Behavior, Vol. 9, No. 4, 1985, s. 339-353 [cit: Bordens & Horowitz]

Calo, Robert R, Joint Trials, Spillover Prejudice, and the Ineffectiveness of a Bare Limiting Instruction. American Journal of Trial Advocacy, Vol. 9, 1985-1986, s. 21-42 [cit: Calo]

Dahlman, Christian, Belastningsparadoxen - när kriminell belastning talar till den tilltalades fördel, JT Nr 3 2013/14, s. 561-577.

Dahlman, Christian, The Felony Fallacy, Law, Probability and Risk, Vol. 14, Issues 3, 2015, s. 229-241. [cit: Dahlman, 2015]

Eisen, Mitchell L, Dotson, Brenna & Dohi Gregory, Probative or Prejudicial: Can Gang Evidence Trump Reasonable Doubt?, UCLA Law Review, Vol 62, Discourse, 2014, s.

1-18 [cit: Eisen m.fl., 2014]

Eisen, Mitchell L, Gomes, Dayna M, Wandry, Lindsey, Drachman, David, Clemente, Amanda & Groskopf, Cheryl, Examining the Prejudicial Effects of Gang Evidence on Jurors, Journal of Forensic Psychology Practice, Vol. 13, Issue 1, 2013, s. 1-13 [cit:

Eisen m.fl., 2013]

Ekeberg, K-G, En ännu modernare rättegång?, SvJT 2013 s. 169-175

76

Eppler, Martin J & Mengis, Jeanne, The Concept of Information Overload: A Review of Literature from Organization Science, Accounting, Marketing, MIS, and Related Disciplines. The Information Society, Vol. 20, Issue 5, 2003, s. 325-344 [cit: Eppler &

Mengis]

Goodman-Delahunty, Jane, Cossins, Annie & Martschuk, Natalie, Jury Reasoning in Joint and Separate Trials of Institutional Child Sexual Abuse: An Empirical Study, Report for the Royal Commission into Institutional Responses to Child Sexual Abuse, 2016 [cit: Goodman-Delahunty m.fl.]

Gregow, Torkel, Några synpunkter på frågan om bevisprövning och bevisvärdering i mål om sexuella övergrepp mot barn, SvJT 509-523

Hein, Kevin P, Joinder and Severance. American Criminal Law Review, Vol. 30, 1992-1993, s. 1139-1177 [cit: Hein]

Himma, Kenneth E, The concept of information overload: A preliminary step in understanding the nature of a harmful information-related condition, Ethics and Information Technology, Vol. 9, Issue 4, 2007, s. 259-272 [cit: Himma]

Jareborg, Nils, Straffmätning vid flerfaldig brottslighet, SvJT 1999 s. 264-279

Kahneman, Daniel & Tversky, Amos, i: Judgment Under Uncertainty: Heuristics and Biases, Cambridge University Press, 1982, s. 3-20 [cit: Kahneman & Tvertsky]

Lassen, Bengt, Nya RB och jättemålen., SvJT 1953 s. 430-432

Leipold, Andrew D & Abbasi, Hossein A, The Impact of Joinder and Severance on Federal Criminal Cases: An Empirical Study. Vanderbilt Law Review, Vol. 59, 2006, s.

349-404 [cit: Leipold & Abbasi]

Malhotra, Naresh K, Information Load and Consumer Decision Making, Journal of Consumer Research, Vol. 8, No. 4, 1982, s. 419-430 [cit: Malhotra]

Mellqvist, Mikael, Om tro, tyckande och vetande, SvJT 2013 s. 753-778

Mick, David G, Broniarczyk, Susan M & Haidt, Jonathan, Choose, Choose, Choose, Choose, Choose, Choose, Choose: Emerging and Prospective Research on the Deleterious Effects of Living in Consumer Hyperchoice, Journal of Business Ethics, Vol. 52, No. 2, 2004, s. 207-211 [cit: Mick m.fl.]

Morgan, Katie & Zydney Mannheimer, Michael J, The Impact of Information Overload on the Capital Jury's Ability to Assess Aggravating and Mitigating Factors. William &

Mary Bill of Rights Journal, Vol. 17, Issue 4, Article 4, 2009, s. 1089-1137 [cit: Morgan

& Zydney Mannheimer]

Nietzel, Michael T, McCarthy, Denis M & Kerr, Monica J, Juries: The Current State of the Empirical Literature. Psychology and Law, Perspectives in Law & Psychology, Vol.

10, 1999, s 23-52 [cit: Nietzel m.fl.]

77

Paredes, Troy A, Blinded by the Light: Information Overload and Its Consequences for Securities Regulation. Washington University Law Review, Vol. 81, Issue 2, 2003, s.

417-485 [cit: Paredes]

Ram, Natalie, Tiered Consent and the Tyranny of Choise. Jurimetrics, Vol. 48, No. 3, 2008, s. 253-284 [cit: Ram]

Ramberg, Anne, i: Rättssäkerheten i brottmål: ifrågasatt av Justitiekanslern, Lunds Domarakademi, 2007, s. 147-162

Schick, Allen G & Gordon, Lawrence A, Information Overload: A Temporal Approach, Accounting, Organizations and Society, Vol. 15, No. 3, 1990, s. 199-220 [cit: Schick m.fl.]

Schwartz, Barry, Ward, Andrew, Monterosso, John, Lyubomirsky, Sonja, White, Katherine & Lehman, Darrin R. Maximizing Versus Satisficing: Happiness Is a Matter of Choice, Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 83, No. 5, 2002, s. 1178-1197 [cit: Schwartz m.fl.]

Simnett, Roger, The Effect of Information Selection, Information Processing and Task Complexity on Predictive Accuracy of Auditors, Accounting, Organizations and Society, Vol. 21, Issues 7-8, 1996, s. 699-719 [cit: Simnett]

Simon, Herbert A, A Behavioral Model of Rational Choice, The Quarterly Journal of Economics, Vol. 69, No. 1, 1955, s. 99-118 [cit: Simon]

Speier, Cheri, Valacich, Joseph S & Vessey, Iris, The Influence of Task Interruption on Individual Decision Making: An Information Overload Perspective, Decision Sciences, Vol. 30, Issue 2, 1999, s. 337-360 [cit: Speier m.fl.]

Tanford, Sarah, Penrod, Steven & Collins, Rebecca, Decision Making in Joined Criminal The Influence of Charge Similarity, Evidence Similarity, and Limiting Instructions, Law and Human Behavior, Vol. 9, No. 4, 1985, s. 319-337 [cit: Tanford m.fl.]

Sutcliffe, Kathleen M & Weick, Karl E, Information Overload Revisited, The Oxford Handbook of Organizational Decision Making, 2008, s. 56-75 [cit: Sutcliffe & Weick]

Wistrich, Andrew J, Guthrie, Chris & Rachlinski, Jeffrey J, Can Judges Ignore Inadmissible Information? The Difficulty of Deliberately Disregarding, University of Pennsylvania Law Review, Vol. 153, 2005, s. 1251-1345 [cit: Wistrich m.fl., 2005]

Wistrich, Andrew J, Guthrie, Chris & Rachlinski, Jeffrey J, Inside the Judicial Mind, Cornell Law Review, Vol. 86, No. 4, 2001, s. 777-830 [cit: Wistrich m.fl., 2001]

78

Rättsfall

Högsta domstolen NJA 2009 s. 485 NJA 2007 s. 547 NJA 1980 s. 725

USA

Stewart v. State No. 53100 (Nevada Supreme Court 2010-10-22) United States v. Foutz, 540 F.2d 733 (4th Cir. 1976)

Övrigt

Beslut Dnr ÅM-A 2016/0140, Tillsynsavdelningen, Åklagarmyndigheten, 2016 https://www.bgplay.se/video/jatterattegangarna-kan-strida-mot-europakonventionen-svart-att-fa-en-overblick (hämtad: 2016-10-21) Veckans Juridik, webb-TV publicerad 2015-03-26, Jätterättegångarna kan strida mot Europakonventionen – ”svårt att få en överblick”, debatt med: advokat Johan Eriksson, justitieråd Mari Heidenborg &

riksåklagare Anders Perklev, programledare: Stefan Wahlberg

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/det-har-ar-hemtjanstharvan (hämtad:

2016-10-21)

http://www.svd.se/manga-offer-i-natpedofilmal (hämtad: 2016-10-21)

http://www.infolaw.co.uk/newsletter/2007/11/electronic-presentation-of-evidence/

(hämtad 2016-10-21)

79

Related documents