Naturens rätt till rättigheter

7.3.2 Naturens rätt till rättigheter

Genom artiklarna betonas att de ska återuppliva den ”döda” Yamuna, genom att påstå att floden är död tillskriver de floden en mänsklig eller organisk kvalitet som möjligen allmänt sett inte ges till vatten, stenar och mark. 
101

Flodernas bikanaler beskrivs av experter som organ till kroppen – en rak parallell till den mänskliga kroppens fysionomi, och om en av dessa blir smittade så går det ut över resten av kroppen. Samtidigt beskrivs även floden i sig som ett organ sett till samhällskroppen. Genom att anmärka på hur viktigt det är även med biflodernas inverkan, får vi en känsla av att ”många bäckar små” och ”den svagaste länken”, detta ger oss intrycket att det krävs ett kollektivt engagemang för att lösa problemet, och i detta kan vi också sägas skönja en mänskliga öden-gestaltning som för flodernas talan. 


Citatet ovan hävdar att de kulturella traditioner som hos hinduerna upprättats till naturen, kan fungera som en metod för att rädda naturen utifrån dagsläget, samma traditionella åskådningssätt

Okänd skribent (2017) HC says Ganga, Yamuna are living persons. The Economic Times, 2017-03-21 https://

100

economictimes.indiatimes.com/nation-world/hc-says-ganga-yamuna-are-living-persons/believe-it-or-not/slideshow/ 57754739.cmss Hämtad 2020-11-09

Okänd skribent (2017) Fresh hope of bringing Yamuna river to life. The Times of India, 2017-03-21 https://

101

timesofindia.indiatimes.com/city/delhi/fresh-hope-of-bringing-yamuna-to-life/articleshow/57740789.cms Hämtad 2020-11-09

Personification as a deity cultivates empathy and creates a strong emotional bond with the ecosystem, leading to social norms emphasising conservation. This principle of sacredness and respect has been passed down through the generations through stories and local bio-cultural traditions.


– BBC News

“To ensure that a river is treated like a living person, it should be considered in its entirety. For example, a river would not just mean the river, but also its floodplains, all tributaries, including natural and artificial drains, opening into it.”


återfinns även hos maorierna. Genom att betrakta floderna som gudomliga personligheter kan 102

man både kultivera empati och skapa ett starkt emotionellt band med ekosystemet, detta band kan i sin tur leda till sociala normer som emfaserar bevarandet av naturen. Som Hackett skriver i sin studie så har fredsjournalistik, i motsats till den konfliktbetonade krigsjournalistiken, frammanat en större andel empati, hopp och engagemang. Kan denna gestaltning därmed ändra sättet vi ser på 103

naturen i stort? Vid gestaltningen av traditioner som uppvärderar naturens egenvärde frågar sig BBC News reporter om detta sätt att betrakta träd, djur och floder som heliga, om att känna vördnad inför dem genom biokulturella traditioner, kan representera möjligheter för en mer hållbar livsstil generellt. Orelaterat till det faktiska fallet nämns dessutom, som ett empiriskt bevis, att de på en plats i Indien lyckats åstadkomma en total omställning till ekologisk odling under ett spann av tio år. Även ett annat exempel lyfts där hinduernas inverkan sägs ha ”räddat” naturen genom trädkramning. I en artikel i The New Zealand Herald får vi dessutom flodernas rättigheter placerade i en pågående kontext genom att de redogör för den fyra år gamla lag som gav rättigheter till en nationalpark. Genom att sätta nyheten i detta historiska förlopp får vi en viss förståelse för naturens inneboende egenvärde; nationalparker är ju till exempel just någonting som vi enligt våra kognitiva scheman förstår och betraktar som en natur värd att bevara. Nationalparker behöver inte producera någonting särskilt för att rättfärdigas sin obesudlade existens. På denna väg anspelar innehållets gestaltning till redan befintliga normer som accepterar detta sätt att se naturen för dess egenvärde, vilket hjälper att föra fram argumentet för det rimliga i lagbeslutet. 


Det upprättas flertalet paralleller till andra diskurser som möjliggör sakfrågans omformulering till en tematisk gestaltning. Såväl BBC News, som The Economic Times som The Guardian och The New Zealand Herald sätter frågan om flodens rättigheter i en större kontext genom följande porträttering. I en variation refererar dessa tidningar till både slavar som egendom, kvinnan som egendom och djuren som egendom. Med andra ord likställs floderna med dessa gruppers utsatthet. Det finns en redogörelse för kampen om fosters rätt till mänskliga rättigheter i frågan kring abort, och till barnens senare rättigheter på omväg via förmyndare. Här påtalas svårigheten med att lösa en överväldigande inställningsfråga, alltså den ideologiska eller rent etiskt värdemässiga frågan som finns i botten, genom något så ytligt som en lagändring. Människor och deras omdömen finns kvar även om vi inrättar lagar. Det betonas att det är en mental förändring som behöver ske, något som

Krishnakumar, S. (2017) Could making the Ganges a 'person' save India's holiest river? BBC News, 2017-04-04 https://

102

www.bbc.com/news/world-asia-india-39488527 Hämtad 2020-11-09

Hackett, A. Robert. (2017) ”Can Peace Journalism Be Transposed to Climate Crisis Journalism?" Pacific Journalism Review : PJR

103

dock ska anses görbart om vi ser till Goodmans inställning till journalistik, och dess behov av fördjupning. Och det går förstås även att se historiskt till saken, och de exempel som tas upp, om slaveriet (dess avskaffande) kvinnan (hennes rösträtt) och barnen (lag mot barnaga) som alla har tillhörande lagar vilka underlättat denna utveckling och ökat den betonade gruppens egenvärde. På omväg via dessa referenser bör gestaltningen kunna tilltala vår förkunskap och antyda att en lagändring även kan möjliggöra en justering av vår mentala inställning. Genom att se till dessa olika historiska dispyter kan vi anta att skribenterna försöker etablera en enklare indoktrineringsfas för förståelsen för flodernas rättigheter.


Genom att sätta människans antropocentriska förutsättningar i relation till att betrakta naturen för dess egenvärde, kan vi se skiftningar rent ideologiskt. Den ideologiska inställningen som hör till 104

hinduismens och maoriernas sätt att betrakta naturen, gentemot det liberala moderna vinstdrivande sättet. En artikel i The Economic Times menar att en del diskussioner om ”mänskliga rättigheter för naturen” enbart är teoretiska idéer, emedan andra är praktiska regler – med potentiellt större följder. Hur blir det då till exempel om vi börjar se på hela naturen på detta sätt? I artikeln beskrivs hur Bill Gates haft ett förslag om att indriva skatter från de robotar/maskiner som ersätter människor i produktionskedjor och därmed tar deras jobb, för att dessa skatter ska kunna bidra med hjälp till dessa numera arbetslösa människor i längden. Detta lyfter både hur frågan gällande 105

representation ska tas om hand, samtidigt som den påminner om en ekonomisk aspekt. Frågan om egenintresse belyses – kan maskiner ha ett egenintresse som behöver framföras via talesperson? Kan floder? Att lyfta en sån fundering gör att läsaren får chans att sätta fenomenet i ett större perspektiv, ska skatter gå till underhåll av denna lagens upprätthållande på samma sätt som skatter går till försäkringar och arbetslöshetsersättningar? Hur ställer sig samhället till detta? Hur funderar läsaren? Att låta gestalta via liknelser av den här arten kan både gynna och hämma sakfrågan i sig, det vill säga det kan förstora dess betydelse, men också styra fokus från dess huvudsyfte.


Krishnakumar, S. (2017) Could making the Ganges a 'person' save India's holiest river? BBC News, 2017-04-04 https://

104

www.bbc.com/news/world-asia-india-39488527 Hämtad 2020-11-09

Doctor, V. (2017) Human status to river Ganga and Yamuna part of a global trend. The Economic Times, 2017-03-25 https://

105

economictimes.indiatimes.com/news/politics-and-nation/human-status-to-river-ganga-and-yamuna-part-of-a-global-trend/ articleshow/57819903.cms Hämtad 2020-11-09

These verdicts represent a shift from a view that sees nature as a resource to one that considers it an entity with fundamental rights.


Ovan redogörelse ämnade beskriva hur naturen framställs som en levande entitet med rätt till integritet. Men utöver dessa rätt talande beskrivningarna med såväl organ som hälsa som ett ”inuti" kopplat till floderna, beskrivs de mänskliga grupperna som är länkade till floderna, som de största vinnarna. Snarare än att floderna går att avläsa som just ”egenpersoner" och vinnare i och för sig själv, så är det istället hinduerna och maorierna som betecknas som vinnare. Det intressanta i detta utgår ifrån att det de vill åstadkomma genom lagstiftningen är att berättiga floden ett egenvärde i-och-för-sig-själv, att det därmed inte krävs bevis på att någon förorening påverkar människor negativt för att det ska vara straffbart eller felaktigt, det handlar om floderna isolerat. Men när det 106

gäller fördelarna med flodernas egenvarande så pekas vinsten ändå via människan för att vi ska förstå. Kanske är det oundvikligt utifrån denna antropocentriska tidsålder sett, men ändå – lite intressant är det att det måste gå den omvägen. 
107