Problemet är inte lagar, problemet är att de inte följs

7.2.2 Problemet är inte lagar, problemet är att de inte följs

Ett av de största problemen som fortlöper genom artiklarna är att det inte finns någon genomförandeplan för att faktiskt bära ut beslutet. Till skillnad från Nya Zeeland så finns enligt artiklarna inga ordentliga incitament som förklarar hur detta egentligen ska gå till i Indien. Många av artiklarna ställer frågor som förblir obesvarade; kommer detta lagförslag begränsas till enbart staten Uttarakhand (där beslutet lagstadgades) eller kommer det att inkludera hela Indien? Vad händer med de redan befintliga dammar som måste antas förhindra det fria flödet hos floden? Hur planerar man behandla det förorenade vatten som utmynnar i omnämnda floder men som ursprungligen kommer från bifloder? Kan individer härmed föra talan för brott mot flodens rättigheter? Kommer detta underlätta processen att rena floden? Allt som allt antyder dessa experternas funderingar att lagen inte är helt glasklar och heller inte genomförbar utan dessa specificeringar. Genom att sätta problematiken i en större och mer komplex kontext än vad själva lagen erbjuder en lösning för, går det att se hur nyheten är vidare och berör fler än vad som initialt omtalats, nyheten får en tematisk framtoning. Det gör också läsaren ifrågasättande – ja, vad är svaren på alla dessa frågor? ”It must count as one of the fastest adoptions of a legal principle stated

Goswami, A. U. (2017) Will granting legal rights to rivers like the Ganga, change the on-ground situation? The Economic Times,

70

2017-03-25 https://economictimes.indiatimes.com/news/politics-and-nation/will-granting-legal-rights-to-rivers-like-the-ganga-change-on-ground-situation/articleshow/57818653.cms?from=mdr Hämtad 2020-11-09

in another country.” skriver en artikelförfattare i The Economic Times och hänvisar till Nya 71

Zeelands lagstiftning som ursprungsvarianten till denna appropriering. Att anmärka på en snabbhet kan tända en varningslampa och antyda att något är föga genomtänkt. När artiklarna på detta vis enbart anför frågor utan att erbjuda några svar, lämnas läsaren hängandes i sin misstro, något som måste antas vara poängen med just denna inramning. Frågorna ställer högre krav på ämnet och får också oss som läser att göra detsamma, det ger känslan av att det inte handlar om ett problem så enkelt att det går att plåstra med en lag.


En artikel i The Economic Times menar att det är på grund av det mänskliga misslyckandet att lösa det ”riktiga” dilemmat, som man nu tillskriver naturliga entiteter, djur och foster för den delen, mänskliga rättigheter. Diskussionen beskrivs som så svår att kompromisser är längre bort än 72

lagförändringar. Att istället ta till lagen och tillskriva sitt skyddsobjekt mänskliga rättigheter må ge inbillningen av en lösning för dilemmat, men det framställer också svårigheter. Det blir ett sätt att gå runt problemet, menar skribenten. Människorna som är orsaken till lagens nödvändighet finns fortfarande kvar, och de behåller samma gamla mentalitet. Frågan som omkretsar detta tema är huruvida en lagändring verkligen kan ändra människans nuvarande inställning. Det är också detta 73

som Lovelle skriver om i sin studie där hon undrar hur applicerbart lagförslaget är på verkligheten med dess verkliga människor. De menar, liksom Luther King gjorde när han anklagade ansatserna att tampas med segregationen som tokenismer, att det är tomma ord. Samtidigt kan vi se tidigare 74

exempel där lagändringar lyckats uppmuntra ett nytt synsätt, som nämndes ovan med lagen mot barnaga.

Doctor, V. (2017) Human status to river Ganga and Yamuna part of a global trend. The Economic Times, 2017-03-25 https://

71

economictimes.indiatimes.com/news/politics-and-nation/human-status-to-river-ganga-and-yamuna-part-of-a-global-trend/ articleshow/57819903.cms Hämtad 2020-11-09

Doctor, V. (2017) Human status to river Ganga and Yamuna part of a global trend. The Economic Times, 2017-03-25 https://

72

economictimes.indiatimes.com/news/politics-and-nation/human-status-to-river-ganga-and-yamuna-part-of-a-global-trend/ articleshow/57819903.cms Hämtad 2020-11-09

Doctor, V. (2017) Human status to river Ganga and Yamuna part of a global trend. The Economic Times, 2017-03-25 https://

73

economictimes.indiatimes.com/news/politics-and-nation/human-status-to-river-ganga-and-yamuna-part-of-a-global-trend/ articleshow/57819903.cms Hämtad 2020-11-09

Luther King, M. (1962) The Case Against 'Tokenism'; The current notion that token integration will satisfy his people, says Dr. King,

74

is an illusion. Today's Negro has a 'new sense of somebodiness, The New York Times Magazine, 1962-08-05. Artikeln är baserat på ett muntligt tal, arkiverat material, hämtat 2020-11-20

One can see this with the rivers. How does becoming a person, through a single decision of a court, really change the reality for the Ganges? The pressures on it, of population growth and climate change and industrialisation remain.


Två artiklar (The Economic Times & The New Zealand Herald) uttryckte skepsis mot själva lagförslaget som sådant, emedan övriga enbart såg kritiskt på hur det skulle genomföras. Den ena av dessa två uttryckte detta märkbart som ett sätt att säga att de inte ”ville” förstå sig på det. Här frågar skribenten med en hånande ton om politiker nu i stort sett kan göra vad som helst, och menar att det här är ett starkt exempel – att en flod ”blir” en människa! Den här författaren ägnar ingen förklaring för lagen i sig utan väljer istället att lyfta enbart detta bokstavliga, en flod blir en människa, vilket naturligtvis låter underligt utan den bakomliggande idén. Han fortsätter med att säga att nej, olikt vad man än kunde tro så var de fullt nyktra när de kom med förslaget. Han presenterar advokaten som förde talan i fallet som flodens ”far” och fortsätter vidare att skämta med att floden åtminstone inte kommer att dra nytta av de allmänna pensionsbolagen – trots att dess väl framskridna ålder kunde tala för detta. Det märks i den här artikeln liksom i andra som dock tar annan ton, att det är 75

det ideologiska som lyfts fram som orsak till lagstiftningen, nu när den är under kritik. Det är mer strategiskt effektivt att upprätta motpoler om man omtalar det som berör enbart den isolerade gruppen (hinduer och maorier) än om man påtalar miljöförstöringen, som i viss mån kan slå an i oss alla. Konflikten som gestaltas hamnar mellan politikernas beslutsmakt och det faktiska samhället, på så sätt gestaltas problematiken sakfrågespecifikt som en fråga om lagens implementering.


En artikel inleds med orden ”blott en dag efter att högsta domstolen i Uttarakhand beslutade att Yamuna och Ganges skulle åskådas som juridiska personer, steg aktivister fram och menade att kampen för deras rening redan varit lång och långsam.” (min övers.) Det här med tiden är ett 76

genomgående grepp i artiklarna, både hur lång tid olika instanser redan kämpat för att få ordning på flodernas hälsa, men också hur lång tid arbetet kan tänkas ta, samt under hur lång tid detta beslut över huvud taget väntas ha någon som helst verkan. Maorierna kämpade i över 140 år för att få igenom sitt lagförslag om Whanganui, och fallen kring Ganges och Yamunas föroreningar har varit på tal om i 32 respektive 24 år; varför, undrar experter, skulle det här göra någon skillnad nu? Samtidigt intygar detta att beslutet inte är plockat ur tomma luften. Problemen har funnits under en lång tid och faktum är att det dessutom redan i dagsläget finns flertalet lagförslag om förändringar som hoppats kunna råda bot på föroreningarna, liksom jag nämnde ovan. Ravi Chopra som är miljöaktivist och citeras i The Times of India säger exempelvis att det utfärdats en order om förbud

Soper, B. (2017) Whanganui River's personhood a strange proposition. The New Zealand Herald, 2017-03-15 https://

75

www.nzherald.co.nz/nz/barry-soper-whanganui-rivers-personhood-a-strange-proposition/CQDLRIDCDLHK7OHW5FVHRFZX3E/

Hämtad 2020-11-09

Sharma, S. (2017) Tough battle to keep Ganga clean, free-flowing and acologically intact. The Times of India, 2017-03-21 https://

76

timesofindia.indiatimes.com/city/dehradun/tough-battle-to-keep-ganga-clean-free-flowing-and-ecologically-intact/articleshow/ 57757024.cms Hämtad 2020-11-09

till byggnadsverk inom 200 meter från floderna, kopplat till översvämningen 2013. Men, menar Chopra, det saknas ansträngningar för att förverkliga och implementera dessa förbud. Separata grupper av miljöaktivister är överens om att många floder i Indien blivit just smutsigare allt eftersom ekonomin i landet har förbättrats, vilket indirekt är ett motbevis på att de styrande instansernas kommer med ett gynnande engagemang. Istället beskrivs hur städernas avloppsvatten rinner ut i floderna tillsammans med odlingsbekämpningsmedel och industriellt avfall – trots att det finns lagar även mot detta.


Som The Times of India skriver ovan om industrier och den där tillhörande urbaniseringen av landet, så kan de båda absolut pekas ut som delansvariga för föroreningarna. Trots det är detta den 77

enda artikeln som egentligen pekar på dessa som skyldiga i stort. Istället gestaltas samtliga aktörer ur näringslivet dels som en enhetlig grupp, vilket gör dem sliriga att få tag på. Dels låter artiklarna ingen aktör ur näringslivet komma till tals, vilket gör att man undviker konfliktsituationen helt och hållet; om enbart en sida kommer till tals upprättas ingen konflikt. Genom artiklarna får vi istället på omvägar förstå denna skyldiga grupp genom utlåtandet att exempelvis alla nya gruvlicenser blivit bannade för fyra månader framåt, samt att en hel del verksamheter som bedriver hotell och boenden blivit avstängda pga. att deras verksamheter gör sig av med avfall direkt i floderna. Att dessa företagare kan komma att påverkas negativt och stå försvarslösa inför dessa nya lagar är någonting som lämnas outforskat och opåtalat, vilket här ska påpekas vara en utelämnad vinkel. Den möjliga konflikten som kunde ha upprättats mellan lagen och de företag som ”drabbas” av dennes restriktioner, undertrycks därmed i samtliga artiklar. Av de främst utpekade berörda av repressalierna är frågan kring sandbrytning störst. Swami Shivanand (citerad i The Times of India) som länge kämpat för Ganges hälsa, säger att de som främjar sandbrytning menar att det rensar det bottenslam som kommer med floderna från bergen, något han kallar grundlöst och ”falskt”. Denna

Sharma, S. (2017) Tough battle to keep Ganga clean, free-flowing and acologically intact. The Times of India, 2017-03-21 https://

77

timesofindia.indiatimes.com/city/dehradun/tough-battle-to-keep-ganga-clean-free-flowing-and-ecologically-intact/articleshow/ 57757024.cms Hämtad 2020-11-09

The latest cleanup initiative has set 2018 as its deadline, one that water ministry officials have reportedly conceded is unlikely to be met.


– The Guardian


Also, the pollution control board has failed to take action against industries, local bodies, ashrams, hotels etc for dumping sewage and filth into the holy river, which is responsible for its present dismal condition.


gruvdrift skadar enligt honom inte bara den naturliga floran i vattnet, utan även dess flöde. De som utför brytning i floderna kallas i artikeln för ”mining mafia”, vilket kan ses som ett enkelt grepp för att stämpla detta som olagligt. Här kommer vi samtidigt tillbaka till temat för merparten artiklar; om någonting pågår trots att det är olagligt – såsom uppenbar gruvdrift pågått i floderna trots regeringens kännedom – så faller den slutliga domen på den rättsliga instansen som inte lyckats

förhindra eller bestraffa gärningsmännen. De skriver att Uttarakhand och Uttar Pradesh på ett iögonfallande dåligt sätt lyckats ta om hand om floderna, att domstolsbeslut blivit kränkta av på

varandra följande regeringar, och att styrelsen för föroreningskontroll successivt misslyckats med att agera mot de industrier, hotellkedjor m.fl. som dumpar skräp och avfall i den heliga floden. 78

Genom ordval betonas misslyckandet och skulden läggs härmed på tidigare regeringar, samtidigt som det skrivs att indiska domstolar ställt sig kritiska till tre decennier av indiska regeringars misslyckade försök att städa upp och rena floderna. Det blir alltså dessa, snarare än aktörer som 79

bevisligen skräpar ner, som får ta skulden, och det pekande fingret kommer från såväl domstolar som experter inom vattenskötseln och aktörer från olika vattenmyndigheter. Enligt dessa röster beror föroreningarnas fortgående snarare på bristande samarbeten mellan olika lagliga instanser än på brister på individuell nivå. Det kan ses som ett retoriskt medel hos författaren att lyfta hur långvarigt detta arbete varit, det här är inte är ett ögonblicksbeslut utan striden har pågått över generationsgränser, genom detta förstår vi att det också krävs en kollektiv ansträngning för att åstadkomma förändring, snarare än ett enkelt lagbeslut som löser allt. Genom att ofta avsluta 80

resonemangen kring lagbeslutet i Indien med en okommenterad redogörelse för Whanganuiflodens välrenommerade lagförfarande, ökar kritiken mot Indiens brister i tysthet. Shehata och Hopmann betonar gestaltningsteorins användning av counter-frames, vilka normalt har som syfte att ”bortförklara” allvaret hos en specifik sakfråga på omväg via vetenskaplig skepsis eller dyl. Trots att parallellen inte är helt spikrak, går det att se en liknande gestaltning i bruk här. Om vi ser vi till de separata delarna går det att se hur sakfrågan i detta fall – juridiska rättigheter till en förorenad flod – i mångt och mycket blir just bortförklarad via dessa counter-frames bestående av politiskt riktad kritik. Det vore enkelt att tänka att detta är något gott, och att det är positivt även att lagen

Sharma, S. (2017) Tough battle to keep Ganga clean, free-flowing and acologically intact. The Times of India, 2017-03-21 https://

78

timesofindia.indiatimes.com/city/dehradun/tough-battle-to-keep-ganga-clean-free-flowing-and-ecologically-intact/articleshow/ 57757024.cms Hämtad 2020-11-09

Safi, M. (2017) Ganges and Yamuna rivers granted same legal rights as human beings. The Guardian, 2017-03-21 https://

79

www.theguardian.com/world/2017/mar/21/ganges-and-yamuna-rivers-granted-same-legal-rights-as-human-beings Hämtad 2020-11-09

Sharma, S. (2017) Tough battle to keep Ganga clean, free-flowing and acologically intact. The Times of India, 2017-03-21 https://

80

timesofindia.indiatimes.com/city/dehradun/tough-battle-to-keep-ganga-clean-free-flowing-and-ecologically-intact/articleshow/ 57757024.cms Hämtad 2020-11-09

ifrågasätts, men genom att gestalta beslutet som något problematiskt upprättas skepsis istället för förnöjsamhet. 
81