7.2.3 ”Fifth generation rights” – social ansvarsteori
8. Slutsats och diskussion
8.1 Om materialet i relation till urvalsmetoden
8. Slutsats och diskussion
Detta avsnitt inleds med en kortare diskussion kring antaganden kring materialet som inte besannades, följt av en sammanfattad diskussion samt slutsatser kring det analyserade materialet som presenterats i avsnittet för resultat och analys.
8.1 Om materialet i relation till urvalsmetoden
Ett av antagandena i diskussionen om urvalet betraktade att olika politisk lutning normalt resulterar i olika nyhetsvinklar, i synnerhet kring miljöjournalistik. I fråga om den punkten talade dock analysens resultat för något annat. The Economic Times, som enligt allsides.com förhåller sig med en högerinriktning politiskt sett, hade istället för en ”väntat” bagatelliserande ton, artiklar som var både långa och utvecklande. Deras rapportering kunde snarare sägas följa ett tematiskt än episodiskt schema; de tog inte avstånd från vetenskapliga ”bevis” eller källor, och verkade inte heller för en miljöskeptisk framtoning. Bland de övriga artiklarna återfanns en ungefärligt likartad variation av tema och vinkel oberoende av mediets förmodade politiska lutning. Utfallet i relation till politisk lutning skulle kunna förklaras via faktum att det pågår en viss likriktning gällande miljöjournalistiken globalt sett. I sin studie ”Framing Climate Change” skriver Shehata och Hopmann att det globaliserade informationsflödet, delade professionella normer- och journalistiska värdegrunder inom västerländska demokratier bidragit till att nyhetsbevakningen av globala frågor blivit slående likartad över länders gränser. Det rör sig om en pågående homogenitet över ländernas gränser, vilken alltså skulle kunna stå till buds som förklaring för de politiska lutningarnas utjämning sinsemellan i just detta material. Efterhand visade sig därmed rapporteringen så pass 114
likartad medierna emellan att någon komparativ studie mellan avsändarna vore överflödig. Studiematerialet betraktades därför snarare som en (1) stor informationskälla av rapporteringen om floderna, då en jämförelse mellan medierna inbördes av dessa anledningar blev ointressant.
8.2 Om resultatet
I rapporteringen om flodernas juridiska rättigheter var de främsta gestaltningar de som omnämnts i avsnittet ovan; mänskliga öden-gestaltning i relation till maorierna och hinduerna, konfliktgestaltning mellan lagen och dess implementerande, samt ansvarsgestaltning rörande
Shehata, A. & Hopmann, N. D. 2012. ”Framing Climate Change” Journalism Studies, 13:2, 175-192, DOI: 10.1080/1461670X.
114
naturens egenvärde och de tilldelade juridiska rättigheterna. Dessa gestaltningar var de som framträdde tydligast i förhållande till undersökningens huvudfrågor; artikelns tematik, de närvarande vs. frånvarande perspektiven, den språkliga gestaltningen, de diskursiva strategierna och observationen av ett socialt ansvar. Nedan sammanfattas och kommenteras ett urval av undersökningens fynd, i enlighet med vilka gestaltningar som uppträdde som svar på vilka av
frågorna. Frågorna om artikelns tematik och perspektiv ryms samlade under begreppet "diskursiva
strategier”, den språkliga framställningen samt det sociala ansvaret står som separata rubriker.
8.2.1 Språklig gestaltning – Konfliktgestaltning
När fokus riktas mot att beskriva den konflikt som finns mellan lagen och tron på dess implementerande, framträder den via både ansvarsgestaltning och konfliktgestaltning. Genom denna handlar frågan snarare om otillräckliga styrdokument och tvivelaktiga val av politiska företrädare, än den miljömässiga aspekten. Genom att exempelvis skriva ”[i]t must count as one of the fastest adoptions of a legal principle” anmärks en snabbhet som i sin tur tänder en tvivlets varningslampa för hur genomtänkt beslutet egentligen är. Genom att misstro lagen för att vara 115
blott en ”tokenism", upprättas en skepsis gentemot den politiska instansen. Trots att de förbrytare som olagligt utför brytning i floderna kallas något så starkt som ”mining mafia”, så motsvarar den politiska odugligheten något värre än denna ”maffia”. Det är den styrande instansens fel att de inte lyckats ”förhindra” detta eller ”bestraffa” gärningsmännen. Dessa politiska instanser har på ett
”iögonfallande dåligt sätt” tagit hand om floderna, domstolsbeslut har blivit ”kränkta” av på
varandra följande regeringar, styrelsen för föroreningskontroll har successivt ”misslyckats” med att agera mot de som dumpar skräp och avfall i den ”heliga” floden. Genom ordvalen betonas 116
misslyckandet, och vi som läser får känslan av att detta rör sig om ett ordentligt undermåligt styre. Det innebär också en förskjutning i ansvarsutkrävande, där individen befrias och skulden läggs på annat håll.
8.2.2 Språklig gestaltning – Mänskliga öden-gestaltning
Genom kraftfulla uttryck har artikelförfattarna porträtterat grupperna maorierna och hinduerna som offer för historiens vändningar. En artikel skrev ”[v]em har en lie tillräckligt skarp för att fälla
Doctor, V. (2017) Human status to river Ganga and Yamuna part of a global trend. The Economic Times, 2017-03-25 https://
115
economictimes.indiatimes.com/news/politics-and-nation/human-status-to-river-ganga-and-yamuna-part-of-a-global-trend/ articleshow/57819903.cms Hämtad 2020-11-09
Sharma, S. (2017) Tough battle to keep Ganga clean, free-flowing and acologically intact. The Times of India, 2017-03-21 https://
116
timesofindia.indiatimes.com/city/dehradun/tough-battle-to-keep-ganga-clean-free-flowing-and-ecologically-intact/articleshow/ 57757024.cms Hämtad 2020-11-09
kapitalismens stjälkar idag?” Ordvalen beskriver en hotande och trängd situation, där du behöver 117
en lie – ett vapen, för att fälla stjälkarna på den som angriper, och att hålla en frontlinje – för att kunna möta det som hotar det egna; samtliga ord antyder en pågående kamp mellan motsatta poler. Det finns formuleringar som säger att landet blivit styckat och sålt ”till högste budgivare”, att det pågår en ”kapitalistisk dominans”, att det är ett människans herravälde över naturen och allt levande. För att beskriva förtrycket av inhemska grupper, vittnas att barn ur ursprungsbefolkningarna fick sitt språk och sin kultur ”bokstavligen klått ur sig”. Det beskrivs vara dags att lyssna på dessa röster som blev ”fördrivna” av, och ”drunknade” i imperialismens flodvåg. Ordvalen fortsätter konsekvent att antyda det våld som riktats mot dessa grupper, och de gestaltas som tydliga offer i situationen, de har blivit "bestulna". 118
Ytterligare en aspekt rörande detta var hur floderna på ett uttalat sätt porträtteras som en slags "ägodelar" till de två omtalade grupperna. Flodernas öde blev på så vis sammankopplat med det mänskliga ödet, något som kan anmärkas vara en fortsatt antropocentrisk vinkel. I många av artiklarna handlade det om folkets flod, trots denna ovanstående kritik mot kapitalsamhället och dess egendomsstyrda maktförhållanden. Maorierna ”grät av glädje" när beskedet om lagen nådde 119
dem, ”när deras släkting blev belönad status som juridisk person”. Hinduerna kallar Gangesfloden för "mamma Ganges". Detta grepp innebär en viss skillnad, för det första blir nyheten mer 120
periodisk, samtidigt framlyfts problematiken knuten till enbart dessa grupper. På så vis förloras möjligheten att åstadkomma en tematiskt gestaltning som inbjuder läsaren att vidga sin vy, istället tvingas vi sammankoppla de båda – floderna och de tillhörande folkgrupperna som en näringskedja. Händelsen isoleras på platsen där den utspelar sig, och vi förhindras tänka på naturen i vår närhet utefter samma relationella förhållanden. Eftersom forskning visar att nyhetskonsumenten anammar den gestaltning som ligger närmast de egna värderingarna, kan det ibland vara en riktig utmaning att
Brave, J. (2017) The western idea of private property is flawed. Indigenous peoples have it right. The Guardian, 2017-03-27 https://
117
www.theguardian.com/commentisfree/2017/mar/27/western-idea-private-property-flawed-indigenous-peoples-have-it-right
Hämtad 2020-11-09
Brave, J. (2017) The western idea of private property is flawed. Indigenous peoples have it right. The Guardian, 2017-03-27
118
https://www.theguardian.com/commentisfree/2017/mar/27/western-idea-private-property-flawed-indigenous-peoples-have-it-right Hämtad 2020-11-09
Brave, J. (2017) The western idea of private property is flawed. Indigenous peoples have it right. The Guardian, 2017-03-27
119
https://www.theguardian.com/commentisfree/2017/mar/27/western-idea-private-property-flawed-indigenous-peoples-have-it-right Hämtad 2020-11-09
Sharma, S. (2017) Tough battle to keep Ganga clean, free-flowing and acologically intact. The Times of India, 2017-03-21 https://
120
timesofindia.indiatimes.com/city/dehradun/tough-battle-to-keep-ganga-clean-free-flowing-and-ecologically-intact/articleshow/ 57757024.cms Hämtad 2020-11-09
gestalta en nyhet så att den får ett mer tematiskt än periodiskt genomslag. Om ämnet erbjuds som 121
någonting isolerat, som i det här fallet, blir det lättare att avfärda, och mister chansen att inverka med ett inflytande, och omforma nyhetskonsumentens rådande ”psykologiska konstruktioner”.
8.2.3 Språklig gestaltning – Ansvarsgestaltning
Trots sammankopplingen mellan folkgrupperna och floderna, användes språket även effektivt för att upprätta en känsla för floderna i sig, och deras välmående. De beskrivs vara på väg att förlora ”their very existence”, de är ”försummade” och ”plågade” av avloppsvatten och industriellt avfall. 122
Orden lockar vår medkänsla. De uppges ha ”organ”, vilka alla är lika viktiga för "kroppens" friska funktioner. På samma sätt som människor kan dö av blodstockning så dör floderna av 123
vattenstockningar, menar experterna. Genom att därtill använda ord som att floderna ska ”återupplivas” och citatet ”they are breathing, living and sustaining the communities from mountains to sea” förmänskligas floderna. De beskriver ett ”inuti floden”; floden har en insida 124
och är inte bara den yta som vi människor ser och speglar oss i. Den här gestaltningsmetoden att 125
”förkroppsliga” floderna genom mänskliga attribut, kan ses som en metod för att få oss att närma oss en empatisk förståelse av flodernas liv. Genom att anspela på dessa "mänskliga" attribut, hoppas de upprätta en sympati.
8.2.4 Diskursiv strategi – Konfliktgestaltning & ansvarsgestaltning
En överraskning i rapporteringen var att det förekom förvånansvärt få aktörer ur näringslivet i artiklarna, dessutom knappt heller några politiker. De aktörer som frekvent kom till tals var experter inom vatten- och miljöhållning, samt aktivister och maorier och hinduer (hinduismens tankegods). I själva verkat hade därmed alla som har ett egentligt ansvar eller makt i samhället uteslutits från att närvara i artiklarna. Detta kan antas skapa mer utrymme för andra röster, samtidigt bidrar det till ett
Shehata, A. ”Journalistikens dagordningar och gestaltningar”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson, Michael &
121
Strömbäck, Jesper, 1 uppl. (Studentlitteratur, Lund, 2015), s. 366
Safi, M. (2017) Ganges and Yamuna rivers granted same legal rights as human beings. The Guardian, 2017-03-21 https://
122
www.theguardian.com/world/2017/mar/21/ganges-and-yamuna-rivers-granted-same-legal-rights-as-human-beings Hämtad 2020-11-09
Okänd skribent (2017) Fresh hope of bringing Yamuna river to life. The Times of India, 2017-03-21 https://
123
timesofindia.indiatimes.com/city/delhi/fresh-hope-of-bringing-yamuna-to-life/articleshow/57740789.cms Hämtad 2020-11-09 Okänd skribent (2017) HC says Ganga, Yamuna are living persons. The Economic Times, 2017-03-21 https://
124
economictimes.indiatimes.com/nation-world/hc-says-ganga-yamuna-are-living-persons/believe-it-or-not/slideshow/ 57754739.cmss Hämtad 2020-11-09
Sharma, S. (2017) Tough battle to keep Ganga clean, free-flowing and acologically intact. The Times of India, 2017-03-21 https://
125
timesofindia.indiatimes.com/city/dehradun/tough-battle-to-keep-ganga-clean-free-flowing-and-ecologically-intact/articleshow/ 57757024.cms Hämtad 2020-11-09
eventuellt misslyckande i att peka ut de befintliga och pågående problemen, som lagt grunden för beslutet från början. Enligt Meyers & Abrams så ska gestaltning välja följande aspekter; definiera problem, diagnosticera orsaker, fastställ moraliska domar, och/eller föreslå gottgörelse. Sett till 126
denna definition av gestaltningsteorin, kan vi i artiklarnas innehåll sakna det moment där orsakerna verkligen klargörs. Genom en konsekvent frånvaro av dessa aktörer och de svar de möjligen skulle avlagt, och ett lika konsekvent ifrågasättande av lagens implementerande, etableras istället en osäkerhet hos läsaren där många frågor hänger i luften vid artikelns slut. Konflikten som gestaltas hamnar då mellan politikernas beslutsmakt och det faktiska samhället. På detta vis gestaltas problematiken sakfrågespecifikt som en fråga om lagens implementering, vilket i stort förhindrar läsaren att se detta som någonting som kan angå hennes själv, om hon befinner sig utanför detta sammanhang.
8.2.5 Diskursiv strategi – mänskliga öden-gestaltning
Vinnarna i lagstiftningen beskrivs vara de grupper människor som står kopplade till flodernas välmående. Även om föroreningarna omnämns så är det inte dessa och deras fysiska inverkan på naturlivet som får mest fokus, intrycket blir snarare att det är inskränkningar i relation till möjligheten att utöva sin tro på ett heligt sätt som är hotat av flodernas föroreningar. I många av artiklarna framställdes därmed grupperna som stod i relation till floderna som vinnare – eller förlorare – beroende på lagens olika utfall. Men som Hackett beskriver i sin studie så har fredsjournalistik, i motsats till den konfliktbetonade krigsjournalistiken, också bevisat frammana en större andel empati, hopp och engagemang. Och genom att betrakta floderna som personligheter 127
och relationer, kan möjligen både empati kultiveras, och ett emotionellt band upprättas med ekosystemet. Detta kan i sin tur leda till sociala normer som emfaserar bevarandet av naturen. En kontexutuell tolkning omfattar enligt Djerf-Pierre och Olausson att se miljön som en social miljövärld. Denna omfattar även de praktiker och institutioner som skapats för vår gemensamma möjlighet att förhålla oss till de biologiska livsprocesserna på jorden. Denna upprättas genom 128
språk och sammanhang; som här. Genom att uppmuntra till en kontextuell tolkning där floderna sätts i relation till något eller någon annan, ökar vår möjlighet att se frågans tematiska möjligheter.
Meyers, Courtney and Abrams, Katie (2010) "Feeding the Debate: A Qualitative Framing Analysis of Organic Food News Media
126
Coverage," Journal of Applied Communications: Vol. 94: Iss. 3. h ps://doi.org/10.4148/1051-0834.1190 s. 3
Hackett, A. Robert. (2017) ”Can Peace Journalism Be Transposed to Climate Crisis Journalism?" Pacific Journalism Review : PJR
127
23, no. 1, s. 18
Djerf-Pierre, Monica & Olausson, Ulrika. ”Miljöjournalistik”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson, Michael & Strömbäck,
128
Det föreslås flertalet paralleller. Bland annat nämns, som exempel på en framgångssaga, en ort i Indien som lyckats åstadkomma en total omställning till ekologisk odling under ett spann av tio år – ett empiriskt bevis på vad övertygelse och inställning kan åstadkomma. Det lyfts även ett exempel som redogör för den fyra år gamla lag som gav rättigheter till en nationalpark. Genom att placera flodernas lagstiftning i detta historiska förlopp får vi en påminnelse om naturens inneboende egenvärde; nationalparker är ju till exempel någonting som vi redan förstår och betraktar som en
natur värd att bevara för dess egen skull. Det hjälper oss alltså att minnas ett förhållningssätt som
redan etablerats, det tilltalar våra kognitiva scheman, vilket skulle kunna underlätta förståelsen för denna lagstiftning. Om vartannat refereras dessutom längre bak i historien, till både slavar som egendom, kvinnan som egendom och djuren som egendom. Floderna likställs med dessa gruppers utsatthet, vilket såväl bidrar till vår medkänsla, som att förmänskliga floderna i sig.
8.2.6 Socialt ansvar – Mänskliga öden-gestaltning
Till de beskrivningar av floden som nämndes ovan, som uppmuntrar till empati, ska tilläggas att dessa sker utifrån ett antropocentriskt perspektiv, där naturens egenvärde beskrivs genom liknelser till människan – och främst som en relation till människan. Den uttryckliga glädjen hos maorier och hinduer får företräda vinsten i lagstiftningen. En något schablonmässig beskrivning av de båda gruppernas relation till floderna används istället för att generera förståelse för själva sakfrågan kring människans inverkan på naturens välmående. Naturen porträtteras istället som en relation; som en entitet av liv som också betecknar gudomlighet och står objekt för dyrkan. Konflikten hamnar härmed mellan möjligheten att dyrkas eller att vara förorenad. Föroreningarna beskrivs främst 129
som ett hinder för rätten att utöva sin tillbedjan. Retoriken i detta är ganska tydlig; den gör anspråk på våra kognitiva scheman och normativa uppfattningar. Religionsfrihet är med på listan för FN:s deklaration av mänskliga rättigheter, i denna beskrivning ingår ”rätten att utöva” sin tro eller övertygelse. Att anspela på förhindrandet till att utöva denna rätt, kan förenkla förståelsen om fog för lagbeslutet i sig genom att påminna om befintliga lagar. Ytterligare en synvinkel som förespråkar detta religiösa spår, går via advokaten Kartikey Hari Gupta som menar att beslutet i Indien tillkännagett en ”femte generationens rättigheter”. Genom att anknyta till denna benämning, inkluderas lagstiftningen i samma ”generationer av rättigheter” som omfattar frihet, jämlikhet och broder- och systerskap. Den tredje, som brukar innefatta rätten till religionsfrihet, grupptillhörighet, självbestämmande m.fl. låter alltså återigen sammankoppla denna nyhet med rätten att utöva
Okänd skribent (2017) India court gives sacred Ganges and Yamuna rivers human status. BBC News, 2017-03-21 https://
129
religion, tro och grupptillhörighet. Dessa uppmuntrar oss dessutom till att se att vårt handlande har konsekvenser, genom att hänvisa till tidigare generationers framsteg i förhållande till lagstiftning och jämställdhetsarbete.
Samtidigt ska det lyftas att dessa formuleringar även framhävde svårigheten i att lösa en så överväldigande inställningsfråga genom något så ytligt som en lagändring. Människor och deras omdömen finns kvar även om vi inrättar lagar. Enligt Levinas och hans ansvarsmoral är ansvaret 130
dessutom något ytterst individuellt. Han menar att det inte räcker att foga sig efter allmänna lagar för att vara sant moraliskt ansvarstagande; unika situationer kräver vårt unika agerande och nya ställningstaganden. På samma spår betonas flertalet gånger att det är en mental förändring som behöver ske. Enligt Goodman vore detta dock genomförbart, sett till den filosofiskt utmanande journalistikens potential. Och det går förstås dessutom att se just historiskt till saken, de fall som tas upp; slaveriet (dess avskaffande) kvinnan (hennes rösträtt) och barnen (lag mot barnaga) är alla empiriska exempel på lagar som åstadkommit förändring såväl praktiskt som mentalt. Även om det varit en tidskrävande utveckling.
8.2.7 Socialt ansvar – Ansvarsgestaltning
Ett sista grepp vi kan framföra härrör den ekonomiska aspekten. Som Goodman skriver så är denna en av de tre viktigaste för att avgöra en händelses nyhetsvärde. Den ekonomiska aspekten framställs ur ett par olika vinklar, dels är det den budgetskillnad som finns mellan Nya Zeeland och Indien rörande implementerandet av lagen. Detta lyfts som nackdel för Indiens skull, som därmed riskerar ha en svårare uppgift i att bära ut lagen. Men det finns också kritik mot hur mycket av Nya Zeeländarnas skattepengar som ska gå till flodens välmående. För att låta svara på det senare, jämför en skribent det belopp som går till floden med det mycket mer omfattande belopp som går till bevattningsfonder för privata mejeriföretag. En företagsamhet som dessutom uppges ”effektivt förstöra” floder på bekostnad av sin djurhållning. En annan artikel refererar till ett förslag från 131
Bill Gates, som menar att man bör indriva skatter från maskiner som ersatt människor i produktionskedjor. Skatterna skulle därmed kunna bidra till att hjälpa dessa numera arbetslösa
Doctor, V. (2017) Human status to river Ganga and Yamuna part of a global trend. The Economic Times, 2017-03-25 https://
130
economictimes.indiatimes.com/news/politics-and-nation/human-status-to-river-ganga-and-yamuna-part-of-a-global-trend/ articleshow/57819903.cms Hämtad 2020-11-09
Stewart, R. (2017) Yes, a river can be a person. The New Zealand Herald, 2017-03-21
https://www.nzherald.co.nz/nz/rachel-131
människor. Att lyfta sådana förslag gör att läsaren får chans att sätta fenomenet i ett större 132
perspektiv, ska skatter gå till underhåll av dessa floder på samma sätt som skatter går till försäkringskassor och dylikt? Kopplingen mellan skattepengar, var de hamnar och vilken effekt de har, ger läsaren en känsla av inflytande, hen dras med utifrån sitt ekonomiska intresse. Denna gestaltning gör rapporteringen såväl tematisk, som ansvarsutkrävande.
8.3 Slutord
Trots att analysen utgjordes av ett urval av endast 15 artiklar, fanns mycket att utläsa ur materialet. Något av det mest anmärkningsvärda ur en journalistisk synpunkt var faktum att aktörer ur näringslivet och politiska talespersoner så gott som uteslutits ur rapporteringen. Resultatet blev en slags ”tyst konflikt” där vi bara fick ta del av ena partens vy av saken. Denna vy företräddes dock av både av de experter som upprättade skepsisen kring lagens implementerande, och de grupper