Vatten utifrån expertis

7.3.1 Vatten utifrån expertis

Såväl ”aktivister”, som ”experter” som ”hinduer” som ”ursprungsbefolkningen” gestaltas som homogena grupper vilka beskrivs genom kollektiva åsikter och ställningstaganden. Detta skapar ordning för oss som läsare, vi slipper ge oss i kast med att se skillnader även inbördes dessa grupper, vilket gör att fokus i artiklarna blir mer stringent. Det etablerar också en mer enhetlig bild av hur den allmänna uppfattningen i frågorna är, sett till den interna gruppen. Ett problem som kan uppstå genom denna typ av gestaltning är att en sån typ av generalisering riskerar att vattna ur nyanserna. När Hammarlin & Wigorts Yngvesson gör ett referat av den amerikanske journalistetikern Stephen Wards resonemang kring utmaningen med det digitala och globala medielandskapet, lyfter de behovet av att dana en universell etik. Med en global räckvidd kommer konsekvenser för globalt ansvar och därmed, anser han, universaliserade etiker. Den befarade 91

skadan med denna slags homogeniserade etik, vare sig det rör sig om miljöfrågor eller annat, är – om vi hänvisar till Levinas ansvarsmoral – att det partikulära riskerar att glömmas bort, och därmed även

individens moraliska ansvar; det moraliska ansvaret läggs på entreprenad. En annan journalistetiker

som Hammarlin & Wigorts Yngvesson refererar till, Clifford Christians, påminner om att vi behöver utvärdera vikten hos frågor om människovärde, sanning och icke-våld när vi definierar denna etik. Dessutom måste vi akta oss för ”det postkoloniala draget” i kosmopolitbegreppet, dvs. att ta med i

Meyers, Courtney and Abrams, Katie (2010) "Feeding the Debate: A Qualitative Framing Analysis of Organic Food News Media

90

Coverage," Journal of Applied Communications: Vol. 94: Iss. 3. h ps://doi.org/10.4148/1051-0834.1190 s. 12

Hammarlin, M-M & Wigorts Yngvesson, S. ”Filosofiska grunder för journalistisk etik”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson,

91

beaktning att detta har sina rötter i upplysningen – som inte alltid var demokratisk i sina framtåg. Att 92

ha ett utifrånperspektiv och vara objektiv är som bekant önskvärt inom journalistiken, men en för stor objektivitet innebär en förlust av just detta, det partikulära i varje situation och relation.


De vetenskapspersoner och miljöexperter som kommer till tals i de olika artiklarna rörande de indiska floderna agerar dock uteslutande som ett kollektiv som upprättar en enhetlig bild. Huruvida det finns någon typ av interna meningsskillnader, som de som Goodman diskuterar och efterfrågar från sina etiker, framgår inte. De är enhälliga i sin bedömning av flodernas icke-välbefinnande och också i sin kritik mot politiker/tjänstemän. Liksom nämndes ovan om i relation till Kristan Cockerills studie om gällande kontext och dess inverkan, så bedöms att många miljöexperter drar sig för interaktionen med media, eftersom deras ord kan bli vrängda och deras mening felrepresenterad i en sådan förenklad form. Men de experter som kommer till tals i dessa artiklar 93

verkar vara av samma mening oavsett deras tillhörighet, och eftersom det inte är samma ”expert” som citeras i artikel efter annan, skulle vi kunna tro att det talar för att experterna faktiskt är överens. ”Relationen till vetenskapen är samtidigt ambivalent eftersom forskare och journalister har olika intressen och krav i sin verksamhet, där nyhetslogikens krav på snabbhet, förenklingar och intresseväckande rubriker rimmar illa med vetenskapens krav på försiktighet och långsiktighet.” 94

skriver Djerf-Pierre & Olausson, vilket beskriver samma infallsvinkel. Att låta ”alla” komma till tals kan dessutom i vissa fall generera en skev bild av verkligheten, eftersom somliga än mer kunniga inom olika områden, i betydelsen tillförlitliga, än andra. Men som sagt, i undersökningens empiriska material är experter och aktivister oanat överens och samstämmiga i sina bedömningar av situationen, trots att flertalet källor citeras i vardera artikel. Tonen är ofta mycket angelägen, de röster som hörs gör gällande att ett fortsatt engagemang för floderna är oundgängligt och betonar hur oumbärligt detta är för att lagen ska ha någon positiv följd. Ordern från domarna säger att det krävs drastiska åtgärder eftersom ”rivers Ganga and Yamuna are losing their very existence” redan i den formuleringen kan vi få en förkänsla för det individualiserande sättet att se på floden. Artikeln statuerar att ”the Ganga is no ordinary river”, tvärtemot så är den helig för miljoner människor, och åter miljoner står i beroendesituation till vattnets närande verkan. Men den är ”försummad”.

Hammarlin, M-M & Wigorts Yngvesson, S. ”Filosofiska grunder för journalistisk etik”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson,

92

Michael & Strömbäck, Jesper, 1 uppl. (Studentlitteratur, Lund, 2015), s. 109

Cockerill, Kristan (2002), ”Context Is Key: The Media Role in Shaping Public Perceptions about Environmental Issues”,

93

Environmental Practice 4 (2002):107 - 113, s. 107

Djerf-Pierre, Monica & Olausson, Ulrika. ”Miljöjournalistik”, i Handbok i journalistikforskning, red. Karlsson, Michael & Strömbäck,

94

Yamuna, som är den största bifloden till Ganges, är enligt tjänstemän ”plågad” av avloppsvatten och industriellt avfall, på vissa platser står vattnet helt stilla och det vatten som ska bli dricksvatten måste behandlas på kemisk väg innan det kan distribueras till invånare. Dessa ord, att floden är 95

försummad och plågad, lockar vår medkänsla för flodens varande.


En professor som citeras i The Times of India, A K Gosain, betonar det viktiga i att just se till flodens alla ”organ” eftersom den ena påverkar den andra. En annan expert menar att på samma 96

sätt som människor kan dö av blodstockning så dör floderna av vattenstockningar, och i detta fall sker det på grund av olika dammar som upprättats i floderna. Genom att därtill använda ord som att ”återuppliva” och citatet ”they are breathing, living and sustaining the communities from mountains to sea” gör de dessa vattendrag till mer mänskliga än om vi enbart talade om deras rörelse eller energi. Vattenkraftverk sägs ha allvarligt påverkat flodernas fria flöde och den biologiska 97

mångfalden – såväl inuti som utanför floden. Att tala om ett ”inuti floden” blir också ett slags förverkligande av floden, att den har en insida och inte bara finns såsom en yta, alltså inte bara som den del som vi människor ser. Den här gestaltningsmetoden att ”förkroppsliga” floderna genom 98

mänskliga attribut, kan ses som en metod för att få oss att närma oss en empatisk förståelse av flodernas liv.


CR Babu som är professor på Delhis universitet menar samma sak då han säger att ingen flod kan överleva utan ekologiskt flöde, vattnet måste röra på sig för att vara friskt. Han menar att angående den punkten är föroreningarna sekundära sett till behovet av vattnets flöde, och han föreslår att de borde lagra vattnet som faller under regnperioderna. Manoj Misha på södra Asiens nätverk för dammar, floder och människor säger att alla pågående projekt och arbeten nu bör granskas utifrån denna nya lag och anpassas därefter för att följa nya mått och mål. Som jag omtalat ovan så 99

Safi, M. (2017) Ganges and Yamuna rivers granted same legal rights as human beings. The Guardian, 2017-03-21 https://

95

www.theguardian.com/world/2017/mar/21/ganges-and-yamuna-rivers-granted-same-legal-rights-as-human-beings Hämtad 2020-11-09

Okänd skribent (2017) Fresh hope of bringing Yamuna river to life. The Times of India, 2017-03-21 https://

96

timesofindia.indiatimes.com/city/delhi/fresh-hope-of-bringing-yamuna-to-life/articleshow/57740789.cms Hämtad 2020-11-09 Okänd skribent (2017) HC says Ganga, Yamuna are living persons. The Economic Times, 2017-03-21 https://

97

economictimes.indiatimes.com/nation-world/hc-says-ganga-yamuna-are-living-persons/believe-it-or-not/slideshow/ 57754739.cmss Hämtad 2020-11-09

Sharma, S. (2017) Tough battle to keep Ganga clean, free-flowing and acologically intact. The Times of India, 2017-03-21 https://

98

timesofindia.indiatimes.com/city/dehradun/tough-battle-to-keep-ganga-clean-free-flowing-and-ecologically-intact/articleshow/ 57757024.cms Hämtad 2020-11-09

Okänd skribent (2017) Fresh hope of bringing Yamuna river to life. The Times of India, 2017-03-21 https://

99

breddas frågan om lagstiftningen genom dessa experters utlåtanden och farhågor, det ökar frågans komplexitet och gör att lagen inte enbart kan hyllas som ett gott initiativ. Men den finns också de som uttalar sig hoppfullt och tror att lagstiftningen vidgar möjligheten kring ekologiska lagstiftningar i allmänhet, ett uttalande som förespråkar nyhetens tematiska värde, som vi är inne på angående ett etablerande av prejudicerande domar ovan. Men också genom att föreslå lösningar 100

och fortsatta ansträngningar så uppmuntras initiativ och väcker ett visst hopp.