3 Skyddsåtgärder för legitimerade läkare
3.5 Ny legitimation
Utöver att besluta i frågor om skyddsåtgärder mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal prövar HSAN även ansökningar om nya legitimationer och nya behörigheter enligt 8 kap. 13 § PSL. Av 8 kap. 12 § PSL framgår att om en legitimation har återkallats eller en behörighet att förskriva narkotiska läkemedel, andra särskilda läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit har dragits in eller begränsats, ska en ny legitimation respektive behörighet meddelas efter ansökan, om kraven i det fjärde kapitlet PSL är uppfyllda.102 Det är således inte fråga om att få tillbaka det som genom beslut har tagits bort eller begränsats t.ex. att återfå den återkallade legitimationen utan det är fråga om att få en ny sådan.103 I förarbetena uttalas att prövning om en ny legitimation inte enbart ska begränsas till frågan om skälet för återkallelse kvarstår. Förarbetena till PSL framhåller istället att det är den sökande som ska bevisa att hinder för legitimation inte föreligger samt att det ska göras en samlad bedömning för att avgöra den legitimerade har förmåga att utöva yrket tillfredsställande.104 Det finns inte en lagstadgad tid som måste passera mellan återkallelse av legitimation och att få en ny sådan. Av RÅ 2000 ref.
10 framgår dock att en rimlig utgångspunkt bör vara att åtminstone en treårsperiod mellan att legitimationen återkallas och att en ny legitimation meddelas.
År 2018 prövade HSAN 16 ansökningar om ny legitimation för yrken inom hälso- och sjukvården.105 Mellan åren 2016-2019 har ingen som fått sin legitimation återkallad på grund
102 I HSAN:s verksamhetsredogörelse år 2018 s. 6 framgår det att av totalt 238 inkomna ärenden till HSAN utgjorde ansökan om ny legitimation 16 stycken av dem.
103 Johnsson, 2010, s. 187 f.
104 Prop. 2009/10:210 s. 116.
105 HSAN:s verksamhetsredogörelse 2018, s. 6.
32 av grov oskicklighet blivit beviljad en ny legitimation.106 Däremot finns det tidigare exempel på när en läkare som fått sin legitimation återkallad på grund av grov oskicklighet i utövningen av sitt yrke inte längre är att anses som grovt oskicklig. I ett fall ansåg HSAN att grov oskicklighet inte längre förelåg när läkaren i fråga slutat med den behandlingsåtgärd som föranledde återkallelsen och inte använt den på närmare tre år.107 Efter att läkaren blivit av med legitimationen en andra gång på grund av grov oskicklighet i utövningen av yrket och ansökte om att få en ny uttalade HSAN att i sådana fall får förutsättningarna för att betros med legitimation på nytt, anses mycket begränsade.108
3.6 Sammanfattning
Om en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården inte uppfyller kraven för fortsatt legitimationsinnehav kan någon av skyddsåtgärderna i 8 kap. PSL bli aktuella. Bestämmelserna om skyddsåtgärder är placerade i PSL som syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård. Patientsäkerheten är central i bestämmelserna om skyddsåtgärder men begreppets innebörd kan vara svår att avgränsa. En enkel förklaring är att patientsäkerhet avser att skydda patienter från skada eller risk för skada inom hälso- och sjukvården.
Skyddsåtgärden prövotid är enligt förarbeten till PSL avsedd att vara ett första steg innan det blir aktuellt med återkallelse av legitimation.109 Det borde därför vara rimligt att förutsättningarna för återkallelse och prövotid skulle vara utformade på samma sätt vilket det kan ifrågasättas. Prövotid kräver t.ex. endast oskicklighet eller brott medan återkallelse kräver grov oskicklighet eller allvarligt brott. Var gränsen går mellan en icke-grov och en grov oskicklighet eller mellan ett brott och ett allvarligt brott är inte definierade varken i lag eller förarbeten vilket slutsatsvis innebär att rättstillämparen ges ett stort lagtolkningsutrymme.
106 Urval gjort genom att använda sökorden ”ny legitimation grovt oskicklig” och sedan valt åren 2016-2019 och HSAN som utgivare i filterfunktionen.
107 Läkaren ålades år 2003 i HSAN 105/03:A3 en då gällande disciplinpåföljd enligt LYHS, en varning. Beslutet överklagades upp i RR som inte meddelade prövningstillstånd. I HSAN 2006/1517:A4 återkallades läkarens läkarlegitimation för första gången. Läkaren överklagade och i Kammarrätten i Stockholm, dom 2010-10-06, mål 5573-08 återkallades legitimationen på grund av grov oskicklighet i utövningen av yrket. År 2010 ansökte och fick läkaren en ny legitimation i beslut HSAN 2010/4200:B2 eftersom han inte längre utförde den behandling som föranledde återkallelsen. År 2012 anmäldes läkaren på nytt för grov oskicklighet i yrkesutövningen och HSAN återkallade legitimationen i beslut HSAN 2012/142:B2. Läkaren överklagar varpå både Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Stockholm avslog överklagandena och Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd.
108 HSAN 24.2-27648/2016.
109 Prop. 2009/10:210 s. 229.
33 Genom att PSL:s förarbeten avseende skyddsbestämmelser hänvisar till ett antal äldre lagreformer kan slutsatsen dras att förarbetena är svåröverskådliga och inte alltid lättillgängliga.
I specialmotiveringarna i förarbetet till PSL behandlas endast de aspekter som är nytillkomna i PSL och i resterande delar hänvisas till äldre angivna förarbeten. Hänvisningen till äldre förarbeten kan ge problem. Sedan de nämnda förarbetena utformades har digitala vårdtjänster införts som t.ex. möjliggjort att begå brott genom filmning av barn. Detta återspeglas inte på något sätt i förarbetena till PSL men ändock söks det vägledning i dessa förarbeten vid t.ex.
återkallelse av legitimation med anledning av allvarligt brott när läkare dömts för barnpornografibrott genom användning av digitala vårdtjänster.110
Sammanfattningsvis konstateras att utrednings- och beviskraven för återkallelse av legitimation är höga medan bestämmelserna inte alltid är tydliga vilket motiverar sökande av vägledning i förarbetena som delvis är svåröverskådliga och otillgängliga. Detta kan påverka rättssäkerheten. Det blir tydligt att det inte på ett klart och tydligt eller lättöverskådligt sätt beskrivs vad som förväntas av en legitimerad läkare.
110 HSAN 24.1-15959/2019 är ett exempel på beslut som innefattar läkare som bland annat har blivit dömd av tingsrätt till barnpornografibrott genom användandet av digitala vårdtjänster.
34