Nyckelfaktorer

Genom att studera teorin och sammanställningen av vår undersökning har vi kunnat urskilja fyra nyckelfaktorer vilka är ”som ett paraply”, de i sin tur påverkar många andra faktorer.

Nyckelfaktorer:

Relationer

Gemensamma mål Kommunikation Tid och ekonomi Samverkan

”Relationer”

Som tidigare nämnts är relationerna den viktigaste framgångsfaktorn för att lyckas med ett projekt. Med relationer menas enligt vår mening flera olika saker, främst ”trivsel” som leder till engagemang bland de inblandade i projektet. Detta har påvisats på en rad olika sätt i detta arbete.

Dels genom intervjuerna där definitionen av vad som menas med ”lyckat” enligt alla tillfrågade där de har nämnt trivsel som stor del av definitionen. Trivsel har sedan även tagits upp som faktor för vad som är av störst betydelse för om ett projekt blir lyckat eller inte under intervjuerna.

Enligt statistik är bristande engagemang tveklöst största orsaken till fel, 59 % av felen är orsakade av dåligt engagemangående Viktigt att påpeka är att relationer är en ”mjuk faktor” som har starka samband med många andra faktorer. Denna faktor är abstrakt och svår att mäta men dess betydelse är orubblig.

Vi kan konstatera att genom att analysera sambandet mellan teorin och våra intervjuer, att de traditionella samarbetsformerna orsakar svårigheter i samarbetet mellan entreprenörerna. Ser man på utvecklingen i byggbranschen i ett längre perspektiv har den gått från ren utförandeentreprenad till mer samverkan. Det finns fortfarande mycket kvar att utveckla inom samverkan och den går mer och mer åt långsiktiga relationer mellan kunden, entreprenören och leverantören. Detta möjliggörs genom långsiktiga avtal som främjar långa och goda relationer.

Vid stora projekt och vid projekt med hög affärsrisk är långa relationer speciellt viktigt för att nå framgång.

38 Gemensamma mål

En faktor för att nå framgång med projektet är gemensamma mål och att alla arbetar åt samma håll. Detta innebär i praktiken att alla ska se till projektet som helhet och arbeta för att få en bra slutprodukt. Svårigheten med att definiera det gemensamma målet är att allas egna mål ska rymmas i detta. Det gäller att alla entreprenörer känner sig delaktiga genom hela processen mot det gemensamma målet. Det måste finnas en ömsesidig respekt mellan alla parterna. Exempelvis att större entreprenörer inte ”kör över” de mindre och inte lyssnar på underentreprenörernas åsikter och själva definierar det gemensamma målet. Samtidigt ska underentreprenörerna se till projektets helhet och inte bara sin egen insats. Detta är ett vanligt problem på många byggen som flera av de intervjuade påpekade. Den ömsesidiga respekten är bådas ansvar men huvudentreprenören bär den största delen och ska på ett föredömligt sätt agera för förtroende och öppenhet så att de gemensamma målen uppnås.

Kommunikation

En central del i ett projekt är kommunikationen. Detta bekräftas av intervjuerna där de påpekar viktiga saker som vi tagit upp i teoriavsnittet. Om det finns en väl fungerande informations- och kommunikationsmekanism är den en av de största framgångsfaktorerna för ett projekt. Fungerar den dock dåligt mellan parterna har det en negativ och omfattande inverkan på resultatet. Från resultatet av intervjuerna kan vi utläsa att det ibland finns brister i kommunikationen mellan beställaren och entreprenören när det gäller beställarens behov. Detta är en kommunikationsbrist mellan de två största parterna i byggprocessen vilket kan leda till fel slutprodukt. Flera exempel har kommit upp under intervjuerna som har visat på att kommunikationen brister. Exempelvis om relationerna är dåliga gör det att problemlösningen försvåras genom att diskussioner undviks som leder till ogenomtänkta lösningar. Är däremot relationerna goda tas problemet upp och hanteringen av problemet löses genom en diskussion. Kommunikationen är därför mycket beroende av relationerna och går ofta hand i hand.

Under intervjuerna har vi sett att företag inte alltid har en tydlig stuktur i hur bra kommunikation ska uppnås. En del företag har en tydlig struktur i hur deras kommunikation ska ske på ett bra sätt vilket ger både bra kunskapsöverföring och relationer. Det finns därför en stor förbättringspotential när det gäller kommunikationen genom att företag sätter upp vissa riktlinjer för hur bra kommunikation ska uppnås. Viktigt är att poängtera att människor är olika när det gäller benägenheten att kommunicera och även hur mycket informationen de kan ta emot.

Exempel på en bra kommunikation är när yrkesarbetare känner konstruktören ifråga och ringer honom när ett problem uppstår.

39 Tid & ekonomi

Tiden som är en av nyckelfaktorerna, används som utgångspunkt för mätning om ett projekt blir lyckat eller inte och är avgörande för hela projektet. Det har betydelse ur flera perspektiv och det vi märkt genom intervjuerna och teorin är att tidspressen orsakar flera olika fel. De mest framträdande är att kundens behov inte utreds tillräckligt noggrant och att för lite tid avsätts till projekteringsskedet. Tiden orsakar även många andra problem bl.a. som stress under produktionsfasen och att olika arbetsmoment inte blir genomarbetade.

Tiden och ekonomin beror av varandra på flera olika sätt och en av de största orsakarna till tidspressen är beställarens kortsiktighet gällande ekonomin och bristande förståelse för byggprocessen. Det som beställaren vill dra ner på för att pressa kostnaderna i första hand är projekteringsfasen som de tror är mindre viktigt. Detta är motsägelsefullt gentemot resultatet av intervjuerna som visar på att ju mer tid som avsätts till projekteringen desto större är förutsättningarna och möjligheterna att lyckas med projektet.

Samverkan

Byggbranschen är projektbaserad där varje projekt är unikt genom att sammansättningen av de som är inblandade är olika från gång till gång. Detta ställer höga krav på de inblandades kompetens gällande samverkan och flexibilitet. Enigheten bland de intervjuade är stor om att samverkan inom projekt kommer att fördjupas ytterligare. De påpekar även vikten av samverkan mellan projekten, alltså långsiktiga kundrelationer vilket även bekräftas av teorin. Det kommer alltid att skapas konflikter och problem under byggprocessen och för att hantera dessa på bäst sätt måste det finnas ett förtroende mellan alla inblandade samt att relationerna dem emellan är bra.

Samverkans grundpelare är relationer och kommunikation vilket gör att om någon av dessa inte fungerar så fungerar inte heller samverkan. Samverkan kännetecknas även som ett lagspel vilket flera av de intervjuade med ledningsposition framhävde som viktigt. Detta lagspel ville de framförallt uppnå genom uppstartsmöte vid större projekt.

De viktigaste med uppstartsmöte är samverkan och ska leda till:

Lära känna varandra och få alla att känna en lagkänsla Få gemensamma idéer för gemensamma mål och delmål Skapa positiv kommunikation

Mycket av det som kännetecknar bra samverkan finns i partneringprojekt vilket integreras mer och mer i byggbranschen idag. Partnering är utformad som en strukturerad och organiserad samverkan som strävar mot att arbeta tillsammans mot gemensamma mål.

40 Partnering som samverkansform

En av de största förändringarna som skett i byggbranschen i Sverige på senare tid är begreppet partnering. Genom teorin har vi sett att partnering som ny samverkansform är förespråkad av majoriteten av byggbranschen i Sverige idag. Detta har också återspeglats även i intervjuerna där en väl insatt person i ämnet påpekat att de som använt sig av partnering inte vill gå tillbaka till de traditionella arbetsformerna efter att ha provat på partnering. Det som skiljer partnering från de traditionella arbetsformerna är att man samarbetar istället för motarbetar. Genom partnering förbättras även samarbetet med underentreprenörerna som ofta brister. Detta gör att de bidrar med sin specifika kompetens och att kunskapsöverföringen därmed ökar. Många av de faktorer som leder till framgång finns i partnering.