• No results found

Slutsats - Att lyckas med ett byggprojekt!

In document Att lyckas med ett byggprojekt (Page 53-59)

3. Teori

5.3 Slutsats - Att lyckas med ett byggprojekt!

”Ett byggprojekt kan beskrivas som ett enda stort problem!”

(Citat från en av de intervjuade)

Att lösa detta problem är det som detta examensarbete syftar till. Syftet var att genom att vara medveten om framgångsfaktorerna, kunna öka förståelsen för hur den komplicerade process som ett byggprojekt innebär fungerar, gällande framgång och vad som inverkar mest på projektets slutresultat.

Som avslutning kommer fokus att ligga på titeln ”Att lyckas med ett byggprojekt”. Meningen med examensarbetet var att sammanfatta teorin, intervjuerna och slutdiskussionen till ett antal punkter som innehåller de avgörande faktorerna för ett byggprojekts slutresultat. Dessa punkter ska sedan kunna användas som utgångspunkt för att öka medvetenheten inom branschen om hur framgång ska uppnås och för att nå målet mot det perfekta bygget!

42 Tjäna pengar – Men börja i rätt ända!

Främsta mätningskriteriet för att mäta framgång är oundvikligen ekonomi, vilket är helt naturligt.

Har ett projekt genomförts till avtalat pris är både kunden nöjd och entreprenören har tjänat vad den förväntat. Ett misslyckat projekt har däremot oftast karaktäriserats av att budgeten har överstigits eller att flera inblandade företag inte fått bra lönsamhet eller till och med gått back.

Fokus för ett lyckat projekt ligger därför till stor del på den ekonomiska aspekten, självklart då de flesta inblandade deltar för att tjäna pengar.

Men fokus ska inte ligga direkt på att tjäna pengar, då de avgörande faktorerna hamnar i andra hand och leder till ett sämre resultat. Med andra ord ”man lurar sig själv”. Istället ska fokus ligga på de faktorerna som är avgörande för att uppnå framgång. Tankesättet är att exempelvis fokusera på att skapa goda relationer som ger engagemang som ger bra arbetsprestationer vilket gör att det tjänas pengar. Denna princip kan givetvis tillämpas på andra faktorer som har samma

”kedjereaktion” och är det som är nyckeln och grunden för arbetssättet för att i slutändan tjäna pengar.

Trivsel – Den viktigaste faktorn

Den tveklöst viktigaste faktorn för att lyckas med ett projekt är som tidigare nämnt trivsel. Dålig trivsel på arbetsplatsen leder till bristande engagemang vilket gör det mer eller mindre praktiskt omöjligt att lyckas med ett projekt. Bristande engagemang bland de arbetande, påverkar alla deras arbetsuppgifter på ett negativt sätt och därav de flesta andra framgångsfaktorerna. Att trivsel är viktig är ganska naturligt men dess betydelse kan inte nog påpekas.

Starten är avgörande!

För att ett projekt ska kunna kallas ”lyckat” ska det mer eller mindre vara felfritt. För att kunna uppnå framgång med projektet måste det få en bra start för att resten av projektet ska kunna flyta på bra. Börjar det dåligt från början blir ofta konsekvenserna att det påverkar de kommande skedena på ett negativt sätt, dock inte nödvändigtvis alltid. Det vanligaste problemet är att fel uppstår i tidigt skede, ofta under projekteringen, som sedan måste rättas till längre fram, vilket kräver extra och onödiga resurser i form av tid och pengar. En av de största felfaktorerna är också att fel saker byggs då beställaren inte tänkt igenom vad den egentligen behöver. Som påpekats tidigare är det därför viktigt att tillräckligt med tid avsätts åt det tidiga skedet.

Var medveten om nyckelfaktorerna

Att vara medveten om nyckelfaktorerna som nämnts tidigare och dess påverkan på slutresultatet, är väsentligt. Det gäller att förståelse finns för dess betydelse och alla inblandade är medvetna om dessa och arbetar aktivt med att förverkliga dem.

Nyckelfaktorerna är:

43 Utnyttja de specifika faktorerna

Samverkan och partnering

Som specifik faktor är samverkan den viktigaste och samtidigt den som är svårast att uppnå.

Svårigheten ligger i att den omfattar alla inblandade där alla måste samarbeta och arbeta aktivt för att ska god samverkan. Partnering är en förbättring och utökning av samverkan i förhållande till de traditionella arbetsformerna. Det som är viktigt med partnering, är vad partnering innebär i praktiken, vilket främst är att skapa ”laganda” och gemenskap i projektet som leder till bättre lösningar och fokus på kunden.

”Jag vet inte ett enda partneringprojekt där man inte hållit tiden, kostnaderna och rätt kvalité”

(En av de intervjuade)

Att Hotel Gothia Towers blev ett lyckat byggprojekt var att det genomfördes som ett samverkansprojekt med partnerlik organisation. Rollerna och relationerna var sedan det som hade störst betydelse och är starkt knutet till samverkan.

God samverkan ska uppnås så tidigt som möjligt vilket ger en bra relation med kunden från början. Detta skapar förutsättningar för korta byggtider, lägre kostnader, bättre kvalité och mindre fel. En bra samverkan bygger dock på ömsesidigt förtroende och öppenhet mellan alla parter.

Utan dessa blir det svårt att uppnå sina mål och få en positiv stämning och medarbetarna kommer inte att känna sig varken engagerade eller delaktiga i projektet. Många av samarbetssvårigheter som finns idag är en följd av de traditionella avtalsformerna som endast passar för vissa projekt.

Därför vill vi slå ett slag för partnering som ett bra sätt att förbättra samverkan och nå målet om det lyckade byggprojektet!

Kompetens och tydlighet

”Rätt man på rätt plats” är ett uttryck som flera av de intervjuade använt och som tydligt visar på vikten av dess innebörd. ”Platschefens roll är avgörande upp till ca 90 % för produktions-projektets framgång" är även det ett citat från intervjuerna som bekräftar att kompetensen är en nyckelfaktor. Tydlighet är den andra nyckelfaktorn för att minimera missförstånd och att få ut rätt information på ett enkelt sätt.

Undvik fel genom att förebygga!

Det bästa sättet att hantera fel är att se till att de inte uppstår. Genom att på olika sätt förebygga fel kan onödiga moment undvikas och på så vis få byggprocessen att flyta på bättre. Det bästa sättet att förebygga fel är att satsa på de tidiga skedena. Ju tidigare ett fel upptäcks desto billigare blir det att avhjälpa. Fel är i slutändan väldigt kostsamt och därför bör fokus riktas mot att aktivt arbeta för att undvika dem och hitta dem så tidigt som möjligt, då fel alltid kommer att uppstå.

44 Satsa på utveckling och förbättring

En brist i dagens byggbransch är att den i förhållande till andra branscher är dålig på att arbeta med att ständigt förbättra den. Men detta gör att det finns en stor förbättringspotential inom branschen. Här finns stora möjligheter att utveckla förbättringar och att tjäna pengar. Då varje projekt som påbörjas är unikt och kan inte gamla projekt och tankegångar följas, därför är det viktigt att det finns en öppenhet för nytänk från alla aktörer och att det visas upp en attityd där alla vill jobba med varandra. En stor brist är erfarenhetsåterföringen både inom projekt och mellan olika projekt.

Förslag till förbättringar

Genom detta examensarbete har vi på olika sätt sett olika brister och fått förslag till förbättringar och nytänkande inom byggbranschen.

Idéer till förbättringar av stor betydelse:

Tillsätt mer resurser i form av kompetens, tid och pengar för att ta reda på beställarens behov

Ta in tredje part (brukaren) redan i utredningsskedet för att få rätt slutprodukt Öka beställarens medvetenhet om vilka kostnadseffekter olika alternativ innebär Avsätt mer tid åt de olika skedena

Integrera leverantörer mer i byggprocessen Förbättra förebyggandet av fel

Industrialisera byggprocessen

Förslag till fortsatta studier

Relationernas inverkan på ett byggprojekt och hur man ska kunna uppnå goda relationer (studera detta mer detaljerat)

Hur byggprocessen ska kunna industrialiseras (mer konkret)

Hur kunskapsöverföringen ska kunna bli bättre mellan byggprojekt inom samma företag Hur leverantörerna ska kunna integreras mer i byggprocessen och bli mer kundfokuserade

45

Referenser

Litteratur förteckning

Publikationer

Carlander, R., Pyykkö, J. (2008) Partnering ur beställarens perspektiv– intervjuundersökning hos NCC:s beställare av partneringentreprenader. Borås högskola, Borås.

Dennis, P. (2007) Lean Production Simplified. Productivity Press, New York.

Engdahl, M., Johansson, M. (2007) Planering och val av metod i byggprojekt. Halmstad högskola, Halmstad.

Eriksson, J. (2008) Effektivisering av byggprocessen genom totalplanering av entreprenadprojekt i Skanska. Luleå tekniska universitet, Luleå.

Eriksson, P-E. (2001) Skapandet av varaktiga relationer vid möte mellan byggbranschen och ”den nya ekonomin”. Luleå tekniska universitet, Luleå.

Fernström, G. (1996) Samverkan för framgång i bygg och fastighetsbranschen. Byggförlaget, Stockholm.

Fernström, G. (2003) Partnerskap och partnering i bygg och fastighetsbranschen. Byggförlaget, Stockholm.

Fernström, G. (2005), Byggherren tar greppet om partnering, art. i Byggindustrin nr: 28-2005 Fernström, G. (Jan, 2007), Partnering i process, Partneringseminarium i Borlänge

Forsberg, A. (2008) Produktivitetsmätningar som förbättringsverktyg. Inst. för samhällsbyggnad, Luleå tekniska universitet, Luleå.

Josephson, P-E. (1999) Tre nycklar till framgångsrik byggproduktion. Inst. för byggnadsekonomi, Göteborg Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Josephson. P-E., Hammarlund, Y. (1996) Kvalitetsfelkostnader på 90-talel. FoU Väst Rapport 49. Sveriges byggindustrier.

Josephson, P-E., Larsson, B. (2001) Det konstiga är att vi inte upptäckte det tidigare. FoU Väst Rapport 0105. Sveriges byggindustrier.

Josephson, P-E., Lindahl, G. (2002) Roller, relationer och kunskapsuppbyggnad I partnerlika projektorganisationer. Inst. för byggnadsekonomi, Göteborg Chalmers tekniska högskola.

46

Josephson, P-E., Saukkoriipi, L. (2005) Slöseri i byggprojekt. FoU Väst Rapport 0507. Sveriges byggindustrier.

Kadefors, A. (2002) Förtroende och samverkan I byggprocessen – förutsättningar och erfarenheter. Inst. för service management, Göteborg Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Lind, G. (2003), Partnering ska frälsa svenska byggbranschen, art. i Svr – Byggchefen nr. Juni 2003

Meyer, P. (2006), Visuell planering för byggbranschen, art. i Svr – Väg- och Vattenbyggaren nr: 2-2006

Nordstrand, U. (2002) Byggprocessen. Liber, Stockholm.

Songer, A.D., Molenaar, K.R. (1997) Project characteristics for succesful public-sectors design- build. Journal of construction Engineering and Management, Vol. 123, No. 1

Statskontoret (2009) Sega gubbar? Statskontoret, Stockholm.

Sundstedt, A., Laurell, C-J. (2008) Rätt kvalitet? – En nulägesanalys av byggbranschen.

Borås högskola, Borås.

Ökvist, J. (2009) Effektivisera genom att planera – Göra mer med mindre. Luleå tekniska universitet, Luleå.

Elektroniska källor

Projectplace.se Så lyckas du i dina projekt! av Bo Tonnquist Tillgänglig på

http://www.projectplace.se/Kunskapsplatsen/Artiklar-Rapporter/Artiklar/Lyckas-i-dina-projekt/, citerad 2009-04-16.

Leanbyggforum. Intervju av professor Per-Erik Josephson angående Lean i byggbranschen.

Tillgänglig på

http://www.leanforumbygg.se/site/module.asp?XModuleId=15398&XM15398Chunk=7&page=d etail&NewsId=8092, citerad 2009-04-18.

Karlsson, T. (2006) PMB för rätt funktion. Föredrag Asfaltsdagen. Tillgänglig på www.vti.se/5913.epibrw, citerad 2009-04-21.

Svensk byggtjänst. Lönsammare byggprocess. Sammandrag av seminarium, Stockholm, Tillgänglig på www.byggtjanst.se/Images/pdf/seminarium_11juni.pdf, citerad 2009-04-09.

Tollesson, N. (2008) Art. i fastighetssverige.se, Endast ett av tre byggprojekt färdiga i tid, Tillgänglig på http://www.fastighetssverige.se/dev/article.php?id=1651, citerad 2009-05-10.

47 Partnering.se, Vad är partnering? Tillgänglig på

http://www.partnering.se/web/page.aspx?pageid=6, citerad 09-05-11

Muntliga källor

Rikard Ahlgren, Projektledare & Beställare Fastighetskontoret Halmstad Kommun Mats Axelsson, Arkitekt Fredbladsarkitekter

Bo Bengtsson, Träarbetare SVEVIA Anläggning sydväst Gösta Fernström, Författare & utbildare

Bengt Hassel, Beställare & Projektledare & Besiktningsman Grontmij Tord Kardelid, Konstruktör/teknisk chef byggteknik Ramböll Göteborg Bengt Larsson, Professor Halmstad Högskola

Lars Nilsson, Träarbetare SVEVIA Anläggning sydväst Simon Nilsson, Konstruktör CM-Bygg Konsult Helsingborg Sara Norén, Arbetsledare PEAB

Peter Svenningsson, Arbetschef (tidigare platschef) SVEVIA Anläggning sydväst Mikael Tovstedt, Arbetschef PEAB

In document Att lyckas med ett byggprojekt (Page 53-59)

Related documents