Tekniska nämnden, skattefinansierad verksamhet
5. Nyckeltal Driftskostnader
588:- 666:- 705:-
- Varav energikostnad för belysning/inv. 83:- 93:- 88:- - Varav offentlig renhållning/inv. 76:- 68:- 69:- - Varav beläggningsunderhåll/inv. 297:- 284:- 296:-
Vinterväghållning per invånare 541:- 278:- 292:-
Administration
Nettokostnader per verksamhet budget 2015 (Siffror inom parentes avser budget 2014)
158 (190)
Natur och park per invånare 168:- 183:- 207:-
- Varav lekparker/inv. 19:- 22:- 22:-
- Varav skogsvård/inv. 3:- 9:- 9:-
- Varav landskapsvård/inv. 15:- 21:- 21:-
- Varav parker/inv. 131:- 131:- 139:-
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser
6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser budgetåret
Beläggningsunderhållet av asfalt på gatu-, gång- och cykelvägnätet behöver under de närmaste 12-15 åren öka till en årlig anslagsnivå om drygt 14 mnkr för underhåll och förnyelse för att säkerställa det investerade kapitalet. Vintervädret påverkar dessutom asfalten med omväxlingar i temperatur med smältning och sedan frysning vilket gör att det uppstår ovanligt mycket ”potthål”.
Vi fortsätter vår treårsplan med att hålla tillbaka tillväxten av sly runt gång- och cykelvägar.
Vägskyltar kommer att fortsätta åtgärdas enligt ett underhållsprogram.
Många buskar planterades på 1970- och 1980-talet och livslängden på en buske är cirka 20 år. Buskar med taggar finns runt lekplatser, parkeringsplatser och längs gång- och cykelstråk, dessa fortsätts successivt att bytas ut.
De olika bergslänterna ner mot vägar runt om på ön har besiktigats och till vissa delar också åtgärdats genom så kallad bergskrotning. En upphandling kommer att ske av en entreprenör som tar hand om fortsatta besiktningar och bergskrotningar.
Arbetet för säkrare skolvägar samt gång- och cykelvägar fortsätter.
Ett lekparksprogram har tagits fram för att kunna prioritera de lekparker som ska åtgärdas samt vilka aktiviteter som behöver stärkas i de olika parkerna. Syftet är att bredda innehållet i lekparkerna beträffande lekkvalitéer men även utveckla dessa till sociala mötesplatser för en bredare publik.
6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser planår 2 och 3
Inga större verksamhetsförändringar är planerade. Enligt budgetanvisningarna så är två procents uppräkning inlagd i resultatbudgeten för planperioden.
Drift och underhåll av verksamheterna är utlagt på entreprenad vars kostnader är indexbaserade och bland annat innehåller verksamheter som till stora delar är beroende av olja, bensin och diesel och därmed prisutvecklingen på dessa produkter.
Prisutvecklingen för entreprenadkostnaderna under planperioden antas enligt
prognoserna hålla sig på en låg nivå men innebär ändå att delar av verksamheten inte kommer att kunna utföras om priserna för driftentreprenaderna ökar.
159 (190)
En kontinuerlig prioritering av underhållet av vägar och parker sker för att hålla jämna steg med förslitningen där vi försöker balansera ambitioner och de behov som
allmänheten ger uttryck för.
7. Investeringar för planperioden (år 1-3)
Tekniska nämndens skattefinansierade verksamhet planerar att investera för 49,3 mnkr år 2015, 46,1 mnkr år 2016 och 43,2 mnkr år 2017. Anslagen för Ny Bro 2020 åren 2015-2017 är inte medräknade då dessa återfinns i kommunstyrelsens budget från och med 2015. De väsentligaste investeringarna presenteras nedan. Samtliga investeringar, se bilaga 4.
2015 2016 2017
Ny bro 2020 (Flyttas över till KS fr o m 2015) 15,0 35,0 160,0 Motiv och beskrivning
Ett beslut om en ny Lidingöbro togs 2012. I beslutet ingår att den nya bron ska tas i bruk år 2020. Detta innebär att alla tillstånd behöver vara klara och en entreprenör kontrakterad under första halvåret 2016, så att byggnationen av nya bron kan starta under andra halvåret 2016. I arbetena ingår den nya bron samt rivning av Gamla Lidingöbron.
Prognosen för 2014 är bedömd till 14 mnkr.
Arbeten för Ny Bro 2020 under 2015 gäller främst:
Fortsatt arbete med de underlag och ansökningar om tillstånd som krävs för att få nödvändiga myndighetsbeslut. Dessa gäller främst detaljplaner och tillstånd för vattenverksamhet.
Framtagning av förfrågningshandlingar för en totalentreprenad för en ny bro och för rivning av befintlig bro samt upphandling av entreprenör. I detta skede ingår även produktionsplanering.
Avtal om finansiering, ägande, drift och underhåll samt genomförande med Stockholms stad, Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (SL) och eventuellt med Trafikverket.
Arbeten för Ny Bro 2020 under 2016 gäller främst:
Detaljprojektering, etablering och start av byggnation av en ny bro.
Arbeten för Ny Bro 2020 under 2017 gäller främst:
Byggnation av Ny bro 2020.
2015 2016 2017
Gamla Lidingöbron 1,5 2,0 1,5
Motiv och beskrivning
Lidingö äger Gamla Lidingöbron, vilket innebär att staden har det totala drift- och underhållsansvaret.
160 (190)
Gamla Lidingöbron invigdes 1925 och börjar nu nå slutet av sin ekonomiska livslängd.
Nödvändiga reparationer kommer att utföras under brons resterande livslängd (till år 2020). Enligt dom i Mark- och miljödomstolen utgår villkoret att Gamla Lidingöbron ska vara försedd med öppningsbar funktion. Därmed krävs inga kostnader för
broöppning. Inspektioner och underhållsåtgärder samt eventuella reparationer blir dock fortsatt nödvändigt för att bron ska kunna användas på ett tillförlitligt sätt.
Kalkyl för inspektioner och reparationer under 2015 uppgår till 1,5 mnkr.
Prognosen för 2014 är bedömd till 5,5 mnkr. Utifrån detta är överföringsbudget från 2014 beräknad till 9,5 mnkr.
Konsekvens
För 2015-2017 är årliga inspektioner och därav följande reparationer inplanerade.
2015 avser kostnader för inspektioner samt drift och underhåll vilket inkluderar att tvätta bron, assistera vid inspektioner samt utföra nödvändiga mindre reparationer. Om man i samband med inspektionerna hittar ett större reparationsbehov kan medelsbehovet ökas med cirka fem mnkr. Detta bedöms dock som mindre troligt med hänsyn till de omfattande inspektioner som gjordes under 2013.
2016 avser, förutom aktiviteter enligt beskrivning under 2015, en inplanerad huvudinspektion. Insatser under 2017 bedöms vara likvärdiga med 2015.
2015 2016 2017
Gatu- och parkbelysning 7,0 7,0 7,0
Motiv och beskrivning
Lidingö stad förvaltar cirka 10 600 offentliga ljuspunkter på vägar, gång- och cykel-vägar och torgytor. Utöver ljuspunkterna förvaltar staden även kablar och
belysningscentraler.
Rapporten om eftersläpat underhåll från år 2007 med en tioårig underhållsplan till 2019 har följts. Fokus i början av perioden var armaturbyten. Kvar att göra enligt rapporten är byten av stolpar, kablar och elcentraler. Fokus är att byta stolpar som är 40 år eller äldre. En utredning om förnyelsebehovet efter 2019 bör göras något år innan.
Den offentliga belysningen upplevs av många som en viktig del av den kommunala verksamheten då belysningen ger ökad trygghet och säkerhet. Många invånare framför önskemål om förbättrad och utökad belysning inom Lidingö.
Varje år tillkommer några ljuspunkter främst där det finns brister på gång- och cykelvägnätet.
Konsekvens
Någon stolpe faller varje år på grund av till exempel blåst då stolproten har rostat av.
Sköts inte underhållet kommer fler stolpar att falla och då med stor risk för liv och
161 (190)
egendom. Byts inte den äldsta typen av kablar (anlagda fram till mitten av 1960-talet) finns stor risk att dessa delar av belysningsnätet inte kommer att fungera.
2015 2016 2017
Ombyggnad av korsning Grönstavägen – Norra Kungsvägen (exklusive statsbidrag)
6,0 0 0
Motiv och beskrivning
För att öka trafiksäkerheten och framkomligheten föreslås ombyggnation av korsningen Grönstavägen – Norra Kungsvägen till en cirkulationsplats.
Fyrvägskorsningar som regleras med trafiksignal på 60- och 70-vägar har hög
olycksrisk. För en sådan korsning i perifer tätortsmiljö med de trafikmängder som denna korsning håller, är den årliga olyckskostnaden uppemot cirka 2,6 mnkr. En
cirkulationsplats i samma miljö har en årlig olyckskostnad på cirka 1,4 mnkr.
En av fördelarna med cirkulationsplatser är att den cirkulerande rörelsen fysiskt kan minska ner den faktiska hastigheten till 30 kilometer per timme i den kritiska
korsningspunkten oavsett gatans hastighetsgräns. Därmed säkras korsningspunkten för fordonstrafik och för oskyddade trafikanter.
Konsekvens
En ombyggnad till cirkulationsplats innebär en samhällsekonomisk årlig vinst på totalt cirka 4,2 mnkr. Vinsterna uppnås i första hand beträffande minskade tids- och
olyckskostnader. Även bränslekostnader, fordonskostnader och miljökostnader minskar.
Trafiksäkerheten ökar markant samtidigt som trafikanterna upplever en bättre trafikrytm och mindre störningar.
Med en avskrivningstid på 33 år och med 4 procents realränta blir årskostnaden av investeringen på 6,0 mnkr enbart ca 0,4 mnkr per år. Denna kostnad kan jämföras med den årliga nyttan på 4,2 mnkr. Nyttan är följaktligen 14 gånger högre än kostnaden, vilket visar att cirkulationsplatsen har en mycket hög samhällsekonomisk lönsamhet.
Dessutom har projektet erhållit statsbidrag på högst 1,0 mnkr vilket minskar nettokostnaden för projektet till cirka 5,0 mnkr.
2015 2016 2017
Södra Kungsvägen, delen Lejonvägen – Bodalsvägen, utredning och ev. byggande
0,3 0,9 9,0
Motiv och beskrivning
Att färdas längs med Södra Kungsvägen på cykel eller till fots upplevs idag inte som trevligt, framför allt beroende på att gaturummet domineras av motortrafiken. Därför måste trafikmiljön för gående och cyklister förbättras. Denna del av Södra Kungsvägen föreslås i hastighetsplanen få en sänkt hastighet från 70 kilometer per timme till 60 kilometer per timme.
162 (190)
Längs denna sträcka finns också några utfarter som behöver ses över. I dagsläget ligger många direktutfarter på sträckan vilket också är ett skäl till hastighetssänkningen.
Bullernivåerna är även ett problem där många fastigheter har en ekvivalent ljudnivå vid fasad på 61 dB(A) eller högre. Denna sträcka har också ett eftersatt
beläggningsunderhåll på både bilväg och gång- och cykelvägen. Ett helhetsgrepp behöver tas för sträckan då trafiksäkerheten till stor del berörs av vilken stadsbild det är och vilken typ av verksamheter som inryms i intilliggande fastigheter.
Konsekvens
En ombyggnation av Södra Kungsvägen, delen Lejonvägen - Bodalsvägen skulle för motortrafiken ge ett mer trafiksäkert gaturum samtidigt som gående och cyklister skulle få ett tryggare och trevligare gaturum att vistas i. En förändring av denna gatumiljö skulle också ge en bättre ljudbild både för gående och cyklister men framförallt för boende och företagen längs med sträckan. Gatan är även en så kallad ”port” in till södra delen av Lidingö, vilket talar för att en mer attraktiv utformning är eftersträvansvärd.
t.o.m. 2014 2015 2016 2017 Gång- och cykelväg 4,6
utmed Ekholmsnäsvägen
0,3 4,0 0
Motiv och beskrivning
2012-2013 anlades den första delen av gång- och cykelvägen från Ekebovägen fram till Båtsmansvägen. 2014 anlades nästa etapp från Båtsmansvägen fram till infarten till Långängens gård. 2015-2016 planeras sträckan från infarten till Långängens gård fram till Björkuddsvägen.
Gång- och cykelvägen binder ihop de östra delarna av ön med de centrala delarna samt bildar ett trafiksäkert och sammanhängande gång- och cykelvägsstråk. Enligt stadens översiktsplan föreslås en förbindelse mellan norra och södra Lidingö över Kyrkviken.
För att länka samman öns delar krävs denna gång- och cykelväg.
Ekholmsnäsvägen är en smal väg med skarpa kurvor och dålig sikt. För de oskyddade trafikanterna finns här inte mycket rum. Den nya gång- och cykelvägen separerar trafikslagen då den löper parallellt med Ekholmsnäsvägen. Stor hänsyn måste tas till natur- och kulturmiljön i området.
Konsekvens
En gång- och cykelväg utmed Ekholmsnäsvägen möjliggör fler trafiksäkra gång- och cykelresor. Gång- och cykelvägen gynnar bland andra boende i Killinge och norra Gåshaga, framför allt barn och ungdomar som ska till Gångsätra, centrum eller Lidingövallen. Utöver det befintliga behovet av en gång- och cykelväg så innebär ny infrastruktur flera trafikrörelser därav torde en gång- och cykelväg i denna sträckning bidra till fler resor med hållbara transportmedel.
2015 2016 2017
Trafikplan, mindre åtgärder 3,5 4,0 4,0
163 (190) Motiv och beskrivning
I Trafikplanen har en rad åtgärder identifierats och paketerats i olika åtgärdspaket. Bland annat kommer vi att arbeta med övergångsställen på huvud- och uppsamlingsnätet och möjliggöra separering mellan gående och cyklister genom breddning av gång- och cykelvägar. Vidare kommer förvaltningen att arbeta med nya länkar i gång- och cykelvägnätet, bland annat i Bodal under 2015.
Konsekvens
Med detta arbetssätt skapar Lidingö stad bättre förutsättningar för de hållbara resorna med trafikslagen gång, cykel och kollektivtrafik. Därutöver skapar vi trafiksäkrare miljöer både för gående, cyklister och bilister.
2015 2016 2017
Mosstorpsvägen, gc-väg (åtgärd enligt trafikplan)
0,4 4,6 0
Motiv och beskrivning
Mosstorpsvägen har identifierats som en länk i huvudcykelstråket och är utpekad i Trafikplanen. Idag finns en smal gångbana längs Mosstorpsvägen samtidigt som gatan trafikeras av buss. Många boende på Mosstorpsvägen klagar över trafiksituationen, framför allt på höga hastigheter. Lidingö stad har genomfört en hastighetsmätning som visar på att fordon generellt sett kör för fort.
Konsekvens.
Med en ny gång- och cykelväg längs med Mosstorpsvägen binds huvudcykelstråket längs Södra Kungsvägen ihop med Banérförarvägen och Läroverksvägen. Denna åtgärd kan även samordnas med att vi ökar trafiksäkerheten genom att anpassa gaturummet för den skyltade hastigheten 30 kilometer per timme.
t.o.m. 2014 2015 2016 2017
Strandpromenad 9,6
Dalénum-Baggeby Gård
4,4 0 0
Motiv och beskrivning
Som ett led i en sammanhängande strandpromenad föreslås utbyggnad av en delsträcka från dalgången mellan Bodal och Larsberg och cirka 0,5 km söderut. Den inför 2015 planerade sträckan nedanför Lidingsberg kan inte byggas under överskådlig tid då avtal med markägare för närvarande saknas.
Denna sträcka föreslås därför ersättas av en sträcka söderut som ger värdefull tillgänglighet till stranden och strandskogen nedanför Larsberg och som i framtiden kan byggas vidare till Larsbergs brygga. Projektet innehåller cirka 200 meter träbrygga på pålar eller på konsol på berget och cirka 300 meter grusstig inklusive förbättring av stig i branten upp mot Larsberg.
164 (190)
Området är allmän plats, parkmark enligt plan och omfattas inte av strandskydd. Strandskogen är nyckelbiotop och kräver försiktighet.
Under 2014 utfördes en anslutning med grusad stig och trätrappor från Bodal till befintlig strandpromenad enligt önskemål från boende i området, till en kostnad av 0,4 mnkr.
Konsekvens
Den befintliga sträckan är mycket uppskattad. Här kan en strandpromenad i söderläge skapas utmed Värtans strand, hela vägen mellan Baggeby Gård och Larsbergs brygga.
2015 2016 2017
Parker, upprustning 3,0 3,0 3,0
Motiv och beskrivning
Parkprogrammet med de centrala parkerna och grönområdena på Lidingö, visar på brister när det gäller vissa upplevelsekvaliteter. Inventeringen visar också att parkerna och grönområdena under många år haft ett eftersatt underhåll. Nu upprustas en del parker och flera behöver byggas om för att få den funktion och innehåll som efterfrågas av medborgarna. Parkerna är viktiga sociala mötesplatser och ger möjlighet till
utevistelse och spontanidrott. De är också viktiga platser för barns lek.
Sittbänksinventeringen under 2014 visar att bänkarna i många parker är eftersatta vilket innebär att möjligheten för utevistelse minskar. Parkerna är viktiga när det gäller
uppfyllande av Lidingös mål för hälsa. Det finns många bra kvaliteter i Lidingös parker, men idag nyttjas de inte fullt ut, ett exempel är de fina utsiktsplatserna som växer igen.
En åtgärdsplan för att åtgärda detta har tagits fram.
Parker som kommer att ses över under 2015 är bland andra Zetterbergsdammen och Kvarndammen. Så även stråken längs norra Kyrkviken och vegetationen längs Kyrkstråket. Utredningar kommer att göras på Bosöstranden.
Konsekvens
Om det inte löpande investeras i samt upprätthålls en god skötsel av Lidingös parker, kommer de att växa igen, förslummas och tappa viktiga kvaliteter.
2015 2016 2017
Lekparker, upprustning 2,0 2,0 2,0
Motiv och beskrivning
Lekparksprogrammet visar vilka prioriteringar som bör göras på Lidingös lekparker samt vilka aktiviteter som behöver stärkas för att skapa sociala mötesplatser för flera åldrar. I det tidigare lekplatsprogrammet låg stor tyngdpunkt på att öka
säkerhetsstandarden på lekplatserna vilket också har gjorts. Ett fåtal lekplatser som inte prioriterades i förra programmet rustas nu utifrån samma säkerhetsstandard.
165 (190)
Lekplatsbesiktningar genomförs numera årligen av extern besiktningsman, detta för att lekparkerna även fortsättningsvis ska hålla en hög teknisk och säkerhetsmässig
standard. Stor vikt ligger på att skapa större variation parkerna emellan. I de mindre lekparkerna är möjligheterna till variation något mindre varför det är viktigt att ta tillvara de parker där det finns förutsättningar för större variation för alla åldrar. Vid anläggning av större lekparker kommer besiktning av lekredskap och anläggningsarbete att utföras för att redan i startskedet säkerställa en hög kvalitet.
Lekparker som kommer att ses över 2015 är Brevik centrumpark,
Killingeskogen/Killingeparken samt utredning och eventuell byggnation av en föreslagen ny lekpark, Ljungvallen i Käppala och Brevik.
Konsekvens
Om investeringsmedel till lekparkerna inte anslås kan parkerna inte fortsätta att upprustas vilket kan leda till oattraktiva platser med fattigt innehåll.
166 (190) 8. Personal
Personalstyrkan på tekniska förvaltningen består av administrativ personal, förvaltare, utredare samt personal för beställarfunktioner.
Aktuell personalsituation (avser 31/5 2014) Antal Andel
- årsarbetare 28,5
- tillsvidareanställda 25
- visstidsanställda 4
fördelat på kön
- kvinnor 16,5 58 %
- män 12 42 %
fördelat på ålder
- 29 3 11 %
30-49 20 70 %
50- 5,5 19 %
I budget för 2015 ligger personalkostnaderna budgeterade under respektive enhet.
Kostnaderna för personalen fördelas sedan ut på verksamheterna gata, park, va och avfall genom en automatisk fördelningsfunktion i ekonomisystemet. Varje medarbetare är i budgeten procentuellt fördelad på olika verksamheter utifrån sina arbetsuppgifter.
Denna fördelning av kostnaderna är nödvändig för att inte skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet ska blandas ihop.
På förvaltningen bedrivs ett aktivt hälsoarbete inom ramen för arbetsmiljön.
Förvaltningens hälsogrupp arbetar utifrån en hälsopolicy och ett antal hälsomål och erbjuder personalen ett flertal hälsoaktiviteter under året. Exempel på hälsoaktiviteter är stadspromenad med guide, bowling, boule, yoga, promenader, biobesök mm. Målet med hälsoarbetet är att öka det fysiska och psykiska välbefinnandet hos de anställda samt ge tillfälle till positiv samvaro på förvaltningen.
Under budgetåret kommer fortsatt kompetensutveckling att ske, främst för att stärka beställarrollen och projektprocessen.
9. Entreprenader och köp av verksamhet
All verksamhet inom tekniska förvaltningen sker via entreprenad och köp av
verksamhet. Verksamheten är upphandlad i ett flertal entreprenader och utförs av olika entreprenörer.
De fem största entreprenaderna är inom parkdrift och stadsrenhållning, gatu- och anläggningsunderhåll, drift av vatten- och avloppsanläggningar, beläggningsunderhåll samt vinterväghållning.
167 (190)