För den svenska livsmedelsindustrin beräknas den s k onödiga delen av mat avfallet uppgå till 171 000 ton från hela sektorn (Jensen et al, 2011; Natur vårdsverket, 2014). Denna siffra skulle då snarare motsvara det vi i denna rapport definierar som matsvinn än matavfall. Beräkningarna har baserats på att man ur företags miljörapporter har beräknat matavfallsfaktorer (uttryckta som mängd matavfall per anställd) för olika delbranscher inom livsmedels industrisektorn och sedan aggregerat detta till hela sektorn. Ett grundläggande antagande är att mängden matavfall per anställd är densamma oavsett indu strins storlek. I de fall miljörapporterna anger flytande avfall ingår det i beräk ningarna, men som regel ingår det inte. Gränsdragningarna mellan matavfall och biprodukter är också oklara, hur företagen betraktar biprodukter styr därmed i viss mån uppskattningen av vad som skulle kunna ätas med annor lunda hantering.
Naturvårdsverket har uppskattat den samhällsekonomiska nyttan av att minska matavfallet i livsmedelsindustrin med 20% (motsvarande 34 200 ton) till mellan 322 miljoner kronor och 1,4 miljarder kronor (Naturvårdsverket, 2012c). Motsvarande företagsekonomiska besparing beräknades till 204 miljoner kronor.
Lindbom et al (2013b) har beräknat mängden matsvinn inom den svenska livsmedelsindustrin till 3% av inkommande ätbar råvara, motsva rande 224 000 ton producerade varor som annars hade kunnat ätas. Detta svinn motsvarar en kostnad om drygt 2 miljarder kronor. Det är oklart om den inkommande råvaran även inkluderar den oätliga fraktionen. Författarna poängterar att uppskattningarna av mängden matsvinn i livsmedelsindustrin och kostnaderna för matsvinnet är mycket osäkra och medvetet har under skattats. Lindbom et al (2013b) visar på problemen och komplexiteten kring bl a de stora variationerna inom företagens egna produktionslinjer, vilket leder till att det produceras med rejäla säkerhetsmarginaler och att risken för svinn därmed ökar om dessa överproducerade volymer inte säljs i tid. Orsaker till matsvinn och åtgärder för att minska det inom förädlingsledet kan delas in i aktörsinterna respektive aktörsgemensamma orsaker och åtgärder. De aktörsinterna orsakerna och åtgärderna avser situationer där problem och lös ning finns inom det enskilda företagets kontroll. Aktörsgemensamma orsaker och åtgärder avser situationer där grundproblem och lösning helt eller delvis ligger utanför det aktuella företagets kontroll (Lindbom et al, 2013b). Aktörs gemensamma orsaker kan t ex röra beställningar som görs med kort varsel eller beställningar som bokas av när lager redan börjat byggas upp inför leve rans. Detta medför att man behöver ha ett helhetsperspektiv för att minska matsvinnet förknippat med livsmedelsindustrin.
Många orsaker till svinn är specifika för den enskilda produktionslinjen i det enskilda företaget. Det kan t ex röra sig om orsaker till maskinstopp, svinn i samband med produktbyten, maskinhaverier eller svårigheter att anpassa pro duktionen till variation i råvarukvalitet.
För mejeriindustrin anger Lorentzon et al (2012) att följande faktorer påverkar uppkomsten av svinn:
• kapacitet och flexibilitet hos process och produktionssystem • batchstorlek/produktionsfrekvens i förhållande till efterfrågan och
produktens hållbarhetstid
• skillnaden mellan prognos och faktisk försäljning • rutiner för orderläggning och lagerhållning • kompetens, handhavande och engagemang
• samverkan och kommunikation inom och mellan företag
Lindbom (2013) ger några exempel på orsaker till aktörsinternt svinn inom lager och distribution:
• orderfel • felleveranser
• fel i godsmottagning
• kross som beror på hanteringen av varorna
Förädling av animalier
Strid et al (2014) undersöker svinn i samband med svensk nötköttsproduk tion. För förädlingsledet identifieras svinn härrörande från kassationer efter slakt samt utnyttjandegraden av livsmedelsdugliga slaktbiprodukter som nyckelfaktorer för att minska svinnet. Studien omfattar statistik från Svenska Djurhälsovårdens slaktdatabas, som innefattar cirka 80% av slakten, samt intervjuer med slakteriföreträdare. Sammanlagt beräknades kassationerna av slaktkroppar vid slakterierna i Sverige uppgå till närmare 290 ton år 2012. Orsakerna till dessa kassationer innefattar sjukdomar och skador. Författarna påpekar även att slaktvikten för djur där sjukdomar påträffas och slaktkroppen delkasseras är lägre och drar slutsatsen att dessa djur har vuxit sämre under uppväxten.
Vid slakt uppstår en rad biprodukter såsom blod, fett, tunga, oxsvans och olika inre organ. En del av biprodukterna efterfrågas inte av marknaden för humankonsumtion eller är olämpliga för livsmedelsändamål och kan istället förädlas till djurfoder, kött och benmjöl, biogas och gödselmedel eller för brännas som avfall. Visst högriskavfall, såsom hjärna och ryggmärg från djur äldre än 12 månader, går enligt lag till destruktion via förbränning. En rad biprodukter kan även användas indirekt för livsmedelsändamål, exempelvis löpe, gelatin och fetter (Strid et al, 2014).
Strid et al (2014) pekar på att småskaliga slakterier har sämre möjligheter att ta tillvara olika köttbiprodukter p g a att de små kvantiteterna gör det
olönsamt och att det är svårare att exportera det som inte efterfrågas inom landet. Detta då det ibland krävs särskild och dyrbar teknisk utrustning, exempelvis för att ta hand om blod på ett livsmedelshygieniskt säkert sätt, vilket ofta inte är lönsamt för de mindre slakterierna.
Utdrag ur Jordbruksverkets statistikdatabas visar att cirka 1–2% av kyck lingarna kasserades vid svenska slakterier under perioden 2005–2011 (Franke et al, 2013).
Förädling av vegetabilier
Inom ramen för ett studentarbete undersöktes biprodukter inom Lantmännen Färskbröd (Dyrendahl et al, 2007). Vid Bageri Skogaholm i Eskilstuna utgjorde år 2006 returer av bröd från kunderna 10% motsvarande nära 3 000 ton färskbröd. Tillsammans med överproduktion, för att kunna garantera nära 100% leveranssäkerhet, utgjorde dessa två poster 14% av den totala mängden producerat bröd motsvarande ett beräknat intäktsbortfall om 87 miljoner kronor. Exemplet visar på stora strömmar och stora värden där det torde finnas potential att minska svinn.
I ett examensarbete vid Lantmännen Axa kartlades orsakerna till det stora svinnet vid tillverkning av kaffebröd (Svenberg & Torgå, 2007). Viktiga orsa ker till svinnet utgjordes av stora viktvariationer för kaffebröden, defekta kaffe bröd (t ex felgräddade eller missformade bröd) och spill i form av produkter som ramlar av vid olika ställen längs linjen och deg som kasseras.