Organisationen

Hur en organisation ska utföra sitt arbete utgår främst från tre frågor enligt Jacobsen och Thorsvik (2002). Den första är omvärlden med dess hot och möjlighet, för ekoroteln hand- lar det i första hand om dem som begår brotten, lagstiftningen och de olika aktörerna i

ekobrottsbekämpningen. Johansson menar att det inte finns möjlighet att kontrollera de som inte fastnar i kontrollorganens system i samband med granskning som till exempel skatterevision och konkursförvaltning. Därför har de ingen bild av hur stora mörkertal som existerar och fokuserar sitt arbete endast till de förundersökningar de får tilldelade från åklagaren. De använder sig heller inte av några förebyggande metoder som att informera kring gällande lagstiftning utan hänvisar till den kurs som skatteverket bjuder in alla nyföre- tagare till. Eftersom ekoroteln är en del av polismyndigheten är de beroende av hur den väljer att prioriterar de olika verksamheterna som finns inom den, Johansson menar att ekobrott är uttalat ett prioriterat område även om han anser att det inte alltid är så i prakti- ken. Dessutom deltar ekoroteln i det samverkansorgan som finns i Östergöt- land/Jönköpings län, där Johansson tar del i det operativa arbetet genom olika möten. Jo- hansson tycker inte att Samebs arbete påverkar hans arbete som utredare med Strömberg som är den personen som är samordningsansvarig för verksamheten anser att det har en väldigt positiv inverkan på ekobrottsbekämpningen. Trots det anser Johansson att relatio- nen till andra ekobrottsbekämpande myndigheter är god och inte behöver utvecklas vidare. Den andra faktorn som påverkar organisationen är de resurser som organisationen har till sitt förfogande (Jacobsen & Thorsvik, 2002). Som tidigare nämnts så är ekoroteln en del av polismyndigheten i Jönköpings län, vilket gör att de resurser som finns där fördelas ut över de olika enheterna som är verksamma inom myndigheten. Ekobrott är som nämnts ett pri- oriterat område vilket ifrågasätts av Johansson eftersom de måste i stort sett stänga ner sin verksamhet under de tre sommarmånaderna då utredarna får övergå till annan utrednings- verksamhet. Johansson säger vidare att det stora problemet inte är att få polisledningen att förstå ekorotelns behov utav resurser utan att ledningen har en så begränsad budget att de inte har möjlighet att tillgodose dem. Vidare menar Johansson och även Strömberg att vissa förundersökningsbegränsningar införs på grund av att det är bättre att satsa resurser på de brott som de vet går att klara upp än att undersöka alla misstankar. De menar att det vikti- gaste med att uppnå en lagföring är att de då kan identifiera återfallsförbrytare och satsa på att komma åt dessa som de anser är det viktiga att hindra. Detta är något som inte drabbar bokföringsbrottet så hårt som andra ekobrott. Det beror på att ett brott mot bokföringsla- gen inte kräver ett uppsåt men det görs det däremot vid andra ekobrott, uppsåtet är väldigt svårt att bevisa och då kan åklagaren prioriterar bokföringsbrottet framför de eventuella andra brotten. De olika aktörerna i omgivningen måste beaktas när ekoroteln planerar ef- tersom de är beroende av dem för att kunna bedriva sin verksamhet. Beroendet av andra aktörer skapar även en osäkerhet då omvärlden snabbt kan förändras. Förändringar som påverkar polisen vid ekoroteln i hög grad är de tekniska förändringar som har skett de se- naste åren. Jacobsen och Thorsvik (2002) menar att IT har minska avstånden och underlät- tat kommunikationen men samtidigt menar Johansson att det har försvårat för polisen ef- tersom det hela tiden utvecklas nya brottstekniker och att de har svårt att följa utveckling- en.

Den tredje faktorn är organisationens mål och värderingar (Jacobsen & Thorsvik, 2002), målet för all polisär verksamhet är att förhindra brottslighet och för ekoroteln är det den ekonomiska brottsligheten som är i fokus. Hur målet uppfylls påverkas av de värderingar som finns inom organisationen (Jacobsen & Thorsvik, 2002), en sådan värdering som på- verkar är den inställning som finns kring att klara upp brott inom ekoroteln.

Arbetsfördelningen inom en organisation beror på vilken slags specialisering som man vill uppnå eller uppgifternas karaktär (Jacobsen & Thorsvik, 2002). Inom ekoroteln sker arbets- fördelningen utifrån uppgifternas karaktär, eftersom de flesta brott är en blandning av olika sorters ekobrott så arbetar alla utredare med alla sorters brott (Johansson). Strömberg me-

nar dock på att det bästa för den övergripande kunskapsnivån vore att de oerfarna utredar- na fick ta hand om bokföringsbrotten då det skulle ge dem en bra ingång till området. Ekoroteln är en mindre organisatorisk enhet inom den större polismyndigheten i Jönkö- pings läns som är en del av det svenska polisväsendet. En organisation påverkas av dess storlek och de olika storlekarna har olika fördelar, men allteftersom organisationen ökar i storlek ökar också dess komplexitet och behovet av välfungerande kommunikation ökar (Hatch, 2002) Eftersom man inom ekoroteln är del av olika komplexa organisationer är det viktig att de är medvetna om skillnaderna för att kunna nå fram sitt budskap till rätt person. En organisation påverkas även av huruvida den är centraliserad eller decentraliserad, vilket den är beror på ifall besluten tas centralt och deltagarna förväntas följa dem eller om de tas nära de som följer besluten (Hatch, 2002). Som vi tidigare nämnt berättade Johansson att ekoroteln en del av polismyndigheten och de får vissa riktlinjer från centralt håll som de måste följa samtidigt kan även vissa beslut som till exempel rör utredningarna tas inom ekoroteln. De två alternativen har olika fördel för organisationen, en fördel med den de- centraliserade organisationen är att den blir mer flexibel och deltagarna har en ökad an- svarskänsla (Jacobsen & Thorsvik, 2002). Eftersom besluten om i vilken ordningen utred- ningarna ska göras tas inom ekoroteln, gör det att utredarna kan gå till sin närmaste chef för att få ett fall som passar tidsmässigt när de får en period då de måste avvakta i sina på- gående utredningar.

Det arbetet som bedrivs vid Polismyndigheten i Jönköping idag kan mest liknas med att ha en funktionsbaserad struktur. De olika verksamheterna är uppdelade på olika avdelningar beroende på uppgift. Inom myndigheten bedriver ekorotelns sitt arbete relativt självständigt inom den större organisationen samtidigt som de kan ta del av stordriftsfördelar som till exempel att de tillsammans med de andra avdelningarna delar på en IT-expert. Uppdel- ningen av avdelningarna beroende på uppgift har lett till att ekoroteln har en hög grad av specialisering, vilket tillsammans med möjligheten att tillvarata stordriftsfördelar är två sa- ker som är karateristiska för den funktionsbaserade strukturen (Jacobsen & Thorsvik, 2002)