Tillförlitlighet och tillämpbarhet i vår studie

För kvantitativa studier är ord som validitet och reliabilitet viktiga. För kvalitativa studier har dessa begrepp en annan innebörd och man pratar om begreppen som tillförlitlighet och tillämpbarhet (Patel & Davidson).

Validitet och reabilitet står för kvaliteten i undersökningen. Enligt Hult 2004 bör tillförlitlig hos de använda källorna diskuteras, tillförlitlighet i statistik, tillförlitlighet i vår undersök- ning, hur vi har testat den för att visa på stärkt validitet och reabilitet.

Validiteten i en kvalitativ studie mäter hela forskningsprocessen och hur väl författarna lyckats tillämpa och använda sin förståelse i hela processen. Generella områden att titta på är bland annat om forskarna lyckas skaffa tillräckliga underlag för att kunna utföra en tro- värdig analys samt hur redovisningen av resultaten redovisas.

Forskaren kan validera genom att beakta många olika källor. Ett bra sätt att öka validiteten är att låta respondenten ta del av informationen och ge återkoppling på det. Det är viktigt att beskriva hela processen och motivera valen man gjort för att ge läsaren chansen att själ- va bedöma trovärdigheten. Vidare är det bra med citat för det ger läsaren chansen att själva få möjligheten att bedöma analysens trovärdighet (Patel & Davidsson, 2003).

Validiteten kännetecknas av i vilken grad ens resultat stämmer överens med verkligheten. I kvantitativa studier ser man även validiteten som tillämpbarheten och hur väl man kan ge- neralisera. Vår studie ämnar inte generalisera eftersom att vi studerar ett enskilt fall nämli- gen ekoroteln i Jönköping, dock bör nämnas att resultatet går att generalisera till övriga ekorotlar i Sverige eftersom EBM blir effektivare om hela Sverige omfattas av det.

För att stärka validiteten spelade vi in alla intervjuer med hjälp av en MP3 spelar. Samtidigt så antecknade en av oss under intervjun ifall något skulle gå fel med det tekniska. Alla våra respondenter lämnade sitt samtycke till att spela in. I och med inspelningen och utskriv- ningen av intervjun som finns att tillgå i bilagor 7 till 10 kan läsaren vara säker på att vi inte återgivit några resultat felaktigt. Vi skickade även ut frågeformuläret i förväg så att respon- denten skulle få tid på sig att förbereda sina svar. På så sätt har respondenten verkligen tänkt till och sitter inte bara och spekulerar utan pratar utifrån sina erfarenheter. Vi har även gett respondenten möjlighet att läsa igenom materialet för att vara säker på att vi inte skrivit något som respondenten inte ville ha med.

Reabilitet handlar om huruvida samma resultat skulle erhållas om undersökningen skulle göras om (Merriam, 1994) På frågan om resultaten skulle bli det samma om vi en uppre- pande likadan undersökning är svaret troligtvis ja, det är den allmänna uppfattningen enligt respondenterna att ekoroteln bör vara en del av EBM säger K.G Johansson. Även om vi tror att samma resultat skulle erhållas om en annan forskare gjorde om undersökningen så har tiden en avgörande roll för det. Om undersökningen utförs i framtiden kan vi inte ga- rantera att samma resultat kommer att erhållas. Det som i dag kan vara lösningen på pro- blemen kanske inte är lösningen om ett år eller längre fram i tiden. Organisationer tenderar att hela tiden förändras och anpassas efter sin omvärld. Människors åsikter och uppfatt- ningar är inte heller statiska utan tenderar att hela tiden förändras.

12.3.1 Vår modells tillförlitlighet och användbarhet

Efter att den första modellen som är av deskriptiv art var konstruerad var även en rad hy- poteser utformade.(Mellan steg 3-4) Vi hade analyserat data och ställt upp verkligheten så som vi ser den i enlighet med referensram och genomförda intervjuer. Därefter undersökte vi hur väl den modellen och då våra hypoteser stämmer överens med hur respondenterna vid ekoroteln ser på situationen. Utifrån den diskussionen har modellen anpassats efter de åsikter som framkom vid intervjun och den slutliga modellen har tagits fram.

Vi anser att vi har stärkt validiteten genom att gå ut och presentera våra förslag för ekoro- teln vid polismyndigheten och tillvaratagit deras åsikter kring modellen. Vid den uppföljan- de intervjun fick vi chansen att träffa rotelchefen PO Östlund som utvärderade våra tankar och gav oss feed back på våra hypoteser, även utredaren KG Johansson var med vi det mö- tet. Detta var en chans för KG att checka av så att vi inte analyserat hans ord vid den första intervjun på något felaktigt sätt. PO däremot träffade vi för första gången. Vi fick även ef- ter intervjun chansen att ställa några frågor kring modellen till en utredare från EBM som även hon var positiv till vår modell och att alla Sveriges ekorotlar ska vara en del av EBM. I och med att vi gick ut och gjorde en uppföljande intervju fick respondenterna möjlighe- ten att granska materialet och se ifall vi i vår analys dragit några felaktiga slutsatser, på så sätt kan vi säkerställa analysen är objektiv och sanningsenlig.

I metodkapitlet diskuterade vi olika sätt att mäta en modell på det första var probleman- passning, implementering, användaranpassning samt om modellen bidrar till högre effekti- vitet än tidigare. När det gäller modell mätning så handlar validering eller tillförlitligheten, om hur man ska mäta resultaten. Tillämpbarhet diskuterar frågor som användarvänlig samt implementering. Eftersom att våra slutsatser inte bygger på interna hinder utan externa som polismyndigheten inte kan råda över kommer vi inte att studera huruvida en implemente- ring är möjlig även om vi skulle önska så. Att integrera EBM med landets ekorotlar och därmed verkställa våra slutsatser får bli förslag på en vidare studie med ett helt annat syfte

problemen vill vi svara att det tycker vi att det gör. Vi har i vår studie kartlagt hur ekoro- telns problem skulle kunna lösas med hjälp av att ekoroteln och EBM blir en och samma organisation. Vi har i vår modell tydligt pekat på vilka problem som finns och hur de kan lösas. Om modellen implementeras kan man efter en tid mäta effekten och utvärdera om effektiviteten förbättras. Eftersom att vår studie inte innefattar detta steget blir de lite svårt att utvärdera om effektiviteten blir högre i och med modellen. Men vi kan påstå den blir förmodligen det. De problem som finns i dag för att kunna på bästa sätt hantera anmäl- ningarna skulle förmodligen reduceras så att fler anmälningar skulle kunna leda till åtal. Vi har inga konkreta bevis för att så är fallet men i och med att vi försökt validera våra slutsat- ser och hört tre personers åsikt kan vi dra slutsatsen att effektiviteten skulle öka. Våra re- spondenter svarade att de inte vet någon som skulle vara negativ till att ekoroteln blev en del av EBM tvärtom.

Hur vi skall mäta resultaten är en svår fråga men i och med vår valideringsprocess med uppföljande intervju fick vi bekräftat att våra respondenter var av samma åsikt och ansåg att det var den allmänna åsikten bland de aktiva inom området.