Studiernas inverkan på vår modell

Här presenteras de faktorer i de tidigare studierna kring bokföringsbrott och ekonomisk brottslighet och hur de påverkar utvecklingen av vår modell. Först presenteras viktiga faktorer som har berörts i de olika faktorer och därefter följer en diskussion som leder fram till att en sammanfattning över hur de tidigare studierna påverkar vår modell.

Den ekonomiska brottslingen Tabell 7.2 Vem begår brottet?

Studie Vem begår brottet? Andersson &

Ling Småföretagare med bristande kunskaper i bokföring. Brotten begås på grund av bristande resurser i ekonomiskt dåliga tider. Korsell Småföretagare i specifika branscher begår bokföringsbrotten

Engdahl Det finns tre olika typer som begår brotten när viljan att ha pengar blir större än viljan att följa lagen. De tre typerna är ”behov & girighet”, ”rädslan för att falla” och ”slå mot systemet”

Harbäck &

Nilsson Studien visar att i företag med revisor så begås vissa brott på grund Orsaker till att främst småföretag döms för bokföringsbrott

Tabell 7.3 Vad beror brottslingen I statistiken på?

Studie Vad beror brottslingen i statistiken på? Andersson &

Ling Eftersom huvudsaksprincipen är viktig gör det att små fel kan få större konsekvens för små företag än för stora och därigenom döms de lättare. Korsell Kontrollorganens system är utformade på ett sådant sätt att de har lättare för att

upptäcka brott inom små företag. Harbäck &

Nilsson

I fråga om anmälningar som kommer in saknas viss brottslighet som har skett på grund av att ändringar får ske efter att revisorn har upptäckt brottet.

Engdahl

Kontrollorganens granskning

Tabell 7.4 Fungerar kontrollorganens granskning

Studie Fungerar kontrollorganens granskning Andersson &

Ling

Kontrollorganen kommer endast i kontakt med företag som har hamnat i ekonomiska svårigheter och inte har en fungerande internkontroll, därför kan en företagare begå bokföringsbrott utan upptäckt så länge han har en god ekonomi

Korsell De flesta brotten uppdagas i samband med att företag går i konkurs. De är främst konkursförvaltare och skattemyndigheten som anmäler brott i samband med detta. Harbäck &

Nilsson Eftersom företag får göra ändringar efter att brott har begåtts gör det att anmälningar av brott som har begåtts avsiktligt inte kommer fram även om det är en fördel i fråga om brott som begås på grund av okunskap

Engdahl

Med dessa sammanfattande tabeller vill vi visa vilka frågor utifrån de tidigare studier vi kommer att beakta när vi genomför vår empiriska undersökning. Studierna av domar visar att det vanligaste är att en mindre firma begår brott i samband med ekonomiska svårighe-

ter. Det motsvara det Engdahl talar om som ”rädslan att falla” och ”behov och girighet”. Dock finns aspekter som inte tas upp från båda dessa men ”slå mot systemet” är en orsak som inte kommer fram i dessa studier. Vid beaktande av de tre studierna tillsammans märks det att det svenska kontrollsystemet inte lyckas fånga de brottslingar som har andra drivkrafter än att komma ur ekonomiska svårigheter och rädda sin verksamhet. Att perso- ner begår bokföringsbrott borde även det omfattas av de tre olika aspekterna som Engdahl nämner. I Andersson & Ling och Korsells studier nämns att kontrollorganens uppbyggnad påverkar vilka som döms för bokföringsbrott.

Enligt Andersson & Lings studie är den främsta orsaken till bokföringsbrott bristande kun- skaper och dessa brott begås främst av enskilda näringsidkare och mindre aktiebolag. Då den enskilda näringsidkaren inte har något krav om revision bör vi diskutera hur ett even- tuellt införande av revision i dessa verksamheter skulle påverka dem. Lagen om revisorns anmälningsplikt gör att innan revisorn anmäler brottet har företaget som begått det rätt att ändra sin redovisning så den blir korrekt. Det gör att de som avsiktligen begår brott trots allt inte får något straff eftersom det är ett lagligt sätt att ta bort den brottsliga handlingen när ett kontrollorgan har upptäckt den. Även att det finns brister med anmälningsplikten som har diskuterats i Harbäck och Nilssons studie bör vi även beakta hur en sådan möjlig- het skulle påverka polisens arbete. Då de flesta brotten enligt Andersson & Ling beror på okunskap så bör de kanske inte belasta polisens ekorotel utan istället kunna hanteras vid en revision av de mindre företagen. Denna revision skulle i sådana fall eventuellt kunna leda till att många företagare skaffar den kunskap som är nödvändig för att undvika att hamna i en sådan situation.

Då både Andersson & Ling och Korsell menar att kontrollorganen har problem med att komma åt de bokföringsbrott som inte sker i samband med ekonomiska svårigheter är det av yttersta vikt att utarbeta alternativa metoder som gör att även dessa brott kan upptäckas. Båda dessa studier visar på att det system som finns idag missgynnar mindre företag med företagsledare utan högre utbildning.

Vår modell kring förbättringsåtgärder för ekoroteln påverkas av den struktur som finns för bekämpning av bokföringsbrott i Sverige idag. Nedan visas de faktor, vilka även har beskri- vits ovan som har effekt på den modell som vi kommer att skapa, delar av dessa kommer endast att vara en del av den analys som leder fram till modellen.

Figur 7.3 Tidigare studiers påverkan på ekoroteln i Jönköping Ekoroteln i Jönköping Brottspers- onligheter Drivkrafter Kontrollorga- nens satsning Brottslingens kunskapsbrist Anmälnings- plikten Småföretag

Teorinivå

Empirisk nivå Modellnivå

Presentation av teorier om bokfö- ringsbrott, samarbetsorganisationer samt organisationsteori 1 Resultat från ti- digare studier Presentation av hur de olika teorierna och tidigare studi- erna påverkar eko-

roteln 2 Utveckling av pre- liminär modell 4 Vidareutveck- ling av den preliminära modellen 6 Slutlig modell 8 Kartläggning av bekämpning- en samt hinder för effektiv bekämpning genom intervju-

er. 3

Lagrumsdiskussion - finns det behov av lag-

ändringar? 5

Validering med hjälp av chefen på ekoroteln samt

en utredare 7

Analys Analys Analys