Detta avsnitt innehåller olika förklaringsunderlag till vad som är ursprunget till att hederstänkande familjer värnar så mycket om tjejers och kvinnors sexualitet. Det finns ett flertal olika faktorer som verkar tillsammans och i olika grad har inverkan på individernas sätt att tänka. I de monoteistiska religionernas ses kvinnors sexualitet som något hotande som måste stängas inne och kontrolleras, vilket enligt litteraturen har inverkan på hederstänkandets yttringar tillsammans med bl.a. kultur och segregation.
5.2.1. Sexualitet
Det finns i litteraturen och i våra informanters svar olika förklaringar till varför det är tjejerna som är särskilt utsatta i hederstänkande familjer. Det finns förklaringar som är biologiska som fokuserar på det kvinnliga könet och den kvinnliga kroppen och på kvinnans reproduktionsförmåga. ”Men jag tror att orsaken är att det man kan betala tillbaka med till gruppen är väl att man försörjer familjen och har den rollen, men som kvinna är det med sin kropp. Det är den valutan man har, man ska föda barn med den kroppen, den tillhör gruppen på något sätt. Det är väl lite grundanledningen” (Anna). Samma informant säger att följderna av den kvinnliga sexualiteten kan få synbara följder och att en man kan komma undan med sin sexualitet mycket enklare. ”Alltså den kvinnliga sexualiteten får följder som går att se och då menar jag inte just det här med mödomshinnan som många pratar om utan mer… en graviditet. Alltså ett barn är en väldigt påtaglig konsekvens av en sexuell handling.”
Andra förklaringar är mer psykologiska, att kvinnan genom att ha en sexuell relation tar emot något, hon ”släpper in” något främmande i gruppen. Det blir det psykologiska intrånget snarare än det fysiska som kränker gruppens integritet och heder. Kvinnor anses i många samhällen inte ha kontroll över sin sexualitet och är farliga för gruppens renhet och rykte. ”Också tror jag att det i alla samhällen och alla kulturer är kvinnlig sexualitet ändå någonting hotande. […] Och det kan jag väl egentligen inte svara påvarför, men jag tror det är ett fenomen som är väldigt tydligt liksom, universellt. Det ska regleras och det ska kontrolleras på olika sätt” (Anna). En annan av våra informanter (Lena) säger att det är just kvinnorna och flickorna ses som ”bärare” av hedern och det läggs på deras ansvar att upprätthålla och föra vidare hedern till efterföljande generationer genom att vara kyska och följa de normer som finns gällande äktenskap och sexualitet. ”Att flickor är de som ska uppfostra barn. Där man ser om släkten har lyckats, om uppfostran har lyckats och att flickan är den som är grunden i familjens heder och om flickan då inte sköter sig rätt så blir det en sorts familjeupplösning. Och det gäller alltså sexualiteten, äktenskapet, familjen,” säger Lena.
Redan från när barnen är små uppfostras de in i det traditionella tänkandet kring kroppen och sexualiteten. Kroppen är något man ska dölja och skydda från andras blickar och beröring. ”Ända sen barnen är väldigt små så pratar men om att det där är fult att man inte får göra så, ”fy” och då gäller det oftast inte att man slänger ut skräp på golvet utan det handlar om att man visar sig naken eller man pussas med fel person eller beter sig på ett sätt som på nått vis ändå går att härleda till sexualitet eller att man utmanar normen för hur man ska bete sig.” (Anna)
5.2.2. Religion och sexualitet
Uppfattningen om kvinnors sexualitet som något ”nedsmutsbart” som hon inte själv kan kontrollera kommer enligt litteraturen ursprungligen från de monoteistiska religionerna. Denna syn återfinns i kristendom, judendom och islam. Liknande element återfinns även i bl.a. de asiatiska religionerna. De psykologiska förklaringarna kring kvinnokroppens symbolik som en passiv mottagare som inte kan skilja på inträngningarna, går i linje med olika religiösa regler som används för att kontrollera kvinnors sexualitet. Man använder i den religiösa retoriken argument så som att man med säkerhet måste kunna fastställa vem fadern är till eventuella barn och att äktenskapet är det enda sättet att säkra
de. Oskulden är central och måste vara intakt när äktenskapet ingås. ”Jag tror det har att göra med just att det är viktigt att flickan är sexuellt ’ren’” (Malin). Anna säger att det har varit samma villkor i Sverige för inte så länge sedan och samma restriktioner kring kvinnors sexualitet och det har från kyrkans håll utmätts grymma straff vid eventuella överträdelser gällande de religiösa normerna.
5.3. Kultur
Som vi nämnt i ett tidigare avsnitt (se även sid. 16) så måste man beakta kultur i resonemanget kring hur hederstänkandet är uppbyggt och verkar. På frågan om varför just flickor är särkskilt utsatta svarar Sofia att det handlar om traditioner man tagit med sig från hemlandet. ”Det är inte lätt att svara på eftersom det här är ingenting som flickorna har valt eller pojkarna, utan de befinner sig i den här familjen. Det handlar om traditioner, det är så det har fungerat och det är så det fungerar även om man bor i Sverige, så att säga”. Man måste komma ihåg att kultur endast är en av många faktorer som inverkar på människors sätt att leva. ”Det är nog aldrig så att det är en kultur eller vad man vill kalla det för, är inte ensam som förklaring till detta nästan någonsin. Utan olika faktorer kan antingen dämpa det eller förstärka det på olika vis,” fortsätter Sofia.
5.3.1. Kunskap
Kunskap om hederstänkande och patriarkala familjestrukturer bidrar till en ökad medvetenhet bland dem som kommer i kontakt med flickorna. Det är alla våra informanter överens om. ”Sen kanske det också beror på vad man har för kunskap och hur medveten man är om problemet. Här ute (Rosengård, vår anmärkning) är det liksom, ja man jobbar mycket med det och man vet att det finns. Men jag tror det beror på hur medveten man är” (Malin). Kunskaperna kring problemet har ökat eftersom Malin märker att kolleger från gymnasieskolor hör av sig till henne i större utsträckning när man nu har börjat upptäcka att det finns flickor i den här situationen, säger Sofia. Ökad kunskap medför att man kan upptäcka varningssignaler tidigare och sätta in hjälpinsatser innan situationen blir akut. Det krävs kunskaper inom t.ex. skolan och alla de myndigheter flickorna kommer i kontakt med för att samverkan sinsemellan ska fungera och för att hjälpa flickan på bästa sätt. ”Det märks att socialtjänsten vill jobba för ett bättre samarbete och att det går smidigare att komma tillrätta med problemet innan det blir akut” (Malin)
Vi tycker oss se i vårt material att det medför både för- och nackdelar att försöka uppnå kulturkompetens. Risken finns, utan kännedom om kulturers uppbyggnad, att man inte agerar alls för att hjälpa flickan eller att man ursäktar missförhållanden med hänvisning till att ”det är ju deras kultur”. En kulturell sedvänja får aldrig användas som ursäkt för ett lagbrott eller brott mot en individs frihet och välmående. Alltså kan det både vara ren okunskap eller rädsla inför det som är främmande som gör att man inte agerar. Det kanske viftas bort som tonårskonflikter eller annan bagatellartad problematik. Okunskap och rädsla kan också leda till att man agerar förhastat och på fel grunder och inte alltid ser de faktiska omständigheterna som en av våra informanter (Anna) varit med om i kontakt med psykiatrin.
”Tittar man på psykiatrin över huvud taget och barn- och ungdomspsykiatrin så upplever jag, tyvärr måste jag säga, att kunskaperna där är jättedåliga när det
gäller mångkultur, familjestrukturer, alltså man blir nästan panikslagen när man tvingas jobba med människor med annan bakgrund. Det har ju hänt att jag har blivit kontaktad av BUP t.ex., inte för att det här på nått sätt är hedersrelaterat utan de har haft fall som har haft helt andra… alltså som direkt skulle kunna jämföras med att det var en svensk tjej t.ex., men bara för att hon har en annan bakgrund så ”Oh, då måste det va…!” Man kan ju inte det här riktigt och många gånger verkar det finnas ett obehag inför att jobba med familjer som inte har de rätta resurserna. Alltså de vill gärna att det ska vara svenska akademikerföräldrar så att man kan prata på samma nivå. Också tycker man det är jobbigt att jobba med någon annan. Det tycker jag är jätteproblematiskt.” En annan risk med sk. kulturkompetens som vi identifierat i vårt material är att den kan invagga personal i falsk trygghet. Kultur är ständigt i förändring och inget som är statiskt och oföränderligt. Man kan omöjligen generalisera utifrån ”kulturkunskap” enligt denna. Det är så många fler faktorer som spelar in på graden av hederstänkandet i familjer, som t.ex. tiden i det nya landet, om man kommer från stad eller från landsbygden, socioekonomisk status i hemlandet och här, religiositet. Vi tror att en viss kunskap om kulturers uppbyggnad, funktion och föränderlighet kan vara värdefullt i arbetet med människor från andra kulturer eftersom det kan tillhandahålla redskapen för att förstå varför människor agerar som de gör i vissa situationer. Lena säger att det är viktigt med personal som besitter kulturkompetens. ”T ex om jag har en arabisk tjej som… jag kan förstå henne. Utvidga med personal som har olika bakgrund. Jag tycker att man ska ha jättemycket kunskap och vetenskap om olika kulturer för att kunna jobba med detta. Kunskap om kultur är jätteviktigt och jag tycker att man ska jobba mer, mycket mer inte bara mer, med män och kvinnor.
Alla som vi har intervjuat tycker att kunskaperna kring hedersproblematiken har ökat under det senaste året. Någon nämner att det är tack vara att det uppmärksammats i media. Något som anses problematiskt är att det är samma personer som engagerar sig, kunskapen sprids inte inom organisationerna och myndigheterna. Istället är det ett fåtal som valt att engagera sig och som gör det av eget intresse. Det finns många bra utbildningar som anordnas, det är alla informanterna överens om, men det ställs inte krav på anställda inom kommun eller andra institutioner att delta.
”Intresset har varit stort och många personer har tagit till sig det här och velat öka sina egna kunskaper och tyckt att det är en viktig fråga. Men problemet är att det alltid är samma personer som redan har ett engagemang i denna fråga man träffar på varenda gång, det är ju de som inte kommer dit liksom som är problemet. Om man själv är engagerad finns det jättemånga möjligheter att ta till sig kunskap, men om man inte har sett att det här problemet finns eller att man är en del i det, så är det ingen som riktigt tvingar på en kunskap så det blir väldigt valfritt. Men jag tycker att kunskaperna ökar, jag upplever att folk är jätteintresserade och vill verkligen lära sig och göra ett bra jobb” (Anna).
5.4. Segregation
En viktig faktor som förhindrar eller åtminstone fördröjer invandrares integration är den långt gångna segregationen. Anna säger att segregation och bostadssituation är en bidragande faktor när det gäller begränsningar av flickors
frihet. ”Det handlar så mycket om politik och stora beslut på makronivå, på nått sätt, där jag tycker att.. jag tycker inte att en sån sak som segregation eller bostadsfrågor att det är liksom är en förklaring till problemet. Alltså det är inte orsaken till problemet, men det kan definitivt vara faktorer som påverkar problemet väldigt starkt.” När invandrare först kommer till Sverige finner de trygghet i att bosätta sig i områden med boende från sin egen etniska, nationella eller religiösa grupp. Det kan också vara så att dessa områden är de enda där det över huvudtaget finns möjlighet att få en lägenhet. Det blir inte nödvändigtvis problematiskt om det inte vore så att man stannar kvar i dessa områden en längre tid, vilket sannolikt hindrar eller bromsar integrationen i majoritetssamhället. Bostadsbrist och arbetslöshet är faktorer som ytterligare stärker utanförskapet. Den sociala utsattheten påverkar den psykiska och fysiska hälsan och det blir en ond cirkel som kan vara svår att ta sig ur, hur gärna man än vill. Segregation är på flera sätt en påverkande faktor när det gäller flickornas livssituation. ”Jag tror ju att man mår ju inte bra av att bo så oerhört segregerat som många gör. Folkhälsan är problematisk och man bor för många personer på för små ytor, man har inte jobb. Det är så himla många sådana faktorer som spelar in som förstärker det här tror jag. Det förklarar inte anledningen men det förstärker det”, säger Anna.
5.4.1. Grupptryck, ökad kontroll
Om man tittar på hur segregationen påverkar flickors situation så anser vi att man inte kan ”dra alla över en kam”. Men vi ser kopplingar mellan att ha sin ”egen” grupp omkring sig och ökad kontroll över flickors frihet. Traditioner bibehålls och förstärks även i vissa fall. Det framkommer i litteraturen att något familjen kanske inte brytt sig om i hemlandet kan bli betydelsefullt i det nya landet, eftersom dess medlemmar upptäcker att det i bostadsområdet finns många som håller koll på flickors förehavanden. En kurator (Sofia) tar upp just detta med förstärkta traditioner och ändrade förväntningar på flickorna pga grupptryck.
”Jag kan se att traditioner blir förstärkta som i ett område här på Rosengård eller delområdet Herrgården och då tänker jag på att jag träffar en hel del, både mammor och flickor elever här på skolan där mammor och flickor berättar att de aldrig t ex haft slöja i sitt hemland men att… om det är traditionen eller grupptrycket snarare här, som gör att man har andra förväntningar.”
Även Malin som är kurator nämner rädslan för vad andra ska tycka som en bidragande faktor till att föräldrarna ökar sin kontroll över flickan. Föräldrarna kanske inte har haft ett särskilt starkt hederstänkande från början eller har kanske integrerats till viss del och börjat ge barnen mer frihet och övergett ett strikt kontrollerande föräldraskap. När man bosätter sig i ett segregerat bostadsområde får kollektivets åsikter ett stort inflytande, eftersom hederstänkandet verkar vara överordnat och av stor betydelse så länge det finns en omgivning som lägger vikt vid att upprätthålla sådana strukturer. Rädslan att förlora familjens heder och bli utstött ökar. Även Sara anser att lösningen ligger i att bekämpa segregationen. ”Det skulle ha varit bra om invandrarna var bosatta på olika platser. […] In med dem i samhället för då blir det lättare för de tjejerna. Ingen som kan prata om dem, vad de gör och hur de är klädda.”
5.4.2. Möjlighet att leva vidare i den patriarkaliska familjemodellen
En annan aspekt som följer av segregationen är att invandrargrupper i segregerade områden kan leva vidare i enlighet med den patriarkaliska familjemodellen. Om alla i ens närmsta omgivning stödjer ett sådant sätt att leva blir det, om det är vad man eftersträvar, enklare att behålla en sådan familjestruktur. Religiösa samfund har ofta stort inflytande i segregerade områden och stödjer ofta det traditionella sättet att leva. ”Vissa familjer präglas starkt av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och lever även här i Sverige ett liv dominerat av hederstänkande, ibland av stark religiositet, och ofta av segregation och utanförskap” (Anna). Genom segregation blir det möjligt för att traditionella, patriarkala och kvinnoförtryckande familjestrukturer fortlever utan inblandning utifrån.
5.4.3. Utanförskap – misstro mot omgivningen
Ytterligare en aspekt av segregationens följder är att föräldrarna utövar ökad kontroll över flickor p.g.a. rädsla för och okunskap om majoritetssamhället. De får uppfattningen om att majoritetssamhället är något man måste skydda sig emot eftersom kontrasterna mellan det samhälle familjen kommit ifrån och det man just anlänt till är så stora. ”[…] dels familjens heder, men också rädsla för det svenska samhället. De ser flickor som är lättklädda och utan slöja och man tycker det är fel och man vill inte att ens egna barn blir så. Det kan vara rädsla för det också” (Malin). Även Anna uttrycker att det kan finnas en rädsla som bidrar till ökad kontroll. ”Föräldrarna blir väldigt skrämda av det de ser här, man upplever att det finns inga regler och det finns ingen… Familjen håller på att lösas upp och därför stärker man liksom sitt grepp.”