Med hedersmord syftas på mord som begåtts i hederns namn och med intentionen att återfå hedern för ett kollektiv, inte bara för en individ. Detta betyder att ett gillande från omgivningen är nödvändigt och att omgivningen kommer att belöna mordet med heder. Wikan påstår att ”[…] heder är en offentlig angelägenhet” (Wikan 2004:84). Hon citerar den jordanske beduinhövdingen Trad Fayiz som är en förespråkare för hedersmord. Han säger: ”I familjen eller samhället är varje kvinna som en gren på ett olivträd. Om en gren blir maskstungen måste den huggas av så att samhället bevaras rent och friskt ”(Wikan 2004:89).
Hedersmord definieras i litteraturen vi tagit del av, som mord på en kvinna/flicka utfört av hennes far, bror, make eller annan manlig släkting p.g.a. att hon haft en sexuell relation innan eller utanför äktenskapet. Den sexuella relationen kan vara påstådd eller verklig men det blir samma konsekvenser, eftersom kvinnors föräktenskapliga eller gifta kvinnors utomäktenskapliga sexuella relationer betraktas som det allvarligaste hotet mot familjens heder i patriarkala samhällen. Hedersmord handlar om kvinnans beteende som kan anses omoraliskt, oacceptabelt och som direkt kopplas till hennes otillåtna bruk av sin sexualitet. Har hon inte uppfört sig på det sättet som en kvinna förväntas uppföra sig måste hon straffas för att återupprätta familjens heder. En sexuell relation är inte den enda handlingen i en kvinnas beteende som kan dra skam och förnedring över familjen och leda till hedersmord. Hedersmord kan t.ex. utföras för att kvinnor gift sig med de män de själva valt eller för att de sagt nej till tvångsäktenskap. Kvinnor mördas för att de skilt sig från män som misshandlat dem, visat brist på lydnad eller för att "tillåtit sig själva" att bli våldtagna. När en kvinna anses dra skam och vanära över sin familj då är det en plikt för männen i familjen att återupprätta hedern genom mord. Detta ses av omgivningen som en rättvis och legitimerad handling därför att en man som begår hedersmord försvarar inte enbart sin egen heder utan även moralen i samhället. (Amnesty a a)
Hedersmord är kopplat till en uppfattning om att kvinnan är familjens egendom, och att hela hennes värde ligger i att hon är sexuellt ren och ärbar. Wikan (2004) citerar på sidan 91 Angela Pathak, som har gjort en stor undersökning av
hedersmord i Pakistan på uppdrag för Amnesty. ” […] kvinnan är som en vara, som pengar, boskap, hus”. Vidare citerar hon antropologen Shahla Haeri som säger; ”I det pakistanska samhället är heder, izzat, intimt förknippat med iden om att en man har en av naturen given rätt att äga och kontrollera kvinnor. […] Män besitter heder, liksom de besitter guld och jord – de tre ting som sägs vara de mest eftertraktade av livets goda i Pakistan, och som därför är upphovet till alla konflikter. En logisk följd av detta är att kvinnor inte kan inneha heder på samma sätt som en man. De respekterar heder; de symboliserar heder; de är heder” (Wikan 2004:91).
Hedersmord utgör en extrem form av könsrelaterat våld. ”Allmänt kan sägas att hedersrelaterat våld har sina ursprung i kvinnors underordnade sociala status som ofta samverkar med de normer, trosföreställningar och samhällsinstitutioner som upprätthåller patriarkala strukturer. Hedersrelaterade brott, som i sin värsta form kulminerar i mord, är en del av ett betydligt mer omfattande problem som årligen drabbar miljontals kvinnor världen över: nämligen fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld utövat av deras närstående män” (Wikan 2004:91).
Kvinnoförtryck, misshandel och mord förekommer i patriarkala samhällen över hela världen, men inom traditionella hederstänkande samhällen är detta tydligt. En del av det patriarkaliska förtrycket har minskat genom utvecklandet av demokrati och mänskliga rättigheter och genom en ökande jämställdhetsdebatt. För att kvinnor och män ska ha samma rättigheter har vi kämpat hårt i Sverige och därför har man kommit en lång bit på vägen och man utger sig för att ha en ambition att rättigheterna ska gälla alla som lever här. Trots det så mördas det fortfarande ca 30 kvinnor i Sverige av sina manliga familjemedlemmar varje år men har inte varit socialt accepterat som det skulle ha varit i ett hederstänkande samhälle (Elektra a a).
Om flickan trots påtryckningar vägrar inordna sig i de krav som ställs på henne i familjen kan hon komma att ses som värdelös. Här spelar det stor roll om hon har haft sex eller inte. Har hon det, kan hon förskjutas och förnekas. Hon blir helt enkelt fredlös. Risken finns att hon även bokstavligen offras för att männen i familjen ska få återupprättat sin heder. Männen i familjen känner sig pressade av omgivningen och skyldiga att straffa flickan om hon inte längre är oskuld för att på det sättet få tillbaka sin heder. Genom att mörda flickan signalerar man till gruppen att man tagit bort det element som dragit ner hedern och man återfår sin status. Mordet är inte en individs, utan ett kollektivs. Hedersmord är en kommunikativ handling, den försöker säga något till de som är betydelsefulla för en själv. Handlingen kommunicerar ett återupprättande av äran och är i vissa samhällen ett legitimt sätt att upprätthålla social kontroll.
4.7.1. Hedersmord och islam
Hedersmord finns inom alla religioner och trosuppfattningar och det förekommer bland kristna, muslimer, hinduer och buddhister, på samma sätt som bland icke- troende och icke- religiösa människor av olika slag. (Wikan 2004). Det handlar om tradition och inte om religion och sammankopplingen man har gjort mellan islam och hedersord är ett misstag. ”Traditionen är stark och traditionen ses som ett försvar mot västvärldens sedeslöshet och sekularisering.” (Wikan 2004:88). Det finns tillfällen då muslimer utför hedersmord och det finns de som anser sig kunna försvara det med hänvisning till islam. Muslimer är dock inte ensamma om
denna typ av bestraffning. Det finns nämligen kristna, hinduer, buddhister och andra som har hyllar traditioner vilka berättigar hedersmord.
De flesta hedersmord begås i muslimska länder, men existensen av hedersmord i den muslimska världen dateras till förislamisk tid. Detta betyder att det inte finns stöd för hedersmord i islam. Inom islam finns stränga regler om vad som är tillåtet (halal) och vad som är förbjudet (haram) och äktenskapsbrott och utomäktenskapligt sex (zina) är förbjudna handlingar inom islam. Enligt islam är det inte tillåtet att enskilda personer tar lagen i egna händer och själva bestraffa brottslingen. Att hedersmord fortfarande praktiseras i muslimska länder kan bero på att islam genom alla tider tolkats av män och att många muslimska ledare inte tar avstånd från hedersmord. Detta leder till att morden ges legitimitet (Amnesty a a). Det finns enligt Amnesty (a a) forskare som menar att hedersmord finns i alla kulturer och att just heder är en orsak som ligger bakom de flesta mord på kvinnor begångna av deras manliga partners. Dessa forskare menar att mord på kvinnor i nära relationer är en företeelse som förekommer i alla samhällen, alla länder och att deras gemensamma inställning handlar om kvinnans värde, hennes "riktiga" roll i samhället och mäns äganderätt över och kontroll av kvinnor (Amnesty a a). Det är många som resonerar på ett liknande sätt, att mord är mord oavsett bakomliggande orsaker. Vi anser dock att det är olika företeelser. Hedersmord begås i syfte att återvinna heder för ett kollektiv, inte bara för en individ.Det är de manliga familjemedlemmarnas sak att återupprätta hedern när den väl vanärats. Att rena familjen från skammen och vanhedern är inte bara accepterat av omvärlden utan ofta ett framfört krav. Den man som inte agerar för att återställa den förlorade hedern förlorar omgivningens respekt och utsätts för öppet hån och starka påtryckningar. En man som tar saken i egna händer och visar makt och förmåga att säkerställa sin heder genom att mörda den som orsakat skammen, hyllas däremot som en hjälte.
5. EMPIRI
I empiridelen förklarar vi genom våra informanter vad heder innebär och vad heder innebär för hederstänkande familjer. Vi diskuterar kring den patriarkaliska familjemodellen och det kollektivistiska synsättet, samt för en diskussion med hjälp av informanternas svar kring hur arbetet med flickorna är organiserat och hur det kan bedrivas i framtiden. Vi analyserar i förhållande till litteraturen och de teorier och begrepp vi där funnit vara relevanta för vårt resultat. Liksom i teoridelen för vi här en löpande analys kring resultatet, vårt syfte, våra frågeställningar, teorier och begrepp.