När tillträdesriten har genomgåtts har man full tillgång till samtliga rum och gemenskapen. Det vill säga att användaren nu kan ingå i forumdiskussioner, ladda upp fanart, delta i tävlingar, göra ett till personlighetstest (vilken skolan man tillhör) samt bli en del av Hall of
Potraits. Som användare kan man även få poäng vilket utgör ens så kallade report card.
Dessa poäng kopplas till användarprofilen och de användare med flest poäng blir framhävda som toppelever och visade bland annat på startsidan. Tanken är att medlemmar ska använda dessa poäng för att få tillgång till klipp tidigare än andra det vill säga använda poängen som en form av valuta för att köpa tidigare tillträde till innehåll. Men det är otydligt ifall detta system har börjat verka än. Medlemmarna kan tjäna dessa poäng genom att vara aktiva på hemsidan och logga in varje dag och för kommentarer som görs på bloggen. Kommentarerna får inte vara tomma eller bestå av endast ett ord, utan det måste vara ”bra” kommentarer och man får inte poäng för att kommentera samma inlägg mer än en gång. Det står även
uttryckligen att man inte får poäng för kommentarer inom de olika diskussionsforumen som finns i Common Room. Användarens interaktion med platsen har med andra ord ett
värderingssystem där interaktion med bloggen, skapad av Soman Chainani, ger poäng medan interaktionen mellan användarna inte gör det. Även om det är användarna som utgör
fangemenskapen och deras interaktion och gemenskap som är det som platsens syfte värderas detta inte av poängsystemet. Som en plats där barn kan interagera med varandra samt en plats där barn kan interagera med platsens skapare kan detta poängsystem tolkas som en viss hierarkisk ställning mellan de två olika interaktionssätten. Även om det finns en stark uppmuntran till den första typen av interaktion genom de ständiga referenserna till viet och
gemenskapen är det endast den senare typen av interaktion som värdesätts i form av poäng.
Som en barnkulturell plats där det finns utrymme för barns kultur samt där barnet både kan ses som en extern samt intern påverkare av platsens uppbyggnad och innehåll har skaparen i utvecklingen av detta poäng- och värderingssystem även värderat barnets kulturella uttryck samt interaktion med varandra som något av mindre värde än barnets interaktion med
skaparen. Det finns alltså ett högre värde på skaparens interaktioner än det görs användaren. Likt hur platsen i sig har villkor och regler som måste följas för tillträde kan även
35 medlemskapet ses som en villkorad tillvaro. Om man ser till de rum och möjligheter som öppnas för användarna när medlemskapet har uppnåtts utöver poängsystemet så finns det andra aspekter som är villkorade och kontrollerade. Detta kan bland annat ses inom forumens utskrivna syften, vilket är något som kommer att diskuteras i avsnittet nedan. Men om man vänder sig till exemplet Reader Gallery är det en plats som på flera sätt är villkorad. Som tidigare nämnts innefattar rummet en plats för fanart där användarna kan ladda upp sina fanproduktioner för att visa dem för gemenskapen. Man kan namnge sina bilder men det finns inget sätt att kommentera några inlägg. Rummet består till stor del av bidrag från tävlingar som ges vecko- och månadsvis (se bilaga 3 för två exempel på tävlingsbidrag).113 Tävlingarna kontrollerar platsen innehåll och på ett sätt censurerar fanarten genom att sätta upp villkoren för en stor del av det som laddas upp inom rummet, med andra ord regleras
fanproduktionen.114 Det knyts an till diskussionen om värdering, då genom att sätta upp villkoren för tävlingarna skapar platsen en värdering i vad som ska synas inom dess rum. Tävlingskontexten är dock inte alltid närvarande inom rummet men det finns fortfarande ett lager av kontroll, skydd och reglering då former av fanart som exempelvis foton av
användarna och av barn inte är tillåtna, samt att samtliga bilder måste bli godkända innan de blir synliga i rummet.115 De diskursiva praktiker som kretsar kring barnet såväl som det digitala rummet har en stor påverkan på hur barnet tillåts att använda rummen samt vem som har kontroll över det. Barn kan anses som att de hör hemma på vissa platser mer än andra,116 vilket sällan hör till det offentliga rummet då barnet oftast förläggs till den privata och semiprivata sfären som hemmet och skolan. När det kommer till det digitala rummet kan barnet ses som ovanligt utsatt för exempelvis oönskade blickar.117 Genom att lägga ett förbud mot fotografier ”selfies or photographs of children”118 anonymiserar platsen användaren i den offentliga sfären för att undvika problematik som kretsar kring barnets vistelse i det digitala
113 Synen på barns tävlande inom skapande processer som teckning har pendlat mellan en positiv och negativ syn. Elin Låby, Vinnande bilder! Teckningstävlingar för barn 1938–2000, Linköping: Linköping universitet, 2018, s. 269 ff. Som ett separat ämne skulle detta kunna vara intressant att studera bedömningarna av tävlingarna som ges på hemsidan men i brist på tid och plats kan detta inte göras i denna studie.
114 Att reglera och censurera barns fankultur är något som sidor som Wizarding World även har gjort, men den sidan valde att inte tillåta fanfiction till exempel. Bethan Jones, “Pottermore: Encouraging or Regulating
Participatory Culture?”. I: Magic is Might 2012 Proceedings of the International Conference, (red. Luigina Ciolf & Gráinne O’Brien), Sheffield: Sheffield Hallam University, 2013, s. 169.
115 School for Good and Evil, “Reader Gallery – Submit your pictures”,
https://schoolforgoodandevil.com/games-extras/readers-gallery/submit-your-pictures/.
116 Halldén, 2007, s. 90.
117 Se exempelvis Anna Sparrmans artikel ”Hångel, sex och nakenhet – bilder, blickar och barn”. I: Barnnorm
och kroppsform – om ideal och sexualitet i barnkulturen, (red. Malena Janson), Stockholm: Stockholms
universitet, 2019b.
36 rummet. Detta skapar även ett förbud mot vissa aspekter av fankultur som exempelvis
cosplay.
Regleringen av rummets funktioner påverkas starkt av bilden av barnet som utsatt och oskyldigt inom den offentliga sfären som är det digitala rummet. Som tidigare nämnts
befinner sig denna hemsida i skärningspunkten mellan krisens och avvikelsens heterotopia på grund av att dess målgrupp består av barn och kretsar kring en barnkulturell produkt. Men när man även har i åtanke kontrollen och regleringen som sker på grund av dess offentliga status kan den även ses som en plats som har utvecklats inom den kompensatoriska polen.119 Det vill säga att på grund av att barnet försätts i en ”öppen miljö”, som är det digitala rummet,
kompenserar skaparna genom att anonymisera och kontrollera användarna respektive
innehållet. Detta är speciellt påtagligt inom Reader Gallery då rummet är tillgängligt även för dem utan medlemskap och därav finns det desto mer att kompensera för och därför
kontrolleras innehållet genom förbud, tävlingar och krav på godkännanden.
Common Room
Som nämnts är Common room platsen där forum för diskussion finns och till skillnad från exempelvis Reader Gallery krävs det en inloggning för att tillträda. Där finns det rum för varje individuell bok, även den sjätte som inte har kommit ut än. Sedan finns det
diskussionsforum för fanfiction, olika nivåer av rollspelande som antingen sker som en gemensam berättelse mellan användarna eller som individuella berättelser, detta beror på vilken nivå av rollspel man väljer. Det finns även diskussionsforum där man kan skriva vilka man vill ska medverka i filmen som för nuvarande befinner sig i produktionsstadiet. Varje diskussionsforum har alltså ett utskrivet syfte, en funktion och på så sätt uppmuntrar platsen till olika typer av användning, skapande och umgänge. De förmedlar olika aspekter av sin fankultur. Samtliga diskussionsforum har en beskrivning av sitt syfte: “A place to discuss Book 4 in the SGE series! (SPOILER ZONE)”, “Come here to discuss spoilers and squee about the Handbook!” eller “Post your SGE fan fiction here!”.120 Forumens syften är i sina beskrivningar tydliga, det handlar om diskussion om böckerna, publikation av fanfiction eller frågor kring hemsidan eller direkt till Chainani. I dessa rum är det användarna som formar materialet men på villkoren av platsens reglering och kontroll likt Reader Gallery. Det är
119 Foucault, 2008, s. 258.
120 Citaten är tagna från tre olika forum på hemsidan, deras egna beskrivningar. Men i och med att detta rum endast kan nås ifall man är inloggad kommer referenser från dem hädanefter att skrivas i en parantes i brödtexten där det står CR och forumet namn, exempelvis (CR: Fan Fiction).
37 alltså en plats för barns kultur på vuxnas villkor. Skillnaden är att reglerna inte står utskrivna i
Common Room som i Reader Gallery utan kontrollen finns i de utskrivna syftena för varje
forum.
De olika forumen uppmuntrar som sagt till olika aspekter av fankulturen som
diskussion om de olika delarna i serien, kommande adaptioner och nyttjande av berättelsen och dess karaktärer för att skapa egna berättelser. Platsen har skapat rum för barnets egna skapande och konsumering samt en plats att diskutera med andra fans (barn), det vill säga en plats för barns kultur. Men på villkoren av att användarna håller sig till de utskrivna syftena vilket i fallet av den tredje nivån av rollspelsforumet kräver att man skriver en biografi om sin karaktär och väntar på ett godkännande innan man kan delta. Om dessa regler inte följs kommer användarens kommentarer och texter att tas bort (CR: Rp level 3: The Endless
Woods). Detta är dock det enda forumet som har en utskriven varning om vad som händer
ifall man inte följer syftet.
Platsen utgår från vad fangemenskapen vill ha ut av sin gemenskap och på så sätt iscensätter den fankulturen kring SGE genom sin uppmuntran till fanproduktion och diskussion, som i sig utgör materialet skapat av användarna. Common Room agerar som en plats som användaren i ett rum som identifierar dem som fans, det vill säga att användarna blir emplaced och deras identitet tillskrivs som fans av SGE som vill nyttja sin fandom till de olika syftena som finns inom platsen.121 Platsen antar att användarna vill skapa och läsa fanfiction,122 de vill diskutera produkter som inte har kommit ut än samt att de vill göra detta på sidans villkor. Användaren kan positionera sig som ett fan genom sin användning av platsen,123 såväl som att platsen konstruerar användaren som ett fan som har vissa begär angående sin fandom som ska uppfyllas, vilket kan tolkas som en kulturell uppfattning om vad fankultur innebär och bör vara.124 Genom att sätta upp forum som agerar efter det antagna begäret kontrollerar platsen fangemenskapens interaktion med varandra, den skapar villkor
121 Halldén, 2005, s. 173.
122 Även om acceptansen för fankultur har ökat är upphovspersoner som uppmuntrar till fanproduktion baserat på deras verk en relativt ny utveckling. En av de mest kända motståndarna till fanfiction var Anne Rice författare till The Vampire Chronicles, som sägs ha avskytt all form av fanfiction baserat på hennes karaktärer och har juridiskt försökt få bort den.
Fanlore, “Attitudes Regarding Fans and Fanfiction Based on Her Work: Official Policies”,
https://fanlore.org/wiki/Anne_Rice#Rice.27s_Attitudes_Regarding_Fans_and_Fanfiction_Based_on_Her_Work: _Official_Policies.
123 Halldén, 2007, s. 94.
124 Jämför med Sparrmans diskussion om känslornas organisation och den kulturella förväntningen av känslans innebörd inom barnkulturella platser. Sparrman, 2011, s. 40.
38 som agerar som grunden för användningen.