“First year Evergirl at your service!
So a couple of rules …”
En barnkulturell studie om fangemenskapens plats, rum och dialog med
utgångspunkt i hemsidan Schoolforgoodandevil.com.
Abstrakt
Institution: Centrum för barnkulturforskning Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap,
Stockholms universitet.
Adress: 106 91 Stockholm Tfn: 08-16 20 00
Handledare: Malena Janson Examinator: Margareta Aspán
Titel och undertitel: “First year Evergirl at your service! So a couple of rules …”: En
barnkulturell studie om fangemenskapens plats, rum och dialog med utgångspunkt i hemsidan Schoolforgoodandevil.com.
Engelsk titel och undertitel: “First year Evergirl at your service! So a couple of rules …”: A
children’s cultural study about the space, room and dialogue of fandom on the website Schoolforgoodandevil.com.
Författare: Ida Sääf
Typ av uppsats: Barnkultur magisterprogram, 60 högskolepoäng, examensarbete 15
högskolepoäng, avancerad nivå.
Ventileringstermin: VT 2020
Denna studie har fokuserat på villkor, kontroll och reglering av den barnkulturella platsen
Schoolforgoodandevil.com och hur den tänkta målgruppen av barn rör sig inom platsen och
dess rum. Genom användandet av en netnografisk metod har studien gått i dialog med
platsens rum med hjälp av Foucaults heterotopiabegrepp samt barndomsgeografi för att påvisa hur diskursiva praktiker som kretsar kring barnet har påverkat uppbyggnaden av platsen och hur användarna tillåts nyttja dess rum. Anonymisering och censur har varit den främsta taktiken för platsens uppehållande av barnets ”säkerhet”. I analysen används även en social nätverksanalys som är en netnografisk metod för att deskriptivt analysera användarnas dialog för att undersöka förhållning till platsen regler, villkor och kontroll. Studien kommer fram till att målgruppen och positionen av platsen, det vill säga barnet respektive det digitala rummet, var den främsta påverkande faktorn i dess uppbyggnad, regler och kontroll.
Nyckelord:
Barnkultur, fangemenskap, barnkulturella platser och rum, fandom, fankultur, fandomstudier, dialog, digitala rum, School for Good and Evil, Soman Chainani, netnografi, social
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
School for Good and Evil: Bokserie och hemsida ... 2
Fangemenskapens utveckling: en kort historia ... 3
Fan- och fandomstudier ... 5
Syfte och frågeställning ... 8
Forskningsöversikt ... 8
Barnkulturella platser och rum ... 8
Barn och fandomstudier ... 11
Material och avgränsning ... 14
Materialinsamling ... 14 Avgränsning ... 15 Teoretiska utgångspunkter ... 15 Barnkultur ... 15 Barndomsgeografi ... 18 Heterotopia ... 19 Metod ... 22 Netnografisk metod ... 22 Social nätverksanalys ... 24 Etiska överväganden ... 25
Analys: Hemsidan som en plats ... 28
“No ordinary author website” – En introduktion till hemsidan ... 28
Tillträde till gemenskapen ... 32
Our Community – Värdering, villkor och kontroll ... 34
Common Room ... 36
Press och Education – De mindre framträdande rummen ... 38
“A global community for fans” – Sammanfattning ... 40
Analys: Dialog ... 40
“The censored words are U.gly and U.gly” – Regler och censur ... 41
Regler ... 42
Censur ... 44
Diskussion om framtida produkter och adaptioner ... 46
Sammanfattning och diskussion ... 50
Sammanfattning ... 50
Diskussion ... 50
Reflektioner ... 52
Vidare forskning ... 53
Litteratur- och källförteckning ... 54
1
Inledning
Att vara ett fan. För många är innebörden självklar: man gillar, älskar eller avgudar
produkten, personen, laget eller platsen man är ett fan av. Fandoms, som bildas kring tinget som beundras, är något som jag oftast relaterar till kulturella produkter som film, litteratur eller serier. Men för många andra skulle detta kanske vara starkare kopplat till sport, musik eller personer. Inget av detta är fel då en fandom kan bildas kring vad och vem som helst och när grunden för att vara fan endast definieras som att gilla, älska eller avguda kan väldigt många identifiera sig som ett fan. Men att vara ett fan kan innebära mer än beundran och gillande. Att vara ett fan och ingå i en fandom innebär ofta någon form av delaktighet och ibland även skapande. Att vara ett fan och vara en del av en fangemenskap kan innebära att producera fanfiction och fanart, det vill säga skriva historier om respektive skapa konst av karaktärer eller händelser från produkten som fandomen kretsar kring. Att vara delaktig i cosplay vilket är en konstform då man klär ut sig till en karaktär från film, litteratur, spel och liknande. Fangemenskap kan även innebära att bidra till teorier kring karaktärer och
potentiella berättelsespår. Medlemmar i en fangemenskap kan kallas för prosumenter, det vill säga att de både konsumerar och producerar kring produkten för deras fangemenskap.1
Skapandet och interaktionen kan ske på exempelvis en fansajt, social media, på konvent eller andra platser i samhället och online. Denna studie berör en fandom som kretsar kring en bokserie. Fokuset ska vara på plats, rum och dialog, det vill säga att materialet kommer att bestå av en hemsida för fangemenskapen och den dialog som produceras inom dess olika rum. Jag har valt att fokusera på fandomen kring The School for Good and Evil (SGE) av Soman Chainani vilket är en bokserie för barn i den utskrivna åldersgruppen 8–12 år.2
Fankultur är för mig ett ämne som har en enorm bredd och möjlighet för flera olika forskningsämnen eftersom materialet är så olika beroende på vad man väljer att fokusera på. Min första tanke när jag skulle välja ämne för denna uppsats var att fokusera på fanfiction. Jag ville begränsa mitt val och letade därför efter en fandom som inte var för stor, som
exempelvis Twilight eller Harry Potter som har bland det största publikationerna av fanfiction. Det var då jag fann SGE och hemsidan som är skapad för fandomen. Efter min initiala utforskning av sidan bestämde jag mig för att det var ett spännande material att välja som utgångspunkt för denna studie. Jag insåg sedan att det inte finns mycket forskning som
1 Christina Olin Scheller & Patrik Wikström, Författande fans, Lund: Studentlitteratur, 2011, s. 15. 2 Amazon, ”The School for Good and Evil”,
2 utforskar hemsidor och ännu färre studier som utforskar hemsidor skapade för barn och vill därför försöka bidra till att fylla den luckan i forskningen. Jag anser det även av intresse att se hemsidan som en plats för barns fritidsaktiviteter där det finns lite om ens någon
beroendeställning till den vuxna/föräldern i jämförelse med aktiviteter som kulturskolan eller idrott som kräver betalning och för många även skjuts till aktiviteten. I och med att denna fritidsaktivitet sker inom det digitala rummet finns det inget behov av att få skjuts till och från en fysisk plats. Det är inte heller något som nödvändigtvis behöver ”ges” till barnet som kulturskolan eller idrott som kan komma och presentera sig inför skolklasser, utan det finns ett annat utrymme för fri agens från barnets sida, vilket i sig är spännande och viktigt att studera. Denna aspekt av barnkultur, det vill säga barns kulturella fritidsaktiveter, är något som har utforskas i antologin Making Cultures där det huvudsakliga syftet är att ”synliggöra aspekter av barns och ungas fritidsaktiviteter” (min översättning)3 vilket är något som offentliga policydokument sällan gör. Till en viss del berör antologin olika aspekter av fankultur som fanfiction och cosplay. Men det finns inget fokus på platsen där detta skapas och iscensätts. Det vill säga att även om forskningen idag har visat ett större intresse för barns fritidsaktiviteter och i förlängning barns fankultur finns det fortfarande luckor som kan
behöva fyllas.
School for Good and Evil: Bokserie och hemsida
Den första delen i SGE släpptes 2013 och är skriven av Soman Chainani. Det är en
amerikansk bokserie som inte varit så framgångsrik i Sverige. Detta antagandet bygger jag på det faktumet att serien inte finns översatt till svenska och finns bara att köpa på internetbutiker och på ett fåtal bokaffärer. Hittills är det fem böcker som har publicerats och den sista delen kommer ut under våren 2020. Serien handlar om två flickor vid namn Agatha och Sophie som bor i en liten by vid en djup skog. Denna by har sedan länge varit plågad av en okänd varelse som årligen kidnappar två barn som aldrig blir återsedda, förutom på sidor i sagoböcker som levereras till byn på okända vägar. Agatha och Sophie blir kidnappade från byn av den okända varelsen och bortrövade djupt in i skogen. Där blir de separerade och placerade i varsin skola; en för de goda (School of Good: Evers) och en för de onda (School of Evil: Nevers). Agatha och Sophie kallas för läsare (readers) av de andra eleverna på sina skolor, då de inte kommer från sagornas värld utan endast läser om dem. Böckerna har ett stort fokus på de båda
3 Anna Sparrman, “Children’s and young people’s leisure culture”. I: Making culture: Children’s and young
3 flickornas fiende- och vänskap med varandra såväl som med andra karaktärer.
I samband med att tredje boken gavs ut 2015 startades hemsidan för fangemenskapen:
Schoolforgoodandevil.com.4 Den är bland annat skapad som en hemsida för författaren men har blivit framskriven som mer än så: ”This is no ordinary author website, we created a global community for fans of the best-selling series, The School for Good and Evil, by Soman Chainani”.5 Tanken är att samla fans för bokserien tillsammans på en och samma plattform där nyheter om serien kan publiceras direkt till fanbasen samt ett sätt för fansen att skapa en fangemenskap. Hemsidans användare kommer främst från USA men även en del från
Storbritannien, Australien, Canada och Filippinerna.6 Majoriteten har alltså engelska som sitt modersmål och det är det enda språk som används på hemsidan både av användarna, av det som jag har observerat, och av det administrativa teamet.
Denna hemsida är skapad för att ge fans som är av en ung ålder en plattform att umgås på och ladda upp sin fanproduktion som fanart och fanfiction. Platsen blir ett sätt att försöka sammanföra fans från olika delar av världen för att ge dem möjlighet att bilda en
fangemenskap. Som en barnkulturell plats kan det sägas att Schoolforgoodandevil.com har flera olika funktioner och det är dessa som är materialet för studien tillsammans med användarnas interaktion med platsen.
Fangemenskapens utveckling: en kort historia
Fangemenskapens historia, som Francesca Coppa skriver om i antologin Fan Fiction and Fan
Communitys in the Age of the Internet (2006), har aldrig skrivits fram ordentligt.7 Om detta skulle göras är det upp till forskaren att bedöma vissa fangemenskaper som viktigare än andra, med andra ord kanonisera en del av fangemenskapens historia. Men trots att det inte finns en komplett historieskrivning om fangemenskap finns det en överenskommelse inom fältet var man kan se det börja. När historiska bakgrunder ska skrivas fram som en grund för dagens fangemenskaper börjar det nästan alltid med 1960-talets tv-serier Star Trek (originalserien, 1966–1969) och The man from U.N.C.L.E (1964–1968).8 Dessa serier fick stora och aktiva
4 The School for Good and Evil, https://schoolforgoodandevil.com/. Hemsidans adress har dock funnits sedan
2013, men i en annan design från idag vilket är den som denna studie utgår ifrån.
5Line Industries, “Projects: The School for good and evil”, http://www.lineindustries.com/projects/the-school-for-good-and-evil.
6 Ibid.
7 Francesca Coppa. “A brief history of media fandom”. I: Fan Fiction and Fan Communities in the Age of the
Internet, (red. Karen Hellekson & Kristina Busse), Jefferson: McFarland & Company, Inc., Publishers, 2006, s.
41.
4 skaror följare som utgjorde den tidiga mediala fangemenskapen det vill säga fangemenskaper som kretsar kring media och där kommunikationen sker via mediala plattformar. Under dessa perioder kommunicerade fans på konvent och genom fanzines: tidskrifter gjorda av och för fans.9 Det var där som fanfiction, fanart, teorier och information publicerades för att spridas till fangemenskapen, det kan ses som en en tidig form av dagens internetforum. Men en viktig skillnad är att fanzines oftast endast fanns tillgängliga via konvent och liknande tillställningar och därav var de inte lika tillgängliga som en hemsida kan vara. Med internet utvecklades kommunikationen inom gemenskaperna då den började flyttas från de analoga mediala plattformar som fanzines till det digitala mediala plattformar som internet.10
Under det tidiga stadiet av internet jobbade fangemenskaper med maillistor för att sprida både fanfiction och diskussion.11 Listorna innebar att spridningen av information och produktion skiftade från det analoga fanzines till den digitala e-posten. Likt hur fanzines kan anses ha varit otillgängliga för allmänheten var även dessa maillistor det då de endast
cirkulerade kring de individer som var en del av gemenskapen och det fanns lite utrymme för folk utanför att upptäcka den. Men listorna började försvinna ju mer internet utvecklades och framkomsten av sociala medier förenklade kommunikationen och spridningen inom
gemenskaperna och det blev därför det nya kommunikationssätten som fangemenskaper använde.12 Vad som blir tydligt när man ser över den tidiga mediala fangemenskapens historia är att det kan anas ettmått av, antaget ofrivillig, exkludering inom den och att utvecklingen från det analoga till det digitala, från maillistor till öppna hemsidor och social media gjorde att fangemenskap och fandom blev mer tillgängligt för större delar av publiken. Detta tänker jag även gäller barn och att med de teknologiska utvecklingar som har skett har fandoms blivit tillgängligt för barnet till skillnad från tidigare då detta var begränsat till personer med
tillgång till en dator, vilket under 80- och det tidiga 90-talet var något som främst förekom på universitet och därav kan anses ha exkluderat många barns tillträde till fangemenskaper. Sammanfattningsvis började den moderna fangemenskapen under 1960-talet och utvecklades i samband med teknologiska utvecklingar specifikt internet.
När fandoms och fankulturen fick en större publik i och med internets uppkomst har det även skett en förskjutning från de obskyra maillistorna och forumen till den allmänna
9 Fanzines var något som uppkom redan under 1930-talet och var inom genren science fiction. Coppa, s. 53, s. 42
f.
10 Detta skedde inte genast utan det var snarare så att kommunikationen växte digitalt men bibehölls även analogt
under en period. Ibid., s. 53.
5 vardagen, genom exempelvis, tv-program som sänds efter populära serier där avsnitten
diskuteras.13 Att vara ett fan och ingå i en fandom har idag blivit vanligare än vad det har varit tidigare, den opposition som en gång var påtaglig i att vara ett fan som något som var
annorlunda och normbrytande har långsamt börjat omvandlas till en fortfarande lite
annorlunda, men accepterad, konsumering av media.14 I och med detta har det även kommit in ett visst maktperspektiv i diskussionerna. Fangemenskaper har blivit mer synliga i dagens digitala landskap, vilket betyder att producenterna bakom produkterna, som fandomen bildats kring, har lärt känna sin publik på ett annat sätt och har en lättare tillgång till deras åsikter.15 Fans har genom detta perspektiv utvecklat en viss makt genom den ökade synligheten både av fansen själva såväl som fanproduktionen men även genom den normaliserade utvecklingen av fankultur. Men även om fans kan anses ha fått mer makt i sin situation som fans betyder det inte att samtliga producenter lyssnar och inte heller att samtliga fangemenskaper har samma synlighet eller makt. Detta är oftast något som relateras till den vuxna skaran av
fangemenskap och inte till barns då deras fankultur inte är uppmärksammad på samma sätt då den möjligen ses som ett stadium i livet och inte något som kommer att hålla samma värde för dem efter några år. Detta är självfallet en aspekt som även skulle kunna relateras till de
vuxnas fandoms. Men det är fortfarande mer påtagligt hos barn då barndomen och de intressen som skapas inom den perioden är något som anses att de ”växer ifrån” till skillnad från vuxnas intressen som likt statusen av att vara vuxen kan anses mer statiska.
Fan- och fandomstudier
Forskning om fans och fandoms kan benämns som fandomstudier eller fanstudier. Jag gör en skillnad på dessa två genom att se fandomstudier som forskning om fangemenskaper/fandoms och fanstudier som benämningen för forskning om fansen inom en gemenskap. Denna uppsats kommer främst att vara en fandomstudie då jag fattar intresse för platsen/hemsida som studien bygger på och hur platsen påverkar gemenskapen och/eller dialogen som produceras inom dess olika (fo)rum.
Fältet av fan- och fandomstudier kan sägas vuxit fram under de senaste 30 åren och fick
13 Se exempelvis program som Beyond Stranger Things (Michael Dempsey, USA, 2017) som streamas på
Netflix där syftet är att diskutera avsnitt tillsammans med olika gäster.
14 Cornel Sandvoss & Jonathan Gray, m.fl., “Introduction: Why Still Study Fans?”. I: Fandom: Identities and
Communities in a Mediated World, second edition, (red. Jonathan Gray, Cornel Sandvoss & C. Lee Harrington),
New York: New York University Press, 2017, s. 23.
15 Henry Jenkins, “Fandom, Negotiation, and Participatory Culture”. I: A Companion to Media Fandom and Fan
6 sin start med Henry Jenkins bok från 1992 (med en uppdaterad version från 2013) Textual
Poachers.16 Vad denna bok gjorde och ville göra var att lyfta upp fankulturen som något av värde att studera och försöka få bort stigmat som funnits och till viss del finns kring fandoms som en låg kulturform samt i vissa avseenden som ett slöseri med tid. Boken är skriven utifrån ett tvådelat perspektiv som Henry Jenkins själv beskriver på sin hemsida.17 Han säger att den delvis är skriven utifrån ett akademiskt perspektiv men även ett fanperspektiv, ett så kallat
acafan (academic fan) perspektiv. Begreppet acafan syftar till akademiker (forskare) som
även är fans och en del av en fangemenskap. Acafansen är en del av fältet, då många som studerar fankulturer själva identifierar sig som fans och ofta innefattar aktiva roller inom en eller flera fandoms där de kan vara producenter (och prosumenter) av fanfiction som ett exempel.
Att fältet till viss del är uppbyggt av dessa acafans kan ses som något problematiskt och har på grund av detta skapat en del diskussion bland forskarna. Men dessa diskussioner framhäver till stor del det positiva i att identifiera sig som acafan då denna grupp har en annan förståelse för vad fandom och fangemenskap innebär till skillnad från andra akademiker. Samtidigt är de medvetna om att denna inställning även ställer acafans och akademiker mot varandra vilket inte är deras intentioner.18 Det finns även diskussion om hur forskarens relation till fangemenskapen kan komma att påverkas av deras position som forskare och akademiker. Kristina Busse menar att det kan finnas en maktklyfta mellan gemenskapen och forskaren som kan komma att utnyttja fandomen och fansen för att bedriva sin forskning och publicera.19 Denna typ av utnyttjande är inget som diskuteras med exempel, eller något som jag funnit bevis på i utforskandet av fältet. Men vad som är en del av detta maktperspektivet, som diskussionerna inte tar upp, är att forskarnas val av vilka fandoms som studeras och på så sätt värderas är oftast val som görs av acafans. Vilket kan innebära att det att urvalet av fandoms som blir eller övervägs att bli beforskade är begränsade till de som acafans vill framhäva och validera. I och med detta kan det finnas tendenser till att forskaren har ett större intresse och därav fokus på antingen sin egen fandom eller fandoms som är liknande.
Eftersom fältet hade sin början i att framhäva sin egen relevans och värde som ett material att
16 Henry Jenkins, Textual Poachers: Television Fans and Participatory Culture, New York: Routledge,
1992/2013.
17 Henry Jenkins, “Who the &%&# is Henry Jenkins?”, http://henryjenkins.org/aboutmehtml.
18 Will Brooker, Mark Duffett, m. fl., “Fannish Identities and Scholarly Responsibility: A Conversation”. I: The
Routledge Companion to Media Fandom (red. Melissa A. Click & Suzanne Scott) London: Routledge, 2017, s.
63–73.
19 Kristina Busse, “The Ethics of Studying Online Fandom”. I: The Routledge Companion to Media Fandom
7 studera är det inte förvånande att forskarna valde liknande fandoms som sina egna eller sina egna att studera. Genom detta blev barnets fankultur något som lämnades utanför, vilket förmodligen inte var intentionen, men det blev resultatet och förblir påtagligt inom fältet. Studier om fandoms och fans har som sagt vuxit de senaste 30 åren, med ett flertal olika antologier, artiklar, avhandlingar och böcker. Vanliga teorier att inkludera i fältet har varit feministisk- och queerteori i fanfictionstudier och Bourdieus kapitalbegrepp för att studera socialt kapital inom en fandom såväl som förkroppsligat kulturellt kapital för att diskutera värdet och värdering av samlingar av merchandise och reliker. Intresset har vuxit med fältet och det är tydligt att det är nyligen som dessa studier har börjat relateras till barn- och
ungdomskultur. Men bara för att det har kommit studier med ett barn- och ungdomskulturellt fokus är det fortfarande inte det som är mest förekommande inom fältet, men det finns några exempel där Tuva Haglunds licentiatavhandling är ett. Haglunds studie berör fandomen som kretsar kring den svenska Engelforstriologin där hon studera fangemenskapen genom ett fokus på fanproduktion specifikt fanart. Det berör flickors ungdomskultur och har ett fokus på emotionella läsarter, det vill säga känslors roll i fanproduktion.20 Emotionella läsarter
fokuserar på emotioner som är känslor som riktas mot en person eller objekt och är ett fokus som har agerat som en utgångspunkt i fan- och fandomstudier. Den utgångspunkten används oftast när det kommer till flickors fandoms där den emotionella produktionen och
konsumtionen är av intresse för forskaren.21
Barns fandoms, fangemenskaper och fankulturer är ett relativt outforskat ämne. Det finns flera studier som utforskar barns fandoms men oftast med en viss förståelse för barnet som ett lärande subjekt där fanproduktion förstås som aktiviteter som kan relateras till
skolan.22 Men även fangemenskapers plats och rum är till stor del outforskat. Detta fält har på många sätt lagt en stor vikt på vad som produceras, kulturellt såväl som socialt, men inte var detta sker eller platsens inverkan på hur det sker.
20 Tuva Haglund, Socialt fiktionsbruk i Engelsforstriologin fangemenskap 2011–2016, Uppsala universitet,
licentiatavhandling, 2018, s. 98 ff.
21 Se exempelvis Louisa Ellen Stein, Millennial Fandom: Television Audiences in the Transmedia Age, Iowa
City: University of Iowa Press, 2015, och Sarah K. Day, Reading like a girl: Narrative Intimacy in
Contemporary American Young Adult Literature, Jackson: University Press of Mississippi, 2013.
8
Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är tvådelat: Det första är att undersöka fangemenskapens plats och det andra att undersöka dess dialog. Tanken är att den första delen ska fungera som en grund för den andra och på så sätt vara underbyggande för analysen. Med begreppet plats syftar jag här till hemsidan Schoolforgoodandevil.com och dess olika rum, det vill säga de flikar och diskussionsforum som hemsidan består av. Första analysdelen ska fokusera på de olika rummens funktioner som en grund för undersökningen av platsen som kommer att studeras med hjälp av en netnografisk metod och teoretisk ram om plats. Jag vill utforska dess uppbyggnad och klargöra för vilka grunder dialogen sker på i de olika forumen och se vilka villkor som skapas för användarnas rörelse och användning av hemsidans rum. Det vill säga att den första delen av analysen ska vara till hjälp för att förstå medlemmarnas förutsättningar till användning. Dialogen kommer att studeras med hjälp av en social nätverksanalys där en deskriptiv analys kommer att genomföras. Följande frågeställningar blir utgångspunkten för denna studie:
• Under vilka förutsättningar är platsen Schoolforgoodandevil.com och dess rum utformad?
• Vilka villkor och regler till användning skapar platsen funktioner?
• Hur förhåller sig användarna till reglerna och villkoren som har skapats?
Forskningsöversikt
Då syftet för denna studie är tvådelat så är även forskningsöversikten inriktad på två typer av forskning: Den första berör forskning om plats och rum inom forskningsämnet barnkultur. Den andra delen är fandomstudier där det finns ett fokus på yngres användning och produktion inom olika fandoms.
Barnkulturella platser och rum
9 platsens praktiker och hur och av vem är dessa olika barnkulturer upprätthållna.23 Artikeln utforskar vad en praxiografisk metod kan bidra till fältet för barnkulturstudier. Praxiografisk metod innebär att forskarna fokuserar på hur objekten/aspekterna som utgör praktiken är konstruerade för att se på dess institutionella praxis som utgör museerna och parkerna. Praxiografi utgör även den teoretiska ramen för studien. Men intentionen är inte att jämföra praktikerna med varandra utan att förstå vilka olika typer av barnkultur som de iscensätter och se hur praktiker hänger ihop, det vill säga liknelser mellan dem.24
Studien ser på hur de olika platserna är placerade geografiskt för att tydliggöra vilken tillgång som finns för den tänkta målgruppen, vad är det för typ av byggnad (gammal, ny), vilka typer av aktiviteter ges på platserna och vilka avgifter finns det.25 I analysen av
materialet påvisar forskarna hur platsernas flerfaldiga aspekter som utgör och påverkar dem är kopplade till varandra. Som exempelvis hur den geografiska positionen kan påverka hur man tillträder platsen, det vill säga med bil, kommunaltrafik eller promenad, och vem som kan komma dit beroende på vilket område platsen befinner sig inom. Dessa kan sedan kopplas till andra aspekter som kostnad och engagerad personal eller vuxna för att skapa förståelse för platserna.26 Detta kallar de för barnkulturens flerfaldighet (child culture multiple). Då denna artikel är ett utforskande av vad metoden kan göra för fältet går artikeln inte in på varje plats flerfaldighet, men poängen är att skapa möjligheten för det och påvisa att barnkulturella platser kan tolkas utifrån barnkulturens flerfaldighet. Vad artikeln tydliggör genom sin metod är att ingen av verksamheterna som studeras är utformade för att barn ska kunna besöka dessa själva, utan det finns alltid ett krav på en medföljande vuxen.27 Den visar även att samtliga verksamheter, eller samtliga versioner av barnkultur har en koppling till ekonomi, då det finns ett beroendeförhållande mellan barnet, den vuxna och pengar för att verksamheterna ska fungera.28
Anna Sparrman har tidigare skrivit en artikel där hon utforskar samma barnkulturella platser som är angivna ovan men utifrån en annan teoretisk grund. Artikeln ”studerar relationerna mellan det materiella, det sociala, plats, handlingar, tid, etcetera, för att förstå vilka processer det är som upprätthåller … barnkultur som barnkultur.”29 Sparrman utgår från
23 Anna Sparrman, Tobias Samuelsson, m.fl., “The ontological practices of child culture”. Childhood, vol. 23
(2), 2016, s. 256. 24 Ibid., s. 259 f. 25 Ibid., s. 260. 26 Ibid., s. 264. 27 Ibid., s. 264, 267. 28 Ibid., s. 267 f.
10 social estetik vilken innebär att hon har studerat platsernas utformning utifrån känslointryck, hur rum tillåter eller inte tillåter fysiska rörelsemönster och sociala relationer, hur de skapas och dess gemenskap.30 Sparrman studerar platserna genom att se på byggnadernas exteriörer, interiörer och initieringsriter, det vill säga entréavgifter, men även vad inträde kan betyda på en symbolisk nivå som att man får tillträde till en illusorisk värld genom att gå in till Astrid Lindgrens Värld (ALV).31 Entréavgiften som en del av initieringsriten kan ses som en aspekt som även indikerar vem som ska besöka verksamheten, som exempelvis ALV som har familjepriser vilken betyder att det är en verksamhet för familjen och inte endast barnen. Sparrman skriver även att entréavgifter visar att verksamheterna inte vill ha ensamkommande barn, utan barnen ska vara i sällskap av en vuxen.32
Genom sin undersökning av verksamheternas interiörer visar Sparrman hur samtliga har färg, form, storlek och höjd gemensamt som skapar ett barntilltal, som ett exempel att toaletter på flera verksamheter är mindre för att passa ett barn, men platserna kan även ha fyllts av färgglad konst för att skapa ett barntilltal.33 Sparrman understryker även skolkontexten i barnets kulturkonsumtion då det är främst via skolan som barn får tillgång till kultur och bortsett från Liseberg som har nöje som främsta syfte har samtliga verksamheter lärande som en aspekt,34 vilket i sig skapar ett visst barntilltal i form av barnet som lärande subjekt. Känslan är även en del av den sociala estetiken inom platserna, det vill säga att samtliga barnkulturella platser innefattar en kulturell förväntan på att vad besökaren bör och inte bör känna under ett besök och denna aspekt är likaså viktig och ska därför tas på allvar.35 Genom att förstå både den materiella kulturen och människan som intar den som en form av social aktör kan barnkulturella platser analyseras med hjälp av social estetik.
Båda dessa artiklar lägger en grund för hur barnkulturella platser kan förstås och studeras, men de påvisar även varför det är viktigt som exempelvis att platser iscensätter och upprätthåller idéer om vad barnkultur är vilken kan vidga förståelsen både för barnkultur och barns kultur. Även om båda dessa artiklar fokuserar på de fysiskt manifesterade barnkulturella platserna medan denna studie fokuserar på en hemsida bär de fortfarande på relevanta
aspekter i hur platser utformade för målgruppen barn kan förstås.
11
Barn och fandomstudier
Som redan nämnts tidigare är barnets roll som fan samt deras fankulturer och fanproduktioner inte ett lika utforskat ämne som den vuxna sidan av fankulturen. Men det finns studier som har ett fokus på barnet som fan och deras produktion av exempelvis fanfiction. Vad dessa studier oftast har gemensamt är att de har ett pedagogiskt fokus. Det vill säga att de ser på barnets fankulturer som något som besitter ett pedagogiskt värde. Forskning om barnets fankulturer som en form av vardagspraktik av eget värde och inte endast något som kan ses som lärorikt och pedagogiskt saknas i fältets forskning men det finns, så som antologin
Making Cultures som nämnts inledningsvis. Att studier har haft och har ett pedagogiskt fokus
är dock i linje med hur barn överlag brukade studeras förr, inom skolkontexten. Detta bidrog med synen på barn som becomings istället för beings,36 det vill säga som en person i ett bristtillstånd som endast kan bli en komplett människa vid vuxen ålder som är tillståndet som kallas being.37 Barnet och dess aktiviteter betraktades oftast med den pedagogiska blicken, det vill säga en form av projektsyn. Jag menar inte att fan- och fandomstudier som är gjorda med en pedagogisk utgångspunkt har denna syn, utan snarare att synen förklarar varför det är den typen av utgångspunkt som är mer förekommande inom fältet. Jag vill heller inte påstå att det inte finns ett pedagogiskt värde inom fankulturer, men jag vill understryka att det inte endast är barnets fankultur som har ett pedagogiskt värde men det är främst barns fankulturer som studeras med ett pedagogiskt perspektiv.
Rebecca Blacks skrev Adolescents and online fan fiction 2008.38 Studien berör fanfiction publicerad på Fanfiction.net inom fandomen för manga- och animeserien
Cardcaptor Sakura (CCS) skapad av skrivkollektivet Clamp.39 Blacks syfte med studien var att studera CCS fanfiction som var skriven av ungdomar och/eller barn som inte har engelska som modersmål. Hon specificerar inte åldern utan beskriver det som skolålder. Det är ett genomgående tema av den pedagogiska nyttan i olika aspekter av fanfiction som själva skrivandet och korrekturläsning. Studien refererar ofta till klassrum, skolålder och utbildning vilket resulterar i en stark anknytning till tankar om barnets kultur som något av pedagogiskt värde med ett mindre fokus på det som ett intresse eller en fritidsaktivitet.40 Black ville
36 Sara L. Holloway & Gill Valentine, “Spatiality and the New Social Studies of Childhood”. Sociology vol. 34,
2000, s. 763.
37 Nick Lee, Childhood and Society, London: Open university press, 2001, s. 5–20. Lee skriver att denna
förlegade syn på barnet som becoming och den vuxna som being är inkorrekt då alla människor kan skrivas fram som båda delarna, det vill säga att barn och vuxna alltid befinner sig i stadiet av being och becoming.
38 Rebecca Black, Adolescents and online fan fiction, New York: Peter Lang, 2008. 39 Clamp, Cardcaptor Sakura, Tokyo: Kodansha, 1996–2000.
12 illustrera hur fanaktiviteter på många sätt har potential till att agera som en aktivitet för
skolan.41 Studien fokuserar till stor del på literacy, det vill säga att Black studerar fanfiction prousumenters skrivandet som något socialt, kulturellt och pedagogiskt. Den teoretiska ramen utgörs av James Paul Gees samhörighetsrum (affinity spaces) vilket är informella
lärandekulturer. I sin studie använder Black en kritisk diskursanalys som metod, inte för att undersöka berättelserna som användarna skriver utan för att undersöka de diskursiva praktikerna som kretsar kring själva processen av att skriva och konsumera såväl som diskurser kring fanfiction som kultur. Genom att se på Fanfiction.net som ett
samhörighetsrum och en informell lärandekultur som skiljer sig från klassrummets diskursiva praktiker visar Blacks studie hur unga nyttjar fanfictionskrivande som ett mer motiverande sätt för språkundervisning (literacy) än vad klassrummet gör.42 Rummets betydelse för hur man uppfattar något är alltså viktigt. Men även om Blacks slutsats understryker hur rummet för fanfiction skiljer sig från klassrummets diskursiva praktiker går hon inte in på platsen som en social aktör som påverkar utan har ett fokus på de mänskliga sociala aktörerna som skapar skillnaden inom diskurserna, vilket skapar en intressant studie, men villkoren som rummet är uppbyggt på skulle även kunna vara ett intressant tillägg.
Utöver Blacks studie om fanfiction och barn finns det även svenska bidrag som
Christina Olin-Scheller och Patrik Wikströms Författande fans från 2011. Likt Blacks studie av fanfiction som en lärande praktik har även Olin-Scheller och Wikström valt att närma sig barns fanfictionskrivande som sådan.43 Syftet med studien är främst att framhålla
fanfictionskrivande som något av värde i pedagogiskt arbete: ”Författande fans vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i grundskolans senare år och gymnasium”.44
Studien presenterar fanfiction för lärare och blivande lärare som något som inte ska direkt in i undervisningen då de menar att barn och ungas fritidssfär kan vara svår att försätta direkt in i klassrummet, men med studien vill de påvisa vilken typ av kreativitet som fanfiction kan bidra med till skriv- och läsprocesser och det är detta som är syftet med studien.45 Den teoretiska ramen består av literacy (språk- och skrivinlärning). Studien framhåller hur skribenterna genom sitt skrivande skapar utrymmen för att testa olika identiteter,
genuskonstruktioner och sexualitet genom ett säkert och kreativt rum,46 vilket är viktigt för
41 Black, s. 21. 42 Ibid., s. 135 ff.
43 Olin-Scheller & Wikström, s. 34 f., s. 69–82. 44 Ibid., omslagets baksida.
13 självkänsla och ”hur unga människor upplever sig själva”.47
Både Black och Olin-Scheller och Wikström tar upp identitet som något som
skribenterna kan konstruera med hjälp av fanfiction både som utforskning av sexualitet och genus bland annat men även fanidentiteten som något som konstrueras via fankulturen, samt medvetengöra att det finns en skillnad mellan den informella miljön av fankultur mot det formella i skolmiljön där den tidigare skapar en trygg plats för utforskning av lärandet såväl som identitet. Hur denna informella fankulturella miljö påverkar fansen inom den är inte något som Olin-Scheller och Wikström heller tar upp även om det, precis som i Blacks studie, skulle kunna bidra till ett vidgande av förståelsen för utforskandet av identitet såväl som identiteten som fan.
I boken Convergence Culture skriver Henry Jenkins om en del av Harry Potter fandomen.48 Jenkins skriver, likt de två tidigare studierna i detta avsnitt, om literacy och informella lärmiljöer.49 Fokuset ligger på de så kallade Harry Potter krigen vilket var en konflikt mellan fandomen och upphovsrättsinnehavarna. Det finns ett maktperspektiv som diskuteras genom artikeln där det handlar om vuxenmakt mot barnmakt såväl som fandomens makt mot rättighetsinnehavares makt. Men även om det finns maktperspektiv i denna artikel är det fortfarande ett underliggande fokus på den lärande aspekten av barnets fankultur och aktivitet i form av literacy och informella lärmiljöer. Jenkins understryker i sin artikel hur Harry Potter krigen påvisade barns agens inom det mediala landskapet.50 Det vill säga att barn är aktiva agenter inom skapandet såväl som i försvarandet av sin (fan)kultur.51 Jenkins
framhåller liknande perspektiv och teoretiska grunder som både Black och Olin-Scheller och Wikström gör, men han bidrar även med maktperspektivet som påvisar barns agens inom sina egna kulturella uttryck. Makten som diskuteras i Jenkins text belyser hur samhället vid tiden då han skrev texten såg på barns (fan)kultur. Det sågs som något som potentiellt kunde vara farligt och ta tid från viktigare aspekter av barnets liv, som skola. Detta kan ses som den främsta anledningen till varför forskning, och även fankulturer, så ofta väljer att lyfta det pedagogiska värdet av den.52 Barns användning, intresse och skapande av fankultur har som visats i denna korta genomgång ofta utgått från pedagogisk forskning som literacy och informella lärmiljöerna. Vilket delvis kan vara på grund av en syn på barnet som
47 Olin-Scheller & Wikström, s. 82.
48 Henry Jenkins, Convergence Culture: Where old and new media collide, New York: New York University
Press, 2008, s. 175–216.
14 hemmahörande inom skolkontext och därför har mycket forskning en teoretisk ram som utgår från pedagogik.
Material och avgränsning
Materialet som uppsatsen grundar sig i är hemsidan Schoolforgoodandevil.com, dess olika flikar och den dialog som produceras i forumen. Denna hemsida har i studien setts som en plats där varje flik och diskussionsforum ses som ett rum inom platsen. Materialinsamlingen för hemsidan som plats har främst skett genom skärmdumpar men även genom observationer med anteckningar för att samla in material för analysen.
Materialinsamling
Insamlingen av materialet från hemsidans diskussionsforum skedde under två tillfällen där varje tillfälle var spannet av tre dagar, fredag till söndag. Den första insamlingen skedde den 20–22 september 2019 och den andra skedde 27–29 september 2019. Jag valde att samla in mitt material över helgdagar eftersom att det är vanligt att man är ledig då vilket kan ge mer tid till att spendera och delta på hemsidan. Själva insamlingen skedde genom skärmdumpar på dator. Detta har påverkat hur materialet ser ut till viss del då hemsidans forum är mer
anpassade för mobila enheter som smarttelefoner och surfplattor, så det förekommer att emojis endast syns som en fyrkant (□) istället för den tänkta emojin då datorn inte alltid kan uppfatta dem. Av de 14 olika diskussionsforum som finns på sidan gjordes ett urval av sex, då insamling av dialog från samtliga forum hade blivit ett för stort material för denna studie. Valen av de sex forumen är menat att vara så representativt som möjligt för hemsidans möjligheter och syften. Följande forum har därför valts: Fan Fiction, Questions for Soman,
Book 3: Last Ever After, Book 6: One True King, Rp Level 1: Great Lawn samt SGE Movie Fantasy Casting.53 Dessa representerar olika aspekter av hemsidans rum och blev därför utvalda till att bli en del av dialog-materialet, men det är inte deras respektive representation av fankulturen som kommer att analyseras utan olika teman som har dykt upp i utforskningen av materialet som regler och censur vilket kommer att diskuteras i analyskapitel två.
Under insamlingsperioden för materialet låg ett av dess forum nere, vilket var den generella chatten, forumet som var gjort för all möjlig form av interaktion. Användarna hade därför skapat och lagt upp länkar till ett Google-dokument som fick ersätta den generella
15 chatten. Ett av dessa dokument från samma tidpunkt som den andra materialinsamlingen (27– 29 september) blev en del av materialet. Google-dokumentet upptäckte jag när jag gick igenom allt insamlat material från forumen nämnda ovan, då det fanns länkat i interaktionen som välkomnade nya medlemmar.
Avgränsning
Som nämnts har en avgränsning gjorts i valet av diskussionsforum när det kommer till
insamling av dialog. Men utöver det finns det andra avgränsningar som var tvunget att tänkas över. Hemsidan innehåller länkar till Facebook, Instagram, Twitter och YouTube som är direkt kopplade till antingen bokserien eller Soman Chainani där innehållet på exempelvis Instagram ibland dyker upp på forumen på Schoolforgoodandevil.com eller på förstasidan, speciellt i koppling till främjande för kommande produkter. Men även om dessa sociala mediakonton kan direkt kopplas till hemsidan kommer de inte att inkluderas i mitt material, då de kan tolkas som andra platser med andra rum med potentiellt flera aktörer som
medverkar i skapandet av dialog och innehåll.54 Jag har även valt att inte inkludera hemsidans tidigare versioner, det vill säga att jag endast ser på den från perspektivet av 2019.55
Teoretiska utgångspunkter
Den teoretiska ramen för denna studie utgår från barnkultur, barndomsforskning,
barndomsgeografi samt heterotopia och dessa förklaras under tre olika rubriker. Varje avsnitt innehåller en genomgång av de olika teorierna och begreppsförklaringar samt hur de ska användas i studien.
Barnkultur
Det barnkulturella forskningsfältet är tvärvetenskapligt. Innebörden av det är att det finns olika teoretiska perspektiv som utgör fältet så som pedagogik, sociologi, kultur och psykologi som några exempel, detta är även aspekter som utgör barndomsforskning som är en del av det barnkulturella fältet. Att bidra till detta forskningsfält innebär att förståelse för dess grunder är inkluderade i förståelsen av materialet, det blir på så sätt en stor del av den teoretiska ramen samt grunden som den byggs upp på. Vilket innebär att när materialet studeras för denna
54 Exempelvis kommentatorsfält på YouTube eller följare på Instagram och Twitter.
55 Med hjälp av hemsidor som https://web.archive.org/ kan man se hur hemsidor och länkar såg ut under tidigare
16 uppsats kommer det med min förförståelse för vad det barnkulturella fältet såväl som
barndomsforskningen har bidragit med till förståelsen för barndomar, barns kultur och den vuxna synen på barndomen som en påverkande faktor i skapandet av platser såväl som kultur för barn.
Barnkultur som begrepp har definierats inom tre olika kategorier av Flemming
Mouritsen: 56 Kultur för barn vilket är kultur producerad av vuxna för barn som litteratur och film som några exempel. Denna kan i sin tur kategoriseras som marknadsorienterad kultur och ”kvalitéts” kultur. Kultur med barn som definieras som bland annat kulturaktiviteter med barn som exempelvis idrott eller skaparverkstäder. Barns kultur som den sista kategorin är kultur som är skapad av barn som exempelvis lek, men även fanproduktioner som fanfiction eller fanart faller in i denna kategori. Dessa kategoriseringar är inte statiska utan de flyter in i varandra och många aspekter av barnkultur kan definieras på flera sätt. Om man ser till kategorin av barns kultur med exemplet fanfiction eller fanart kan det ses som en produkt av barnets egna skapande såväl som något som har sina rötter i kultur för barn då fanproduktion är transmediala produkter som härstammar från något redan befintligt som exempelvis en bokserie. Detta gäller även barns lek som i vissa fall kan utgå från vuxenproducerade leksaker utöver kulturella produkter och kan därför ses som både barns kultur och kultur för barn. Kategoriseringen mellan marknadsorienterad kultur och kvalitetskultur är likaså oprecis i sina gränser, då de ständigt flyter in i varandra då marknadsorienterad kultur även kan ses som något av kvalitét. Kvalitetskultur inom denna kategorisering utgår från en lärande aspekt menar Mouritsen det vill säga att det finns ett pedagogiskt värde, medan den
marknadsorienterade utgår mer från ett underhållande perspektiv,57 dessa uppdelningar är dock förlegade. Uppdelning kan ses som en syn på barnet som en becoming, det vill säga som en ofärdig människa och därför är barnkultur av kvalitét den pedagogiska sorten för att det är den som ska agera som vägen till barnets resa att bli en komplett människa.58 Denna syn på barnet är något som fortfarande finns kvar i vissa avseenden i samhället men generellt så har synen på barnet och barndomen kommit att förändras vilket är något som barndomsforskning studerar.
Under 1990-talet skedde ett paradigmskifte inom barndomsforskningen som Alan Prout och Allison James har skrivit om. Med skiftet kom en förändrad syn på barndomen. Den sågs
56 Flemming Mouritsen, “Child Culture – play culture”. I Childhood and Children’s Culture, (red. Flemming
Mouritsen & Jens Qvortrup), Odense: University Press of Southern Denmark, 2002, s. 15 ff.
17 inte längre som en universell företeelse utan man såg det som socialt konstruerat där olika maktaxlar påverkade, som exempelvis socioekonomisk ställning, etnicitet och kön. Kort sagt finns inte barndom utan det finns barndomar.59 Skiftet kom även med en deklaration att barns sociala liv och kultur är av värde och bör därför studeras, barnet är inte passiv i
konstruktionen av sitt liv utan är en aktiv agent inom de sociala strukturer och processer som de ingår i.60 Utöver detta skriver Prout och James även fram att den bästa metoden för att studera barn och barndomar är den etnografiska metoden, eftersom att barn är de enda som kan uttala sig om sina erfarenheter då de är aktiva agenter i sina liv.61 Det finns ett värde i hur barnet uppfattar sitt sociala och kulturella liv och detta bör vara mer inkluderat inom
forskning. Etnografiska metoder tillåter barnet att komma till tals via exempelvis intervju och på så sätt delta i forskning. Men även om etnografi uttrycks som den bästa metoden betyder det inte att det är den enda som har ett värde när det kommer till studier om barns sociala och kulturella liv. I denna uppsats, som ett exempel, kommer den etnografiska metoden inte att användas. Både för att den har ett fokus på en barnkulturell plats men även för att studien är utförs online, det vill säga material som produceras i text och ibland i bildformat och därav kommer en netnografisk metod att användas. Men detta betyder inte att studien ignorerar barnets sociala eller kulturella liv utan snarare att den ser på dessa aspekter från ett annat perspektiv. Främst genom att se på platsen som en faktor till det sociala och kulturella livet som kan levas ut inom dess olika rum. Därav är denna förförståelse av barndomen som en social konstruktion viktig att inkludera i analysen då barnet inom platsen som är materialet för studien blir konstruerad genom dess uppbyggnad.
Eftersom en barnkulturell plats som har skapats för barn av vuxna ska studeras vill jag även inkludera begreppet barnperspektiv. Detta begrepp har en del problematik bakom sig och idag kan det anses vara utvattnat och oprecist. Det används flitigt inom lokal och regional politik men det är sällan som det blir definierat. Gunilla Halldén skriver att detta begrepp har blivit hegemoniskt självklart och naturlig i sin betydelse att det inte ifrågasätts vad det faktiskt innebär och att det nu har förlorats som ett analytiskt verktyg på grund av den oprecisa
meningen av det.62 Begreppet ska inte användas som ett analytiskt verktyg i denna studie utan snarare ses som ett verktyg som har använts i uppbyggnaden och konstruktionen av
59 Alan Prout & Allison James, “A New Paradigm for the sociology of childhood”. I: Constructing and
Reconstructing Childhood, (red. Allison James, Alan Prout), New York: Routledge, 2015, s. 6 f.
60 Ibid., s. 7. 61 Ibid.
62 Gunilla Halldén, ”Barnperspektiv: Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt verktyg”. Locus,
18
Schoolforgoodandevil.com. Det vill säga att skaparna av hemsidan har haft målgruppen barn i
åtanke när de har skapat platsen, de har anlagt ett barnperspektiv. När detta begrepp används i analysen syftar det till skaparnas barnperspektiv.63
Barndomsgeografi
Gunilla Halldén skriver att människan oftast kan sägas vara emplaced, vilket innebär att det alltid finns en påverkan från platsen och dess egenskaper samtidigt som människan påverkar platsen som den intar. Detta kan ske genom tolkningar av sin omgivning samt tillskrivna innebörder.64 I en skola som ett exempel finns det vissa tillskrivna innebörder som påverkar personen som intar den. Exempelvis klassrummet som är en plats för lärande medan
skolgården är en plats för lek, vilket innebär att handlingsmönster, oskrivna samt skrivna regler ser olika ut på de olika rummen inom platsen. Men samtidigt så kommer dessa rum se olika ut mellan skolor, då barn och vuxna som befinner sig inom dem är olika. Platsen påverkar personerna, samtidigt som personerna påverkar platsen. Att studera
barndomsgeografi kan innebära ett intresse för plats och rum, där vardagslivets platser kan agera som material och man studerar i vilken mån barn har tillgång till de offentliga och de domesticerade platserna, det vill säga hemmet och det öppna samhället.65
Barndomsgeografi handlar om hur barndomen levs ut i samhällets och hemmets olika rum. Frågor som vilken innebörd konstruktionen av platsen har för påverkan på barnet samt hur barnet påverkar platsen, vilka platser uppfattas som starkt kopplade till barn och varför just dessa, är sådana som barndomsgeografi kan komma att undersöka.66 Genom att, bland annat, studera rumsdiskurser, rummens syften och konstruktioner:
… knyter forskningen an till synen på barndomen som socialt konstruerad och ställer frågor om vilka platser som anses bra för barn och vilka barndomsdiskurser som bygger på att barn ses som hemmahörande på bestämda platser (min kursivering).67
63 När barnperspektiv diskuteras brukar även begreppet barns perspektiv tas upp vilket syftar till barns uttalanden
och åsikter, deras perspektiv. Även om min uppsats har utsagor från barn som en del av materialet som kan tolkas som barns perspektiv kommer jag inte att inkludera detta begrepp i studien eftersom studien snarare ser på utsagorna genom perspektivet av vad som tillåts av platsen att säga. I en större och mer omfattande studie skulle barns perspektiv kunna inkluderas ifall det fanns tid till att inkludera intervjumaterial eller liknande från användarna av hemsidan.
64 Gunilla Halldén, ”Platsens betydelse och barns sätt att ladda en plats med symbolisk mening”. I: Speglingar av
rum: Om könskodade platser och sammanhang, (red. Tora Friberg, Carina Listerborn, m.fl.), Stockholm: Brutus
Östlings Bokförlag symposium, 2005, s. 173.
65 Gunilla Halldén, ”Barns platser och platser för barn: Platsens betydelse i en analys av barndomen”. I: Den
moderna barndomen och barns vardagsliv, (red. Gunilla Halldén), Stockholm: Carlssons bokförlag, 2007, s. 89.
19 Sarah H. Holloway och Gill Valentine diskuterar barndomen som en social konstruktion, och menar att detta i sig påverkar rummets och platsens ideologi, dess egna konstruerade
rumsdiskurser.68 Rumsdiskurser kan innebära både en extern och intern påverkan, det vill säga att det finns vissa barndomsdiskurser som kan påverka rummets innebörder, sociala och diskursiva praktiker, men rummets egna syften och intentioner bygger även på sina egna diskursiva uppfattningar som i sin tur kan påverka barnet eller personen som intar det. Rum och plats från detta perspektiv, kopplat till den socialt konstruerade barndomen, blir något som har flera bottnar och kedjor av mening som utgör platsens diskurser. Exempelvis
Schoolforgoodandevil.com som i sig formulerar syftet av att vara en global gemenskap för
fans vilket visas genom uppbyggnaden kring fandomen för SGE. Med det är även tydligt att hemsidan är utformad för barn i hur den prioriterar anonymitet och skydd för användaren. Den agerar efter barndomsdiskurser om barnet som sårbart och därav i behov av skydd. Samtidigt som den bygger på diskurser kring internet både i sitt globala syfte, då internet är en plattform som är tillgänglig för en stor del av världens befolkning, men även diskurser om internet som farligt för barn i sitt påpekande av anonymitet och skydd för barnet. Det är alltså både en intern och extern påverkan, där barnet utanför såväl som inne i det digitala rummet påverkar diskurserna.
Likt barnkulturbegreppet kan barns platser och rum i samhället kategoriseras som platser för barn, rum som är skapade av vuxna för barn som exempelvis lekparker. Barns platser kan beskrivas som rum barn har intagit och/eller skapat själva, som kojor men även platser som är skapade i andra syften som barn gör om till sina, som exempelvis
parkeringsplatser som blir använda för lek. Barndomsgeografi kan ses som en teori som bygger på barndomssociologins grunder, samt barnkulturens olika kategoriseringar, av, med och bland. Därför är det av intresse att kombinera barnkulturbegreppen och bandomsgeografi i denna studie då den berör en plats skapad för barn såväl som kulturen som finns inom platsen, där förförståelsen för barndomen som en social konstruktion även är inkluderad.
Heterotopia
Heterotopia är ett komplext begrepp som utvecklades av Michel Foucault 1967. Heterotopia kan beskrivas som verkliga platser som speglar samhället samtidigt som de är avvikande.69
68 Holloway & Valentine, s. 776.
69 Michel Foucault, Diskursernas kamp: Texter i urval av Thomas Götselius & Ulf Olsson, Stockholm: Brutus
20 När Foucault först utvecklade begreppet fanns inte internet, som på väldigt många sätt är en samhällsspegel för ”verkliga” platser trots att det inte har en fysisk manifestation i samhället. Internet kommer därför tolkas som en heterotopiskt plats i denna studie trots Foucaults definition av heterotopia som en fysisk plats.
Det finns sex principer som utgör begreppets grunder. Den första principen är att alla samhällen har heterotopiska platser inom sig som kan kategoriseras som avvikelse- eller kris heterotopia. Krisens heterotopia definieras som platser som är heliga, priviligierade eller förbjudna som är reserverade för personer ”som i förhållande till samhället … de lever i befinner sig i ett kristillstånd.”70 Foucault menar att denna typ av heterotopia inte är så förekommande inom det moderna samhället som det har varit. Han påvisar exempelvis hur 1800-talets internatskola för pojkar är krisens heterotopia, genom att framhålla det behov som fanns för att mäns första sexuella uttryck skulle ske på annan plats än exempelvis i
familjehemmet.71 Avvikelsens heterotopia beskrivs som platser där de rådande normerna avviker. Det är denna som Foucault skriver är mer förekommande än krisens heterotopia i dagens samhälle. Det finns många platser som kan beskrivas som avvikelsens, som exempelvis fängelset där personerna (fångarna) inom platsen inte följer eller har följt normerna i samhället och därav avvikande. Ålderdomshemmen är även ett exempel, men Foucault menar att dessa som bebos av äldre människor ligger i skärningspunkten mellan såväl avvikelse som kris, då hög ålder kan ses som ett kristillstånd, men även som något avvikande då hög ålder inte är normen i samhället. Med den definitionen är även barnet och barns platser, som barnrummet och barnkulturella platser i denna skärningspunkt mellan kris och avvikelse. Detta är även något som Hilda Jakobsson observerade i sin avhandling där hon nyttjade begreppet i sin studie av flickrummet som en heterotopisk plats, där flickan befinner sig i det avvikande tillståndet av att inte vara man som är normen, men även i kristillståndet av att vara flicka och inte än kvinna.72 Krisen kan beskrivas som en övergångsperiod och kan på så sätt även appliceras till akten att vara en fan av något barnkulturellt som oftast anses som ett stadie och inte något livslångt bejakande. Själva fangemenskapen kan på så sätt ses som en övergångsperiod och därav kan platser för fandoms även ses som krisens heterotopia. Den andra principen säger att heterotopiska platser i ett samhälle kan få en förändrad funktion under tidens lopp,73 eftersom samhällen är föränderliga och utvecklas med tiden gör
70 Foucault, 2008, s. 254. 71 Ibid.
72 Hilda Jakobsson, Jag var kvinna: flickor kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner,
Göteborg/Stockholm: Makadam, 2018, s. 54 ff.
21 även platser det. Foucault tar upp kyrkogården som en plats med förändrad innebörd men samma funktion. Det är fortfarande en plats för döden men den innefattar inte samma helighet som den en gång gjorde då synen på döden har förändrats och tron på den eviga odödliga själen inte längre är dominerande.74 Men jag vill även påstå att tidens lopp inte endast är kopplad till den historiska gånga tiden utan även tid på dygnet. En skolgård eller lekplats kan exempelvis få förändrade innebörder beroende på vilken tid på dygnet det är. På dagen är det en plats för lek och rast, medan på kvällen kan intas av andra som nyttjar den som en skyddad plats att umgås på.
Princip tre är att heterotopiska platser kan på en och samma ”plats sammanföra flera rum, flera platser som i sig själva är oförenliga”.75 Biografen som en plats är ett exempel där i ett tredimensionellt rum projiceras en annan tredimensionell värld på en tvådimensionell duk. YouTube är även ett exempel på detta, men med den extra dimensionen av mobilitet när man har tillgång till platsen på mobil, surfplatta eller bärbar dator. Principen är en typ av
motsägelse, där även tid kan vara annorlunda i sin projicering och stillastående genom att man kan pausa en video eller ett klipp och även se produktioner från en förgången tid.
Tidskikt är den fjärde principen. Foucault beskriver denna princip som något som måste verka för att det ska bli heterotopia, han skriver att det ska ske en ”slags absolut brytning med traditionell tid.”76 Museum och bibliotek är heterotopiska platser som ackumulerar tid genom sina samlingar medan fester och marknader är motsatser där tomma platser fylls tillfälligt för att sedan tömmas. Likt hur interaktion sker på internetforum som fylls av aktörer som sedan blir tomma och arkiverade. Men även hemsidor överlag gör en slags brytning med traditionell tid såväl som plats då samma hemsida kan existera och användas på olika fysiska platser såväl som mellan olika plattformar som datorer, smarttelefoner eller surfplattor.
Heterotopiska platser är oftast isolerade platser vilket inte betyder att de ligger
geografiskt utanför samhället utan snarare att de sällan kan tillträdas utan någon form av rit. Det finns öppnings- och stängningssystem som utgör den femte principen. Om man ser på internet som en heterotopisk plats kan den ses som isolerad då det krävs vissa verktyg för att få tillträde, dator och internetuppkoppling. Även spelets och lekens värld kan kopplas till detta, där det ofta krävs en form av rit för tillträde som exempelvis en inbjudan till lek, en förståelse för vad/hur man ska leka eller en specifik leksak.77
74 Foucault, 2008, s. 255 f. 75 Ibid., s. 256.
76 Ibid.
77 Spelets, som rollspelandets samt lajvets, rum har skrivits fram som heterotopiska platser i tidskriften
22 Slutligen har alla heterotopier en ”funktion i förhållande till de rum som återstår.”78 Vad detta innebär exakt är det inte någon som har lyckats framhäva i diskussion om den sista principen. Foucault menar att den sjätte principen ”utvecklas mellan två poler” den illusoriska och den kompensatoriska.79 Som exempel tar han upp bordellen och kolonier. Han menar att bordellen är illusorisk då den skapar en illusion i sin existens medan kolonierna är
kompensatoriska i sitt sätt att framhäva sin perfektion och välordnade rum. Innebörden är inte tydlig i sina exempel, men om man ska försöka förklara det lite enklare kan ett zoo agera som exempel. Zooet kan ses både som en illusion samt en kompensation. Platsen är illusorisk genom sitt sätt att visa vilda djur i fångenskap men samtidigt placera dem inom sina naturliga miljöer, redan där en illusion då fångenskap i sig inte är naturligt och samtidigt
kompensatoriskt då zooet genom sina naturliga miljöer kompenserar för avsaknaden av djurets frihet. Heterotopia har alltså en funktion inom samhället som de existerar i, vare sig det är ett fängelse, ålderdomshem eller ett barnrum. Som en teoretisk ram fyller heterotopia begreppet funktionen att skapa förståelse för platser på internet.
Metod
När materialet för denna uppsats bestämdes och valdes påbörjades en undersökning av
metoder som kan användas på material som kommer från hemsidor. Det var då som Robert V. Kozinets metod av netnografi hittades. Nedan följer en beskrivning av vad denna metod innebär och hur den ska användas på materialet. Det är uppdelat i två avsnitt där det fösta avsnittet berör hur den netnografiska metoden ska användas i analysen av hemsidan som plats. Det andra avsnittet beskriver social nätverksanalys, vilket är en netnografisk metod, och denna kommer användas i analysen av dialogen.
Netnografisk metod
Då materialet för denna studie är en hemsida och dess innehåll var valet av metod en svår övervägning. Hur ska man närma sig ett material som är under ständig förändring och där det finns en rad olika aktörer som är inblandade i produktionen av det? Materialet är på alla vis ett levande material vilket gör att metodval och etiska övervägande är något som behöver arbetas med genom hela studien. När studier genomförs på internet, som denna ska göras, finns det
Hutchings & Jason Giardino, “Foucault’s Heterotopias as Play Spaces”. International journal of role-playing, vol. 7, 2016, s. 11 ff.
23 flera metoder som kan används. En som oftast används i koppling till utforskande av
interaktion på bland annat social media är netnografisk metod. Det är den metod som ska användas här men den ska anpassas för att kunna nyttjas på bästa möjliga sätt.
Netnografi är en utveckling av etnografisk metod där fältet för studier genomförs på internet och den utvecklades i mitten av 1990-talet av Robert V. Kozinets.80 Tanken med metoden är att forskaren ska utforska och delta i nätgemenskapen som ska studeras, vilket kallas för deltagande netnografi. Forskaren ska påbörja med observation för att sedan bygga vidare till interaktion inom den valda gemenskapen. Tanken är även att forskaren ska ställa frågor till deltagarna inom gemenskapen för att få en fördjupad förståelse för vad innebörden är inom dialogen.81 Martin Berg som har skrivit mycket om netnografi och studier på och om internet skriver att det är väldigt viktigt att gemenskapen som väljs är aktiv, då han menar att det är endast då som sammanhanget kan förstås och analyseras. Berg menar att ifall
arkivmaterial används, det vill säga lagrad interaktion, finns det analytiska såväl som etiska problem. Utan aktivitet finns det lite utrymme för att få ett samtycke från deltagarna såväl som att han menar att det är svårt att få en god bild av sammanhanget och den sociala dynamiken inom nätgemenskapen ifall den inte är aktiv.82
Med Bergs konstaterande lämnas forskaren inom ett mindre område av nätgemenskaper då det begränsar vad en sådan kan vara om betydelser och sammanhang inom en upphör när det har blivit arkivmaterial. Vilket i sin tur reducerar tanken av en nätgemenskap till något som måste vara aktivt för att studeras. Att påstå att sammanhang och mening, eller kontext, försvinner så fort aktivitet upphör är något som kan ifrågasättas, speciellt i koppling till materialet för denna studie. När en hemsida som på alla vis syftar till att skapa en gemenskap och agerar som grund för den kan fortfarande sammanhang, betydelse och kontext vara möjligt att utröna trots en mindre aktivitet och även i arkivmaterialet.
Det etiska är en problematik när det kommer till forskning inom nätgemenskaper, speciellt när det kommer till samtycke som även det begränsar material som forskaren kan använda sig av. Det vill säga att stora gemenskaper blir nästintill en omöjlighet att studera då det kan finnas upp mot tusen aktörer som skapar dialogen, som exempelvis forumet Fan
Fiction på Schoolforgoodandevil.com, som har 2577 medlemmar.83 Så i syftet av första analysdelen för denna studie kommer den netnografiska metoden användas, men istället för
80 Robert V. Kozinets, Netnografi, Lund: Studentlitteratur AB, 2011.
81 Martin Berg, ”Deltagande netnografi”. I: Handbok i kvalitativa metoder, (red. Göran Ahrne & Peter
Svensson), Stockholm: Liber AB, 2015a, s. 149 ff.
24 att se användarna som den delen av gemenskapen som ska förstås kommer själva platsen att vara grunden för tolkning och analys av aktivitet. Det vill säga att jag som forskare väljer att ta del av hemsidan som en plats där jag går i dialog med avsändaren/skaparen för
gemenskapen för att på så vis kunna underbygga andra analysdelen där dialogen studeras.
Social nätverksanalys
Likt etnografi finns det flera sätt att närma sig ett material med netnografisk metod och en av dessa metoder kallas för social nätverksanalys. Den fokuserar på mönster och strukturer i relationen mellan sociala aktörer inom ett nätverk. I denna metod används begreppen: noder sociala aktörer och band relationen mellan dem.84 Noder behöver inte nödvändigtvis referera till personer utan kan även vara budskap, idéer, grupper, organisationer eller andra koncept.85 När en social nätverksanalys genomförs utforskar man de olika banden som finns mellan noderna för att då kunna se mönster i relationen, det är en form av strukturell analys. Genom att applicera denna metod på ett material fokuserar man på ”de olika resurser som
kommuniceras mellan människor [noder] i nätgemenskaper och onlinekulturer”.86
Kommunikationen kan vara ”textbaserade, grafiska, animerade, audiella, fotografiska eller audiovisuella”,87 det vill säga att metoden kan användas när man studerar dialogen mellan fans genom skrift men även applicera den till kommunikation via fanart som memes eller seriestrippar. Detta kan ses som kulturella utbyten och källor till och av mening. Det finns två deskriptiva tillvägagångssätt att se på banden i en social nätverksanalys. Det första är ett egocentrerat eller personligt tillvägagångssätt, vilket går ut på att man ställer frågor till människor som har valts ut genom någon form av urvalskriterium. Frågor kan ställas genom ett frågeformulär eller intervju. På detta sätt kan forskaren få fram med vem och hur individer utbyter resurser och vilka resurser som utbyts. Det andra tillvägagångssättet ser på hela nätverket, men ska då också definiera gränserna för det. Kortfattat ska forskaren i detta fall göra en kartläggning över hela gemenskapen för att se hur de olika banden ser ut mellan medlemmar.88 Detta kan göras med hjälp av gemenskapen genom exempelvis en
enkätundersökning. Det finns program utvecklade för att enkelt kunna genomföra denna typ av kartläggning.89 Dessa två sätt är inte i sin helhet intressanta för denna studie, men det finns
